OBS: Detta är utgåva 2021.1. Sidan är avslutad 2023.
Skatteverket får träffa avtal med ett företag om avbetalning av ett återkrav på omställningsstöd.
Bestämmelsen om avtal med avbetalning finns i 18 § LOM och innebär att Skatteverket får träffa avtal med ett företag om avbetalning av ett återkrav på omställningsstöd i följande fall:
Det är upp till Skatteverket att bedöma om det finns grund för att träffa avtal om avbetalning. Avtalet ska möjliggöra betalning i rätt tid. En förutsättning för att Skatteverket ska ingå ett avtal om avbetalning är därför att verket har bedömt att företaget har möjlighet att fullfölja avtalet. Avtalet ska vara skriftligt.
En allmän utgångspunkt är att Skatteverket så långt det är möjligt ska tillämpa möjligheten att träffa avtal generöst när ett företag inte medvetet har förorsakat att omställningsstödet utbetalats felaktigt. Det kan till exempel avse förhållanden som inte var kända vid tidpunkten för ansökan om omställningsstöd men som senare föranlett ett återkrav. Ett avtal om avbetalning bör dock inte kunna komma i fråga om systemet med omställningsstöd har missbrukats (prop. 2019/20:181 60 f.).
Rekvisitet att återkravet skulle medföra betydande skadeverkningar för företaget kan bl.a. avse den situationen att det återbetalningsskyldiga företaget inte ska tvingas sälja ekonomiskt betydelsefull egendom. Sådan egendom kan vara fastigheten där företagets verksamhet bedrivs och som är nödvändig för företagets fortlevnad (prop. 2019/20:181 s. 60).
Rekvisitet att det framstår som oskäligt att betala hela återkravsbeloppet på förfallodagen kan t.ex. tillämpas om företaget inte har orsakat återbetalningskravet (prop. 2019/20:181 s. 118). Enligt Skatteverket kan det också anses oskäligt att betala hela återkravsbeloppet på förfallodagen om återkravet avser ett fall där Skatteverket driver en fråga för att få fram ett prejudikat.
Rekvisitet att det kan antas vara till fördel för det allmänna motsvarar den möjlighet Skatteverket har att medge anstånd för skatter och avgifter enligt 63 kap. 23 § SFL (borgenärsanstånd). När Skatteverket tillämpar regeln i SFL så kan verket kombinera anståndet med en säkerhet för betalning. Den möjligheten finns inte när det gäller avtal om avbetalning enligt 18 § LOM (prop. 2019/20:181 s. 60).
En avbetalningsplan på denna grund antas vara till fördel för det allmänna om det främjar utsikterna för att återbetalning kommer att göras. Avbetalning ska alltså framstå som ett bättre alternativ än att låta fordringen gå till indrivning. Så kan vara fallet om ett överlämnade till indrivning skulle försämra företagets möjlighet att fortsätta sin verksamhet eller att ta lån och därmed betala sin skuld. Om företaget redan har en eller flera restförda skatte- eller avgiftsskulder hos Kronofogden, kan ett överlämnande för indrivning av ytterligare en skuld normalt inte anses påverka möjligheterna negativt att få betalt (prop. 2019/20:181 118 f.).
Enligt Skatteverket ska bedömningarna av när ett avtal om avbetalning kan antas vara till fördel för det allmänna i tillämpliga delar ska göras på samma sätt som vid borgenärsanstånd.
Ett avtal om avbetalning är inget som det återbetalningsskyldiga företaget har rätt att få. Bestämmelsen är alltså en ren befogenhetsbestämmelse till stöd för Skatteverket. Det innebär att avtal med företaget får träffas även om företaget inte har ansökt om det. Skatteverket bör dock normalt kontakta det återbetalningsskyldiga företaget om Skatteverket anser en avbetalningsplan skulle öka möjligheterna till återbetalning (prop. 2019/20:181 s. 119).
Eftersom bestämmelsen är en befogenhetsbestämmelse till stöd för Skatteverket, så får verket upphäva en avbetalningsplan, t.ex. när den inte längre är till fördel för det allmänna.
Avtalet kan hävas om det skulle framkomma omständigheter som gör att de ursprungliga övervägandena inte längre gäller. Det kan till exempel vara att
Skatteverkets beslut att träffa avtal, att inte träffa avtal eller att häva ett avtal om avbetalning får inte överklagas (27 § andra stycket LOM) (prop. 2019/20:181 s. 73).
Ett återbetalningskrav kan komma att uppgå till stora belopp. Dessutom kan Skatteverket besluta om återbetalning av omställningsstöd även om ett företag inte gjort något fel. Det kan till exempel röra sig om situationer som företaget inte kunnat förutse vid ansökan om omställningsstöd. I många fall vill företag som fått återkrav inte överklaga dessa, till exempel om återkraven är berättigade med anledning av att förhållandena i ett visst avseende ändrats. Med anledning av omställningsstödets särskilda karaktär och ett företags behov av att få möjlighet till återhämtning efter den lågkonjunktur som kan förväntas i spåren av spridningen av corona, har Skatteverket fått möjlighet att träffa avtal om avbetalning av återkrav på omställningsstöd (prop. 2019/20:181 s. 59 f.).