Avregistrering

Gemensamt för alla skatter angående avregistrering enligt SFL

Den som är registrerad ska underrätta Skatteverket om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras (7 kap. 4 § SFL). Det gäller speciellt sådana ändringar som innebär att förutsättningarna för registreringen upphör, exempelvis att verksamheten har sålts eller lagts ned.

Begäran från den registrerade

Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket besluta om avregistrering (7 kap. 6 § första stycket andra meningen SFL).

Skatteverkets initiativ

Det förekommer att den som är registrerad inte underrättar Skatteverket om en sådan ändring som innebär att förutsättningarna för registrering upphör. Skatteverket får i sådana fall på eget initiativ avregistrera den som inte längre ska vara registrerad (7 kap. 6 § första stycket första meningen SFL).

Under kortare uppehåll kan registreringen kvarstå om det är lämpligt och ofta är det enklast för den registrerade (prop. 2010/11:165 s. 322). Det ska dock noteras att det med registreringen följer vissa skyldigheter. Den som är registrerad ska enligt 26 kap. 3, 5 och 6 §§ SFL, med ett undantag i 26 kap. 3 § SFL angående arbetsgivare i vissa fall, lämna skattedeklaration även för perioder då det inte finns något att redovisa. Skyldigheten att lämna deklaration kvarstår alltså så länge registreringen kvarstår. Fullgörs inte deklarationsskyldigheten i rätt tid påförs den registrerade en förseningsavgift.

Avregistrering hos Bolagsverket

Det förekommer att juridiska personer avregistreras hos Bolagsverket men inte anmäler sig för avregistrering hos Skatteverket. Det kan finnas flera skäl till att ett bolag avregistrerats hos Bolagsverket, t.ex. likvidation, fusion eller konkurs. Konsekvensen blir att bolaget inte längre existerar, det är upplöst. Ett bolag som upplösts ska inte vara registrerat som skattesubjekt för tid efter upplösningen. Om likvidationen eller konkursen i undantagsfall skulle återupptas får bolaget registreras på nytt. Beskattning sker till och med dagen för avregistrering.

Fusion

En fusion enligt aktiebolagslagen (2005:551) innebär att ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder övertas av ett annat aktiebolag. Det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation.

Det överlåtande bolaget är skatt- och deklarationsskyldigt och ska därför redovisa mervärdesskatt, avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter fram till den dag fusionen ägde rum. Det är därför först från fusionsdagen som det överlåtande bolaget kan avregistreras. När det gäller inkomst av näringsverksamhet är det dock annorlunda enligt 37 kap. 17 och 18 §§ IL.

Likvidation

Ett aktiebolag som försatts i likvidation lever vidare som en och samma juridiska person med samma bolagsnummer som tidigare fram till dess att likvidationen avslutats. Bolaget fortsätter vara skattesubjekt enligt mervärdesskattelagen och ska vara registrerat till mervärdesskatt med aktiebolagets organisationsnummer som registreringsnummer så länge bolaget utför transaktioner som ska deklareras. Aktiebolaget upphör som skattesubjekt först när verksamheten upphört eller likvidationen avslutats.

Om likvidationsförfarandet senare återupptas och det visar sig att det finns ytterligare mervärdesskatt att betala eller återfå ska ny registrering till mervärdesskatt ske.

Konkurs

Konkursgäldenären ska avregistreras vid konkursutbrottet, d.v.s. den dag gäldenären försätts i konkurs. Om konkursboet fortsätter verksamheten ska konkursboet registreras.

När konkursförfarandet är avslutat ska även konkursboet avregistreras.

Om konkursförfarandet senare återupptas och det visar sig att det finns ytterligare mervärdesskatt att deklarera ska ny registrering till mervärdesskatt ske.

Särskilt om konkurs för upplagshavare, registrerade varumottagare, registrerade mottagare, registrerade EU-handlare och lagerhållare

Det finns särskilda regler vid konkurs för upplagshavare, registrerade varumottagare och lagerhållare enligt LTS, LAS, och LSE. Det finns även särskilda regler vid konkurs för lagerhållare, registrerade mottagare och registrerade EU-handlare enligt LSKE samt för lagerhållare enligt LSNP och LSP. Se

• 12 a § LTS
• 14 a § LTS
• 38 a § LTS
• 11 a § LAS
• 13 a § LAS
• 4 kap 5 a § LSE
• 4 kap 7 a § LSE
• 4 kap 16 § LSE
• 11 § LSKE
• 10 § LSNP
• 9 § LSP.

Näringsförbud

Ett näringsförbud påverkar inte skattskyldighet för mervärdesskatt, punktskatter eller skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det som avgör om den som fått näringsförbud ska avregistreras eller inte är om personen fortsätter driva verksamhet som medför skyldighet att vara registrerad enligt 7 kap. 1 § SFL eller inte. Om personen i samband med näringsförbudet helt upphör med verksamheten som medför skyldighet att vara registrerad ska Skatteverket avregistrera personen. Om personen fortsätter driva verksamhet som medför att personen ska vara registrerad ska Skatteverket inte avregistrera personen enbart på grund av näringsförbudet.

För punktskatter gäller att de aktörer som är registrerade med anledning av att de är godkända av Skatteverket som upplagshavare, lagerhållare, varumottagare, frivilligt skattskyldig, registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare, ska inte avregistreras innan Skatteverket fattat beslut om att återkalla godkännandet.

Tidpunkt för avregistrering

Avregistrering ska, förutom när det gäller registrering som arbetsgivare, inte ske med retroaktiv verkan (RÅ 1987 ref. 115, RÅ 1997 ref. 16). Inte heller den omständigheten att den registrerade lämnat oriktiga uppgifter om sin verksamhet i en anmälan för registrering medför att Skatteverket kan besluta om retroaktiv avregistrering. Skatteverket kan däremot genom beslut om skatt fastställa skatten till noll kronor för de redovisningsperioder under vilka någon verksamhet inte bedrivits.

Beslut om avregistrering

I samband med avregistreringen sänds ett meddelande om avregistrering automatiskt ut. I det fall Skatteverket och den registrerade inte är överens om avregistreringen ska beslutet om avregistrering meddelas genom en särskild upprättad beslutshandling med motivering och överklagandehänvisning. Den som är registrerad för någon av de punktskatter som anges i 7 kap. 1 § SFL meddelas alltid beslutet om avregistrering genom en särskild upprättad beslutshandling med överklagandehänvisning. Ett beslut om avregistrering kan överklagas till förvaltningsrätten.

Beslut om avregistrering på grund av återkallande av ett godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare, registrerad avsändare, frivilligt skattskyldig, registrerad mottagare, registrerad EU-handlare eller lagerhållare enligt LTS, LAS, LSE, LSKE, LSP eller LSNP meddelas också genom en särskild upprättad beslutshandling.

Om avregistrering ska ske med anledning av en ansökan om befrielse enligt 9 d kap. 4 § andra stycket ML ska en särskild beslutshandling angående skattebefrielsen enligt ML upprättas.

Anmälan om avregistrering

På Skatteverkets webbplats finns en blankett för anmälan/ansökan om avregistrering och ändring av uppgifter om mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, SKV 4639.

För punktskatter finns en särskild blankett för ansökan om avregistrering, SKV 5335.

För avregistrering som arbetsgivare och från mervärdesskatt kan uppgifter om ändrade förhållanden även lämnas elektroniskt på webbplatsen Verksamt.

Vissa ytterligare bestämmelser om avregistrering från mervärdesskatt

Förutom det som är gemensamt för alla skatter och som redogörs för överst på den här sidan angående 7 kap. 4 och 6 §§ SFL finns regler i unionsrätten om avregistrering från mervärdesskatt. När det gäller mervärdesskatt motsvaras 7 kap. 4 § SFL av artikel 213.1 i mervärdesskattedirektivet. För den som är registrerad till mervärdesskatt gäller också rådets förordning (EU) nr 904/2010. I den förordningen finns bestämmelser om när ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i det elektroniska system som används för informationsutbyte inom EU (VIES). Skatteverket har i ställningstagandet Avregistering på Skatteverkets initiativ redogjort för hur bestämmelserna i förordningen ska tillämpas i förhållande till de regler om registrering och avregistrering som finns i SFL.

Avregistrering ska ske om den som är registrerad till mervärdesskatt har förklarat att den ekonomiska verksamheten, i enlighet med artikel 9 i mervärdesskattedirektivet, har upphört (artikel 23 a i rådets förordning [EU] nr 904/2010).

Följande situationer kan vara orsak till en begäran om avregistrering:

• verksamheten upphör
• verksamheten fusioneras med annan verksamhet
• verksamheten överlåts
• den registrerade försätts i konkurs
• den registrerade avlider
• en mervärdesskattegrupp bildas.

Skatteverkets initiativ

När det gäller mervärdesskatt framgår att Skatteverket kan avregistrera på eget initiativ också av rådets förordning (EU) nr 904/2010. Avregistrering ska ske om den registrerade har upphört med sin ekonomiska verksamhet. Skatteverket får i synnerhet utgå från att den registrerade har upphört med sin ekonomiska verksamhet om den registrerade inte har lämnat in några mervärdesskattedeklarationer och periodiska sammanställningar för ett år efter det att tidsfristen för inlämnande av den första uteblivna deklarationen eller sammanställningen har löpt ut. En bedömning ska göras i det enskilda fallet och den registrerade ska ges möjlighet att på annat sätt styrka att ekonomisk verksamhet bedrivs (artikel 23 a i rådets förordning [EU] nr 904/2010).

Avregistrering ska också ske om den registrerade har lämnat osanna uppgifter för att bli registrerad till mervärdesskatt, eller inte har anmält ändrade förhållanden. Avregistrering i dessa fall förutsätter att Skatteverket skulle ha vägrat registrering till mervärdesskatt eller dragit tillbaka registreringsnumret för mervärdesskatt om myndigheten känt till de verkliga omständigheterna i ärendet (artikel 23 b i rådets förordning [EU] nr 904/2010).

Förutsättningar

En begäran om avregistrering ska prövas mot förutsättningarna för registrering (RÅ 1997 ref. 16). Det gäller inte bara i det fall den registrerade begär att få bli avregistrerad utan också i det fall Skatteverket har för avsikt att avregistrera en person på eget initiativ. Avregistrering ska bara ske om den registrerade vid tidpunkten för prövningen inte längre ska vara registrerad enligt 7 kap. 1 § SFL.

Om den registrerade inte har begärt att bli avregistrerad är Skatteverket inte skyldigt att besluta om avregistrering. Från administrativ synpunkt kan det vara att föredra för såväl Skatteverket som den registrerade att en registrering får stå kvar under en kortare period trots att den registrerade inte just då har något att redovisa. När det gäller den som är registrerad till mervärdesskatt måste en eventuell fortsatt registrering vägas mot vikten av att endast den som bedriver mervärdesskattepliktig ekonomisk verksamhet ska vara registrerad (prop. 2010/11:165 s. 322).

Avveckling/nedläggning

Om den som inte längre bedriver verksamhet begär att få bli avregistrerad, får Skatteverket besluta att registreringen ska bestå till dess att avvecklingen av verksamheten har slutförts (7 kap. 6 § andra stycket SFL).

När en verksamhet läggs ned kan avregistrering ske först då redovisningsskyldighet har inträtt för samtliga kvarvarande affärshändelser i verksamheten. Se prop. 2010/11:165 s. 322.

När t.ex. en jordbruksverksamhet upphör och inventarier och lager säljs på auktion erhålls ibland slutredovisning först ett år efter auktionen. Avregistreringen sker då först vid utgången av den redovisningsperiod då slutlikvid erhållits, såvida inte redovisningsskyldighet inträtt dessförinnan.

Dödsfall

Om en skattskyldig avlidit så är dödsboet skattskyldigt för omsättning i verksamheten efter dödsfallet. Det innebär att den avlidne ska avregistreras och dödsboet registreras om verksamheten drivs vidare (6 kap. 4 § ML).