Kontrolluppgift eller uppgift om betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration är vilseledande

Uppgift om betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration

Skyldigheten att lämna kontrolluppgift har sedan den 1 januari 2019 i många situationer ersatts av en skyldighet att lämna uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer (individuppgifter). Vilseledande eller missvisande individuppgifter ska beaktas på samma sätt som vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter vid bedömningen av det är oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp.

Vilseledande eller missvisande kontrolluppgift eller individuppgift

Om ett fel eller passivitet beror på att en kontrolluppgift eller en individuppgift är vilseledande eller missvisande kan Skatteverket befria, helt eller delvis, från ett fullt skattetillägg (51 kap. 1 § andra styckat 1 c SFL). För att befrielse ska bli aktuell krävs att det kan antas att det är den vilseledande eller missvisande uppgiften som föranlett den felaktiga redovisningen. Denna koppling kan i vissa fall saknas när personen som lämnar inkomstdeklarationen är den som givit upphov till den felaktiga uppgiften.

Om den oriktiga uppgiften inte framgår av uppgiften på grund av att uppgiften är vilseledande eller missvisande är Skatteverket oförhindrat att ta ut skattetillägg. I ett sådant fall kan det bli aktuellt att befria från skattetillägget på grund av vilseledande eller missvisande kontrolluppgift eller individuppgift.

Med missvisande kontrolluppgift eller individuppgift menas att kontrolluppgiften innehåller fel, t.ex. fel belopp att redovisa.

Felet ska vara ursäktligt

För att Skatteverket ska befria från ett skattetillägg på grund av en vilseledande eller missvisande kontrolluppgift eller individuppgift krävs att felet är ursäktligt.

Den uppgiftsskyldiga har nämligen ansvar för att uppgifterna i deklarationen är riktiga och ska därför alltid kontrollera uppgifterna. Om den uppgiftsskyldiga borde ha uppmärksammat felet är det inte ursäktligt att lämna en oriktig uppgift.

Exempel på situationer när det kan vara aktuellt att bedöma frågan om befrielse

Liten skillnad mellan rätt belopp och beloppet på uppgiften

Om kontrolluppgiften eller individuppgiften innehåller lön på 357 000 kr men rätt lön var 375 000 kr är ­uppgiften felaktig och därmed missvisande. Skillnaden är så liten att det är ursäktligt om den uppgiftsskyldiga inte uppmärksammat felet och rättat det förifyllda beloppet i deklarationen.

Skulle skillnaden vara större borde den uppgiftsskyldiga ha uppmärksammat felet, t.ex. om lönen enligt uppgiften är 356 000 kr när 396 000 kr är rätt lön. Att i den situationen inte rätta en förifylld uppgift är därför inte ursäktligt.

Mer än en uppgift för samma inkomst

Det kan också bli aktuellt att befria från skattetillägg om mer än en kontrolluppgift eller individuppgift har lämnats för samma inkomst (prop. 2002/2003:106 s. 242).

Rättspraxis avseende vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter

Rättspraxis avseende vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter ska även tillämpas på vilseledande eller missvisande individuppgifter.

Rättsfall: inte redovisat ersättning från semesterkassa

Den uppgiftsskyldiga hade inte fått någon kontrolluppgift på semesterersättning från en semesterkassa med 2 635 kronor. Han hade i deklarationen därför endast redovisat ersättning från arbetsgivaren med 24 134 kronor. Ett belopp som han trodde innehöll även semesterersättningen eftersom det på kontrolluppgiften stod ”kontant arbetslön, lönetillägg och semesterersättning”. Den uppgiftsskyldiga hade året innan inte fått någon ersättning från semesterkassan. Domstolen ansåg att kontrolluppgiften från arbetsgivaren var vilseledande. Med hänsyn till detta och storleken på det oredovisade beloppet i förhållande till redovisad lön var det därför ursäktligt att inte redovisa semesterersättningen. Domstolen befriade därför från skattetillägget (RÅ 1975 ref. 53).

Rättsfall: uppgifter på olika ställen i kontrolluppgiften

Den uppgiftsskyldiga hade fått följande ersättningar

• 147 534 kr i lön från en arbetsgivare
• 5 292 kr i studieersättning från samma arbetsgivare
• 31 085 kr i lön från en annan arbetsgivare.

Studieersättningen redovisades inte i deklarationen.

Studiersättningen hade tidigare år ingått i den totala bruttolönen från den aktuella arbetsgivaren. Detta år redovisade arbetsgivaren däremot ersättningen separat på ett annat ställe på kontrolluppgiften. Med hänsyn till detta och att beloppet 5 292 kr skrivits med så svag stil och det var svårt att se beloppet ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att kontrolluppgiften var vilseledande och befriade därför från skattetillägget (RÅ 1986 not. 44).

Rättsfall: borde ha ifrågasatt om beloppet på kontrolluppgiften var korrekt

Den uppgiftsskyldiga redovisade vårdbidrag från Riksförsäkringsverket med 13 766 kr. Beloppet överensstämde med kontrolluppgiften. Den uppgiftsskyldiga hade dock fått totalt 18 766 kr i vårdbidrag. Domstolen ansåg att skillnaden mellan bidraget och beloppet på kontrolluppgiften var så stor att den uppgiftsskyldiga borde ha ifrågasatt om kontrolluppgiften verkligen var riktig. Felaktigheten ansågs därför inte ursäktlig och domstolen befriade inte från skattetillägget (RÅ 1984 Aa 116).