Överlåtelse av arv

Rätt att överlåta en andel i ett dödsbo

En dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i ett dödsbo (Skatteverkets ställningstagande Överlåtelse av och avsägelse från arv). Av det följer att dödsbodelägaren kan överlåta sin andel, mot eller utan ersättning.

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en överlåtelse i ett bouppteckningsärende ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan överlåtelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av överlåtaren i egenskap av bouppgivare.

Om överlåtelsen skett före eller under förrättningen kan det innebära förändringar i dödsbodelägarkretsen och därmed påverka vem som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om en överlåtelse avser hela arvet

Om en överlåtelse avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare. Om överlåtelsen enbart avser en del av arvet är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare.

Exempel: en dödsbodelägare överlåter hela sitt arv före förrättningen

Arne, som är en av den avlidnas arvingar, överlåter hela sitt arv till förmån för sin granne Bertil före förrättningen. Eftersom Arne har överlåtit hela sitt arv till Bertil före förrättningen så utgår Arne som dödsbodelägare och Bertil träder in som dödsbodelägare. Arne behöver inte kallas till förrättningen, däremot ska han antecknas i bouppteckningen. Bertil ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Exempel: en dödsbodelägare överlåter hela sitt arv efter förrättningen

Alva, som är en av den avlidnas arvingar, överlåter hela sitt arv till förmån för sin granne Bella efter förrättningen. Eftersom Alva överlåter sitt arv först efter förrättningen så påverkar inte överlåtelsen vem eller vilka som ska kallas till förrättningen. Alva ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Bella ska däremot inte kallas till förrättningen och hon ska inte antecknas i bouppteckningen.

Trots att Bella inte är dödsbodelägare i bouppteckningen så blir hon det i och med överlåtelsen. Det betyder t.ex. att hon blir en arvinge som har rätt att ansöka om ett europeiskt arvsintyg.

Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål

Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål träder mottagaren inte in som dödsbodelägare, jämför legatarie på sidan Vilka ärver enligt testamente.

Exempel: en arvinge överlåter en fastighet

Chandra, som är den avlidnas enda arvinge, överlåter fastigheten Flen Öjebyn 1:7 till sin granne Bertil före förrättningen. Eftersom Chandra inte överlåter hela sitt arv utan en specifik tillgång så utgår hon inte som dödsbodelägare. Bertil kan jämföras med en legatarie och han träder därför inte in som dödsbodelägare. Chandra ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Bertil ska däremot inte kallas till förrättningen och han ska inte antecknas i bouppteckningen.

Eftersom Bertil kan jämföras med en legatarie, alltså en testamentstagare, så har han t.ex. rätt att ansöka om ett europeiskt arvsintyg.

Arvsavstående är en form av överlåtelse

Att avstå sitt arv har sitt ursprung i skatterättslig praxis men har även accepterats som en civilrättsligt giltig handling med egna formkrav och rättsverkningar.

För att en överlåtelse ska anses som ett arvsavstående ska det vara fråga om en överlåtelse, utan ersättning, som följer den legala arvsordningen. Avståendet får således inte vara riktat till någon annan än den avlidnas legala arvingar som står närmast i tur till arv efter den som avstår.

Om avståendet har riktats till någon annan än de närmaste arvingarna i rakt nedåtstigande led räknas det inte som ett arvsavstående, men det är ändå en överlåtelse. Om det av en handling framgår att det är fråga om en överlåtelse av arv i rakt nedstigande led, utan ersättning, kan det vara ett arvsavstående även om handlingen har benämnts på något annat sätt. Rubriken på en handling är inte avgörande utan det är innehållet som avgör handlingens rättsverkningar.

För att en överlåtelse av en testamentslott ska betraktas som ett arvsavstående, ska avståendet följa vad den avlidna har skrivit i sitt testamente om vem som ska få lotten. Om testamentet är otydligt så får testamentet tolkas enligt testatorns vilja och det finns även bestämmelser i lag och praxis som kan vara till hjälp vid tolkningen. Om arvsavståendet har riktats till någon annan än den som har en arvsrätt efter testatorn räknas det inte som ett arvsavstående, men det kan ändå vara en överlåtelse.

Vem är dödsbodelägare?

Om avståendet avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare och den som avstått utgår som dödsbodelägare. Om avståendet enbart avser en del av arvet är mottagaren och den som avstått båda dödsbodelägare.

Arvsavstående i ett bouppteckningsärende

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till ett arvsavstående i ett bouppteckningsärende ska en avståendehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan avståendet antecknas i bouppteckningen och skrivas under av den som avstår från arv. Detta gäller om hen är bouppgivare. Om avståendet har skett före eller under förrättningen kan det innebära förändringar i dödsbodelägarkretsen och därmed påverka vem som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Exempel: en dödsbodelägare avstår en andel av sitt arv före förrättningen

Aadi, som är barn till den avlidna, avstår hälften av sitt arv till förmån för sina barn (barnbarn till den avlidna) före förrättningen. Eftersom Aadi avstår halva sitt arv utgår han inte som dödsbodelägare utan både han och hans barn är dödsbodelägare. Både Aadi och hans barn ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Exempel: en dödsbodelägare avstår en fastighet

Bharati, som är den avlidnas enda barn, avstår fastigheten Flen Öjebyn 1:7 till sina barn (barnbarn till den avlidna). Eftersom Bharati inte avstår hela sitt arv utan en specifik tillgång så utgår hon inte som dödsbodelägare. Hennes barn kan jämföras med legatarier och de träder därför inte in som dödsbodelägare. Bharati ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Barnen ska vare sig kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen.

Trots att Bharatis barn inte är dödsbodelägare utan kan jämföras med legatarier, alltså testamentstagare, så har de t.ex. rätt att ansöka om ett europeiskt arvsintyg.

Om ett särkullbarn avstår från sitt arv

Om ett särkullbarn avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken eller makan, har särkullbarnet rätt att ta del i den efterlevande makens eller makans dödsbo enligt bestämmelserna om efterarv (3 kap. 9 § ÄB).