OBS: Detta är utgåva 2021.18. Sidan är avslutad 2023.
Vid internationell varuhandel aktualiseras bl.a. bestämmelser om omsättningsland, unionsinterna förvärv och undantag från skatteplikt vid EU-handel. I ett enskilt fall kan det därför vara lämpligt att gå systematiskt tillväga för att komma fram till rätt beskattningsresultat.
Söker du information om beskattning vid import?
Med beskattningsland menas det land som är behörigt att beskatta en viss varutransaktion. Om Sverige är beskattningsland ska alltså svensk mervärdesskatt tas ut om övriga förutsättningar för skattskyldighet är uppfyllda.
Mervärdesskattedirektivets bestämmelser innebär att en omsättning av en vara som huvudregel ska beskattas i det EU-land där omsättningen har ägt rum. Beskattningslandet är alltså enligt huvudregeln detsamma som omsättningslandet.
Det finns dock undantag från huvudregeln vid handel med varor som transporteras mellan EU-länder. Under vissa förutsättningar beskattas då inte omsättningen av varan utan det är i stället förvärvet av varan som utgör den beskattningsgrundande händelsen. En sådan transaktion är undantagen från skatteplikt i omsättningslandet och ska istället beskattas som ett så kallat unionsinternt förvärv i det land där köparen är registrerad till mervärdesskatt eller i varans destinationsland (beskattningslandet).
För dessa transaktioner är alltså omsättningslandet ett EU-land och beskattningslandet ett annat EU-land.
Läs mer om denna vanliga form av varuhandel inom EU
Bestämmelserna om beskattningsland vid varuhandel är många men bygger i huvudsak på två principer, destinationsprincipen (beskattning av varor i det land där transporten av varorna avslutas) och ursprungsprincipen (beskattning i det land från vilket varan transporteras eller hämtas).
Vid en omsättning av varor som transporteras från ett EU-land till en plats utanför EU (export) gäller den så kallade destinationsprincipen. Det innebär att omsättningen inte beskattas i det land inom EU från vilket varorna transporteras. Däremot kan importen av varorna komma att beskattas i destinationslandet utanför EU.
Bestämmelserna om beskattningsland vid handel mellan EU-länder bygger i stor utsträckning också på destinationsprincipen, alltså beskattning i det land där transporten av varorna avslutas. Någon importbeskattning sker dock inte. Istället beskattas antingen omsättningen eller ett unionsinternt förvärv i destinationslandet.
I vissa fall sker dock beskattning enligt ursprungsprincipen vid handel mellan EU-länder, d.v.s. beskattning sker i det land från vilket varan transporteras eller hämtas. Det gäller bland annat för varor som förs hem av resenärer och oftast även när det är fråga om mindre varuförsändelser till privatpersoner och andra icke skattskyldiga förutsatt att det inte är fråga om nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor.
Vid beskattning av unionsinterna förvärv enligt den så kallade reservregeln sker beskattningen i det land inom EU där köparen är registrerad för mervärdesskatt.
För att bedöma om Sverige är beskattningsland vid internationell varuhandel behöver du förstå sambandet mellan bestämmelser i 5 kap. ML om omsättningsland, 2 a kap ML om unionsinterna förvärv och bestämmelserna i 3 kap. ML om undantag från skatteplikt vid EU-handel, samt vissa särskilda bestämmelser som rör vinstmarginalbeskattade varor och särskilda lager. I ett enskilt fall kan det därför vara lämpligt att gå systematiskt tillväga för att komma fram till rätt beskattningsresultat.
För att bedömningen ska bli rätt är det också nödvändigt att känna till territoriella avgränsningar, dvs. definitionen av EU och EU-land m.m. (1 kap. 10 a-c §§ ML)
Observera att beskattning på grund av import inte berörs här. Läs mer om beskattning av import.
Starta med att bedöma omsättningsland. Är varan omsatt inom landet eller utomlands enligt 5 kap. 1–3 a §§ ML?
Om omsättningen har skett i Sverige enligt 5 kap. 1–3 a §§ kan det därefter vara lämpligt att undersöka om något undantag i 3 kap. ML är tillämpligt, t.ex. de undantag som avser omsättning av varor som transporteras till andra EU-länder (3 kap. 30 a-31 a §§ ML) eller andra undantag som exempelvis 3 kap. 21 § ML för fartyg och luftfartyg samt delar och tillbehör till dessa. Är omsättningen undantagen från skatteplikt sker inte någon beskattning i Sverige.
Om det är en skattepliktig omsättning av varor inom landet ska mervärdesskatt betalas (förutsatt att omsättningen görs av en beskattningsbar person i denna egenskap - 1 kap. 1 § första stycket 1 ML). Då får du undersöka vem som är skattskyldig, säljaren eller köparen.
Om omsättningen har skett utomlands enligt 5 kap. ML sker inte någon beskattning i Sverige på grund av omsättningen. Om varan transporteras från ett annat EU-land till Sverige eller mellan EU-länder kan det vara fråga om ett unionsinternt förvärv enligt bestämmelserna i 2 a kap. ML. Är det inte ett unionsinternt förvärv sker inte någon beskattning i Sverige på grund av omsättning eller förvärv.
Om det är ett unionsinternt förvärv enligt 2 a kap. ML bör du undersöka om något undantag från skatteplikt i 3 kap. ML är tillämpligt t.ex. något av de särskilda undantagen som endast avser unionsinterna förvärv i 3 kap. 30 b, 30 d och 30 f §§ ML, eller andra undantag som exempelvis 3 kap. 21 § ML för fartyg och luftfartyg samt delar och tillbehör till dessa.
Är det ett unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt sker inte någon beskattning i Sverige på grund av förvärvet.
Är det unionsinterna förvärvet inte undantaget från skatteplikt föreligger skattskyldighet (1 kap. 1 § första stycket 2 ML) för förvärvaren (1 kap. 2 § första stycket 5 ML).
Omsättningen är i ett sådant fall gjord utomlands (i ett annat EU-land), men beskattning sker i Sverige på grund av det unionsinterna förvärvet. Annorlunda uttryckt så är omsättningslandet ett annat EU-land men beskattningslandet är Sverige.
Vid distansförsäljning av varor inom EU finns särskilda bestämmelser. Det gäller när försäljning sker till vissa köpare, som t.ex. privatpersoner. Bestämmande av beskattningsland är i dessa fall beroende av om försäljningen till köpare i andra länder överstiger ett tröskelvärde.
Från och med den 1 januari 2020 införs förenklingsregler om överföring av varor till avropslager. Med avropslager avses lager i ett annat EU-land dit en beskattningsbar person överför varor till en i förväg känd köpare. Säjarens överföring ska då under vissa förutsättningar inte ses som en omsättning utan det är istället först när varorna överlåts till köparen som en omsättning och ett unionsinternt förvärv uppstår. Läs mera om avropslager på sidan Avropslager.
För vinstmarginalbeskattade varor finns särskilda bestämmelser i 9 a kap. ML som du måste ta hänsyn till och alltså läsa tillsammans med bestämmelserna i 5, 2 a och 3 kap. ML vid bedömningen av beskattningsland, se sidan Handel inom EU.
I 9 c kap. ML finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för transaktioner som avser varor i skatteupplag och lager (tillfälligt lager, tullager, frizon och frilager). Bestämmelserna kan bland annat gälla vid omsättningar inom landet, unionsinterna förvärv och när varor tas ut ur sådana lager.
Bedömingen av om det är en vara eller en tjänst som omsätts kan du läsa mer om på sidan Vara eller tjänst?