OBS: Detta är utgåva 2021.18. Sidan är avslutad 2023.
OBS: Detta är utgåva 2021.18. Sidan är avslutad 2023.
Omställningsstöd får inte lämnas till företag i ekonomiska svårigheter. Bedömningen om företaget har ekonomiska svårigheter göras vid två olika tidpunkter: 29 februari och vid prövningen av ansökan.
Omställningsstöd får inte lämnas till företag i ekonomiska svårigheter eftersom omställningsstöd bara får beviljas företag som är långsiktigt bärkraftiga. Bedömningen om företaget har ekonomiska svårigheter ska enligt 9 § FOM-S göras vid två olika tidpunkter:
Företaget får inte ha varit i ekonomiska svårigheter vid någon av de två tidpunkterna. Läs mer om kraven vid de två tidpunkterna under respektive rubrik nedan.
Omställningsstöd får inte lämnas om företaget den 29 februari 2020 var ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i GBER (9 § första stycket FOM-S). Hänvisningen är dynamisk, d.v.s. avser EU-förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Läs mer om vilka krav som ställs på sidan Statligt stöd får inte ges till företag i ekonomiska svårigheter.
Bedömningen ska i denna del alltid göras utifrån förhållandena den 29 februari 2020. Detta innebär exempelvis att ett företag som den 29 februari 2020 var skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning kan få omställningsstöd om kontrollbalansräkningen det datumet visar ett intakt kapital. Om kontrollbalansräkningen däremot visar att aktiekapitalet var förbrukat till mer än hälften på grund av ackumulerade förluster den 29 februari 2020, så har företaget inte rätt till stöd även om företagets ekonomiska situation har förbättrats efter detta.
Omställningsstöd får, enligt 9 § andra stycket FOM-S, inte lämnas om företaget vid tidpunkten för prövningen av ansökan
Att ett företag är föremål för företagsrekonstruktion är i sig inte ett hinder för att beviljas stöd om företaget inte har några andra ekonomiska svårigheter.
Omställningsstöd får inte lämnas om företaget vid tidpunkten för prövningen av ansökan kan anses vara på obestånd (9 § andra stycket 1 FOM-S). Med obestånd menas att företaget inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och att det inte heller handlar om endast tillfälliga betalningssvårigheter (1 kap. 2 § KonkL).
Nytt: 2021-12-21
Det omställningsstöd som ansökan avser ska inte räknas med vid prövningen. Ett företag som är beroende av det omställningsstöd ansökan avser för att kunna betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning ska därför inte beviljas stödet.
Konkursärenden prövas alltid av en allmän domstol, och borgenärerna åberopar oftast särskilda regler för presumtion av obestånd som gäldenären har möjlighet att motbevisa. Dessa särskilda regler för presumtion av obestånd finns KonkL. Presumtionen i 2 kap. 8 § KonkL handlar om Kronofogdens utredningsrapport och presumtionen i 2 kap. 9 § KonkL handlar om att Skatteverket har skickat en betalningsuppmaning. Det är möjligt att anse att ett företag som söker omställningsstöd är på obestånd enligt dessa presumtionsregler (Fm 2020:8 s. 10).
Nytt: 2021-12-21
Enligt Skatteverket kan även andra omständigheter vara tecken på obestånd, såsom att betalningsinställelse har gjorts eller att det finns pågående mål om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
Omställningsstöd får inte lämnas om företaget vid tidpunkten för prövningen av ansökan har näringsförbud (9 § andra stycket 2 FOM-S). Läs mer om näringsförbud.
Om företaget är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten i egenskap av t.ex. vd, styrelseledamot, bolagsägare eller aktieägare inte ha näringsförbud (9 § tredje stycket FOM-S). Sådant inflytande i företaget kan grundas på ett ägande, reell eller formell ställning i företaget eller i övrigt på avtalsmässig grund.
Ett företag som har skatte- eller avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogden för indrivning vid tidpunkten för prövningen av ansökan har inte rätt till stödet (9 § andra stycket 3 FOM-S). Läs mer om när obetalda skulder till Skatteverket lämnas för indrivning. Enligt Skatteverket ska även hänsyn tas till utländska skatter och avgifter som är överlämnade till Kronofogden för handräckning (4 och 5 §§ LÖHS).
Omställningsstöd får inte betalas ut till ett företag som har ett återbetalningskrav med anledning av att kommissionen har förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden (9 § andra stycket 4 FOM-S) och artikel 1.4 a GBER)
När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (s.k. kritisk kapitalbrist), ska en kontrollbalansräkning upprättas (25 kap. 13 § ABL). Ett sådant bolag är i princip likvidationspliktigt. Enligt Skatteverket kan ett aktiebolag som är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning vid prövningstillfället men inte var det den 29 februari 2020 få stöd. Anledningen till detta är att omställningsstödet bör bidra till att långsiktigt bärkraftiga bolag inte tvingas gå i likvidation. Om skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning inträder efter den 29 februari 2020 behöver det inte vara ett tecken på att företaget har dålig bärkraft. Vid prövningstillfället kan också företaget ha påverkats av spridningen av corona under lång tid och det är därför rimligt att acceptera att företaget vid den tidpunkten är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning.
Enligt Skatteverket kan ett företag som vid prövningstillfället är föremål för företagsrekonstruktion enligt FrekL få stödet. Det innebär att företag där beslut om att inleda företagsrekonstruktion tagits efter den 29 februari 2020 kan få omställningsstöd förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Precis som i fråga om skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning kan en företagsrekonstruktion bero på att företaget under lång tid har drabbats av de ekonomiska följderna av spridningen av corona vilket i sig lett till betalningssvårigheter. Dessa företag kan trots detta vara långsiktigt bärkraftigt företag, det vill säga den typ av företag omställningsstödet är avsett att stödja.
Det är uppgifterna/förhållandena vid tidpunkten för prövningen av ansökan som kommer att ligga till grund för beslutet, inte de vid ansökningstillfället. Att bedömningen ska göras vid tidpunkten för prövningen av ansökan kan innebära att det kan ha förflutit tid mellan ansökningstillfället och den tidpunkt när ansökan faktiskt prövas. Om företaget t.ex. inte hade några restförda skatter eller avgiftsskulder när ansökan lämnades in men väl vid prövningstillfället kommer ansökan inte att beviljas.
Företaget är skyldigt att omgående anmäla felaktigheter och ändrade förhållanden till Skatteverket om det kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek (6 § LOM).