En bouppgivares roll vid bouppteckningsförrättningen är att lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om den avlidnas tillgångar och skulder, testamenten, äktenskapsförord, släktförhållanden o.s.v.
Bouppgivaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Det gör bouppgivaren genom att skriva under bouppteckningen (20 kap. 6 § andra stycket ÄB).
Den person som känner dödsboet bäst ska vara bouppgivare (20 kap. 6 § första stycket ÄB).
En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare.
Det finns inget hinder mot att ha flera bouppgivare. Om så är fallet kan de uppge hela boet tillsammans eller var sin del av det.
En förrättningsman får inte vara bouppgivare (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO version: 6Z], kommentaren till 20 kap. 6 § ÄB).
Skatteverket anser att bouppgivaren ska vara närvarande vid förrättningen, antingen fysiskt eller via t.ex. webbkamera eller högtalartelefon.