För att någon ska ha rätt till efterarv måste en annan person först ha fått ett arv med fri förfoganderätt. Om det finns ett efterarv påverkar det vem eller vilka som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.
Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter den först avlidna maken eller makan.
Om det vid den först avlidna makens eller makans död inte finns några efterarvingar till den avlidna, ärver den efterlevande maken eller makan hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.
Att den först avlidna makens eller makans skulder är större än tillgångarna kan innebära att det inte finns något att ärva. Om det inte finns något att ärva, finns det inte heller någon rätt till efterarv vid den efterlevande makens eller makans död.
Att skulderna är större än tillgångarna i bouppteckningen efter den först avlidna maken eller makan behöver inte innebära att det saknas tillgångar att ärva. Det kan t.ex. finnas ett bodelningsanspråk eller så kan det finnas en tillgång med ett dolt övervärde. En fastighet kan t.ex. tas upp till taxeringsvärdet, trots att det verkliga värdet (marknadsvärdet) kan vara högre.
Anna avlider och efterlämnar den efterlevande maken Nedim. Anna har större skulder än tillgångar, medan Nedim har mer tillgångar än skulder. Vid bodelningen efter Annas död täcks hennes skulder av hennes andel av Nedims giftorättsgods.
Nedim har ärvt något efter Anna och det finns därför en rätt till efterarv.
Aadi avlider och efterlämnar den efterlevande makan Bharati. Aadi har större skulder än tillgångar, medan Bharati har mer tillgångar än skulder. Vid bodelningen efter Aadis död begär Bharati jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB och behåller sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen.
Bharati ärver inte något efter Aadi och det finns därför ingen rätt till efterarv.
Alva avlider och efterlämnar den efterlevande makan Bella. Båda makarnas skulder är större än tillgångarna. I bouppteckningen har en fastighet antecknats till taxeringsvärdet. Fastigheten har ett dolt övervärde eftersom fastighetens verkliga värde (marknadsvärdet) är högre.
Fastighetens dolda övervärde gör att tillgångarna är större än skulderna, vilket innebär att Bella ärver något efter Alva och därmed finns det också en rätt till efterarv.
Trots att bouppteckningen efter den först avlidna maken eller makan visar en brist kan alltså den efterlevande maken eller makan i realiteten ha ärvt egendom.
Om den efterlevande maken eller makan har valt att i förtid helt lösa ut den tidigare avlidnas efterarvingar genom ett arvskifte, är rätten till efterarv utesluten.
Om den först avlidna maken eller makan har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap, utan något förordnande om efterarv, är rätten till efterarv utesluten.
Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidna makens eller makans dödsbo. Efterarvingen ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den först avlidna makens eller makans död.
I den sist avlidna makens eller makans dödsbo är både den först avlidnas efterarvingar och den sist avlidnas arvingar dödsbodelägare. De ska därmed kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död.
Om det vid den efterlevande makens eller makans död inte längre finns några efterarvingar till den först avlidna i livet, har den efterlevande makens eller makans rätt till den först avlidnas kvarlåtenskap övergått från fri förfoganderätt till full äganderätt. Hela kvarlåtenskapen tillfaller då den efterlevande makens eller makans arvingar. Det är bara dessa arvingar som är dödsbodelägare i den efterlevande makens eller makans dödsbo och som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.
Om rätten till efterarv är utesluten är den först avlidna makens eller makans efterarvingar inte dödsbodelägare i den efterlevande makens eller makans dödsbo, och ska därmed varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens eller makans död.
Rätten till efterarv enligt ett testamente förutsätter att den första testamentstagaren med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter testatorn.
Om skulderna var större än tillgångarna kan rätten till efterarv vara utesluten.
Om den första testamentstagaren har avsagt sig sin rätt till arv enligt testamentet har han eller hon inte ärvt något, och något efterarv blir inte aktuellt.
Ett testamentariskt efterarv behandlas i bouppteckningssammanhang på samma sätt som ett efterarv enligt lag, d.v.s. som när en make ärver den andra maken.
Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i testatorns dödsbo. Efterarvingen ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid testatorns död.
Både testatorns efterarvingar och den första testamentstagarens arvingar är dödsbodelägare i den första testamentstagarens dödsbo. De ska därmed kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den första testamentstagarens död.
Om det vid den första testamentstagarens död inte längre finns några efterarvingar, och om inget annat framgår av testamentet, kan dödsbodelägarna behöva tolka testamentet för att reda ut om den första testamentstagarens rätt till testatorns kvarlåtenskap har övergått från fri förfoganderätt till full äganderätt. Tolkningen av testamentet avgör om man ska kalla någon annan än den första testamentstagarens arvingar till bouppteckningen.
Om det inte finns någon rätt till efterarv är testatorns efterarvingar enligt testamentet inte dödsbodelägare i den första testamentstagarens dödsbo, och ska därmed varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen vid den första testamentstagarens död.