OBS: Detta är utgåva 2021.7. Sidan är avslutad 2023.
Omsättning av varor som ska transporteras från Sverige till ett annat EU-land är under vissa förutsättningar undantagen från skatteplikt. Det ställs bland annat krav på köparens status.
Från och med den 1 januari 2020 har det införts nya krav för att undantagen ska vara tillämpligt (prop. 2018/19:160 s. 29).
Omsättning av en vara är undantagen från mervärdesskatt om följande förutsättningar är uppfyllda (3 kap. 30 a § första stycket 1 ML):
säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. SFL eller kan förklara på ett tillfredställande sätt varför så inte skett.
Transporten kan utföras av någon av parterna
en annan part, för säljarens eller köparens räkning.
Bestämmelsen motsvaras av artikel 138.1 och 1a i mervärdesskattedirektivet.
Köparen ska i dessa fall beskattas för ett unionsinternt förvärv i det andra EU-landet. Det är förvärvet och inte omsättningen som är den beskattningsgrundande händelsen.
Europeiska kommissionen har den 20 december 2019 publicerat förklarande anmärkning om avropslager, kedjetransaktioner och unionsintern försäljning. Dokumentet är inte rättsligt bindande utan ska ses som en vägledning till hur Europeiska kommissionen anser att reglerna kan tillämpas i praktiken.
Undantaget i 3 kap. 30 a § ML för unionsintern försäljning av punktskattepliktiga varor eller andra varor än nya transportmedel gäller inte om säljaren omfattas av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML (3 kap. 30 a § femte stycket ML). Omsättningen omfattas i sådant fall istället av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML och beskattas av den anledningen inte. Bestämmelsen motsvaras av artikel 139.1 i mervärdesskattedirektivet.
Undantaget i 3 kap. 30 a § första stycket ML gäller inte vid omsättning av begagnade varor som beskattas enligt systemet för vinstmarginalbeskattade varor (9 a kap. 18 § första stycket ML).
En skattskyldig får inte tillämpa bestämmelsen på ett sätt som utgör skatteundandragande eller missbruk. Rätten att utnyttja undantaget, eller återbetalningsrätt för inköpt vara, ska nekas om säljaren är i ond tro. Säljaren är i ond tro när denna själv har begått skatteundandragandet eller kände till eller borde ha känt till att hen genom den aktuella transaktionen deltog ett mervärdesskatteundandragande, vilket begicks av leverantören eller en annan aktör tidigare eller senare i leveranskedjan. Även om skatteundandragandet eller missbruket skett i en annan medlemsstat än den där säljaren vill tillämpa undantaget och säljaren fullgjort sina formella skyldigheter ska rätten att tillämpa undantaget nekas när säljaren är i ond tro. Myndighetens eller domstolarnas rätt att neka den skattskyldige rätten att nyttja undantaget är en allmän rättsprincip som gäller även om det inte finns reglerat i ML eller annan svensk lag (C-131/13, Schoenimport "Italmoda" Mariano Previti, punkterna 43-69). Se även sidan God tro.
Nytt: 2021-04-14
Det är Skatteverket som har bevisbördan för att det har skett ett skatteundandragande och att säljaren kände till eller borde ha känt till detta (C-18/13, Maks Pen, punkt 29 samt HFD 2021-04-06, mål nr 6100-19, punkt 10).
Det krävs inte att det har skett ett slutligt faktiskt bortfall av mervärdesskatt inom ramen för den aktuella leveranskedjan för det ska vara fråga om ett skatteundandragande. En säljare som kände till eller borde ha känt till att denne blev inblandad i ett skatteundandragande ska alltså nekas undantag från skatteplikt vid försäljning av varor till ett annat EU-land även om myndigheterna i köparens land påför och lyckas driva in den aktuella skatten. Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att proportionalitetsprincipen inte hindrar tillämpning av missbruksprincipen i dessa fall (HFD 2021-04-06, mål nr 6100-19).
Från och med den 1 januari 2020 har det införts krav i 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML på att köparen ska vara en beskattningsbar eller juridisk person som agerar i den egenskapen och som är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land och har meddelat sitt registreringsnummer till säljaren. Säljaren ska även ha fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter i den periodiska sammanställningen eller kunnat förklara på ett tillfredställande sätt varför så inte skett.
Undantaget ska inte tillämpas vid försäljning till en köpare som inte ska beskattas för unionsinterna förvärv. Under vissa särskilda omständigheter ska en köpare som normalt inte ska beskattas för ett unionsinternt förvärv beskattas för ett sådant vilket innebär att undantaget blir tillämpligt. Det gäller när köparen är en
Har köparen inte meddelat säljaren sitt giltiga registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat EU-land är villkoren för att undanta omsättningen från skatteplikt i 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML inte uppfyllda. Kravet att köparen ska meddela säljaren sitt giltiga registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat EU-land är alltså en förutsättning för att undantaget från skatteplikt ska kunna tillämpas.
Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 113:e mötet den 3 juni 2019, dokument E.
Ett registreringsnummer till mervärdesskatt är giltigt om det innehåller ett prefix med landskod och visas som giltigt nummer vid kontroll med EU:s sökverktyg ”VIES”.
Säljaren ska genom fysisk eller elektronisk dokumentation kunna visa att köparen har meddelat sitt registreringsnummer. Skatteverket anser att säljaren får anses ha visat att köparen meddelat sitt registreringsnummer till mervärdesskatt i ett annat EU-land om registreringsnumret har angetts i fakturan. (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt vid omsättning till ett annat EU-land). Hur säljaren kan kontrollera och dokumentera att registreringsnumret är giltigt och att det finns identitet mellan köparen och registreringsnumret kan du läsa mer om på sidan Köparens registreringsnummer för mervärdesskatt, VAT-nummer.
Se även artikel 55 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 om skyldigheten att omedelbart meddela sitt registreringsnummer till mervärdesskatt till den som levererar varorna.
Skatteverket anser att säljaren som utgångspunkt ska ha fått uppgift om ett giltigt registreringsnummer till mervärdesskatt från köparen senast i samband med omsättningen av varan. Det finns dock situationer där det kan godtas att köparen meddelar säljaren sitt registreringsnummer först efter att omsättningen har ägt rum. Men det krävs att köparen i samband med omsättningen av varorna endera är registrerad till mervärdesskatt eller har ansökt om registrering till mervärdesskatt men ännu inte blivit registrerad. Det gäller under förutsättning att köparen är en beskattningsbar person och agerar i den egenskapen i samband med omsättningen. Säljaren måste också korrigera sin faktura i enlighet med detta och vid behov rätta redan inlämnade uppgifter i mervärdesskattedeklarationen och i den periodiska sammanställningen. Detsamma gäller om köparen av misstag lämnar fel registreringsnummer till säljaren och i efterhand lämnar det korrekta numret (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt vid omsättning till ett annat EU-land).
Under förutsättning att säljaren inte är i ond tro, d.v.s. inte har någon anledning att misstänka någon bedräglig avsikt hos förvärvarens sida, kan säljaren alltså korrigera den ursprungliga fakturan.
Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 116:e mötet den 12 juni 2020. Se även avsnitt 4.3.2 fjärde stycket och 4.3.3 i förklarande anmärkningar om avropslager, kedjetransaktioner och unionsintern försäljning.
Köparen har i samband med omsättningen ansökt om ett registreringsnummer till mervärdesskatt i ett annat EU-land än varifrån omsättningen sker men inte fått sitt registreringsnummer vid tidpunkten för omsättningen av varan. Säljaren utfärdar fakturan i samband med omsättningen och tar då ut svensk mervärdesskatt på fakturan. Om köparen när hen får sitt giltiga registreringsnummer meddelar detta till säljaren, har säljaren möjlighet att rätta den ursprungliga fakturan och tillämpa undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 a § ML under förutsättning att övriga villkor i bestämmelsen är uppfyllda samt att säljaren inte är i ond tro, d.v.s. inte har någon anledning att misstänka någon bedräglig avsikt hos förvärvarens sida. Säljaren ska även vid behov rätta redan inlämnade uppgifter i mervärdesskattedeklarationen och i den periodiska sammanställningen.
För att undantaget i 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML ska vara tillämpligt ska säljaren ha fullgjort sin skyldighet att lämna in en periodisk sammanställning som innehåller korrekta uppgifter om omsättningen av varorna.
Säljaren måste redan i samband med omsättningen av varorna ta ställning till om villkoren för att få tillämpa undantaget från skatteplikt är eller kommer att bli uppfyllda. Möjligheten för Skatteverket att konstatera att säljaren inte får tillämpa undantaget från skatteplikt kan dock ske först en tid efter det att omsättningen ägde rum och fakturerades. Det beror på den tid som av naturliga skäl förflyter fram till den tidpunkt då Skatteverket kan vidta åtgärder med anledning av att ingen periodisk sammanställning har lämnats eller att redovisningen i den periodiska sammanställningen innehåller inkorrekt information. Den omständigheten att det först i efterhand går att konstatera om kravet på korrekt redovisning i den periodiska sammanställningen är uppfyllt ska inte påverka säljarens möjligheter att undanta försäljningen från skatteplikt i samband med att omsättningen äger rum. Om säljaren inte har uppfyllt sin skyldighet att lämna en periodisk sammanställning saknas möjlighet för säljaren att tillämpa undantaget från skatteplikt på den aktuella omsättningen.
Även om säljaren inte har fullgjort kravet på att lämna en periodisk sammanställning med korrekta uppgifter om omsättningen kan det finnas situationer där säljaren ändå kan tillämpa undantaget från skatteplikt. Skatteverket anser att en säljare ska ges en möjlighet att korrigera sina uppgifter om säljaren är i god tro och att det är ett oavsiktligt misstag som ligger bakom de felaktiga eller bristfälliga uppgifterna.
Exempel på situationer där undantaget ändå kan få tillämpas är:
Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 113:e mötet den 3 juni 2019, dokument F.
Om köparen är en beskattningsbar person i ett annat EU-land som saknar rätt till avdrag eller återbetalning motsvarande den i 10 kap. 1–4 a eller 10 kap. 9–13 §§ ML är undantaget endast tillämpligt om köparen uppfyller kravet att antingen vara en köpare som
Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 139.1 andra stycket, 3.1 b och 3.2 i mervärdesskattedirektivet.
I de fall köparen meddelat sitt giltiga registreringsnummer till mervärdesskatt i ett annat EU-land så får köparen anses ha valt att bli beskattad för sina inköp i det EU-land där förvärven sker trots att förvärvströskeln inte skulle ha överskridits i det landet och undantaget därmed är tillämpligt. Jämför vad som står på sidan Förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor vid rubriken Registrering p.g.a. förvärv respektive omsättning av tjänster.
Motsvarande bestämmelser finns när det gäller unionsinterna förvärv för svenska beskattningsbara personer utan avdragsrätt och återbetalningsrätt.
Medlemsländerna har möjlighet att använda schablonbeskattning när det gäller jordbruk, skogsbruk och fiske (avdelning XII kapitel 2 i mervärdesskattedirektivet).
Om köparen är en beskattningsbar person som omfattas av schablonbeskattning i sitt EU-land gäller undantaget endast om köparen uppfyller kravet att antingen vara en köpare som
Bestämmelsen motsvaras av artikel 139.1 andra stycket, 3.1 b och 3.2 i mervärdesskattedirektivet.
I de fall köparen meddelat sitt giltiga registreringsnummer till mervärdesskatt i ett annat EU-land så får köparen anses ha valt att bli beskattad för sina inköp i det EU-land där förvärven sker trots att förvärvströskeln inte skulle ha överskridits i det landet och undantaget därmed är tillämpligt. Jämför vad som står på sidan Förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor vid rubriken Registrering p.g.a. förvärv respektive omsättning av tjänster.
Om köparen är en juridisk person som inte är en beskattningsbar person gäller undantaget endast om köparen uppfyller kravet att antingen vara en köpare som
Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 139.1 andra stycket, 3.1 b och 3.2 i mervärdesskattedirektivet.
I de fall köparen meddelat sitt giltiga registreringsnummer till mervärdesskatt i ett annat EU-land så får köparen anses ha valt att bli beskattad för sina inköp i det EU-land där förvärven sker trots att förvärvströskeln inte skulle ha överskridits i det landet och undantaget därmed är tillämpligt. Jämför vad som står på sidan Förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor vid rubriken Registrering p.g.a. förvärv respektive omsättning av tjänster.
Motsvarande bestämmelse finns när det gäller unionsinterna förvärv för svenska juridiska personer som inte är beskattningsbara personer.
Tröskelvärdet varierar mellan medlemsländerna. Uppgifterna har hämtats från kommissionens webbplats (uppdaterad lista 1 juli 2019):
www.ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/vat/traders/vat_community/index_en.htm.
Observera dock att Storbritannien har lämnat EU (Brexit) och att övergångsperioden upphörde den 31 december 2020. I och med det ska som huvudregel Förenade konungariket Storbritannien ses som ett land utanför EU med vissa undantag. För Nordirland gäller dock att även efter övergångsperioden utgång ska varuhandel mellan Nordirland och länder inom EU hanteras enligt reglerna som gäller för handel mellan EU-länder. Läs mer på sidan Storbritannien och brexit.
Medlemsland |
Förvärvströskel |
Värde i euro |
Belgien |
11 200 EUR |
|
Bulgarien |
20 000 BGN |
10 226 EUR |
Cypern |
10 251,61 EUR |
|
Danmark |
80 000 DKK |
10 717 EUR |
Estland |
10 000 EUR |
|
Finland |
10 000 EUR |
|
Frankrike |
10 000 EUR |
|
Grekland |
10 000 EUR |
|
Irland |
41 000 EUR |
|
Italien |
10 000 EUR |
|
Kroatien |
77 000 HRK |
10 410 EUR |
Lettland |
10 000 EUR |
|
Litauen |
14 000 EUR |
|
Luxemburg |
10 000 EUR |
|
Malta |
10 000 EUR |
|
Nederländerna |
10 000 EUR |
|
Polen |
50 000 PLN |
11 785 EUR |
Portugal |
10 000 EUR |
|
Rumänien |
34 000 RON |
7 291 EUR |
Slovakien |
14 000 EUR |
|
Slovenien |
10 000 EUR |
|
Spanien |
10 000 EUR |
|
Storbritannien (se ovan) |
85 000 GBP |
94 741 EUR |
Sverige |
90 000 SEK |
8 535 EUR |
Tjeckien |
326 000 CZK |
12 795 EUR |
Tyskland |
12 500 EUR |
|
Ungern |
10 000 EUR |
|
Österrike |
11 000 EUR |
När en privatperson som är bosatt i ett annat EU-land förvärvar en vara i Sverige kan försäljningen som regel inte ske utan svensk mervärdesskatt. Detsamma gäller förvärv som en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person gör om förutsättningarna för undantag enligt ovan inte är uppfyllda.
Omsättningen har skett i Sverige eftersom varan finns i Sverige när transporten till köparen påbörjas (5 kap. 2 § första stycket 1 ML). Kraven i 3 kap. 30 a § första stycket 1, tredje och fjärde stycket ML är inte uppfyllda.
Det finns emellertid andra bestämmelser som kan medföra att försäljningen kan ske utan svensk mervärdesskatt:
Finns köparen inte inom EU utan i ett land utanför EU men varan levereras från Sverige till ett annat EU-land är det inte fråga om export eftersom varan inte transporteras ut ur EU. Försäljningen kan i vissa fall ändå undantas från skatteplikt om köparen i ett land utanför EU är en beskattningsbar person som agerar i den egenskapen i ett annat EU-land. Det finns inte något krav på att ett företag ska ha en etablering i ett annat EU-land för att anses agera i egenskap av beskattningsbar person i det landet. Även ett företag etablerat i Sverige eller i ett land utanför EU kan agera i egenskap av beskattningsbar person i ett annat EU-land, t.ex. om det tillhandahåller varor eller tjänster i det landet (jfr C-587/10 VSTR p. 54).
Från och med den 1 januari 2020 finns dock krav på att den beskattningsbara personen från ett land utanför EU även ska vara registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land och ska ha meddelat säljaren sitt registreringsnummer. Dessutom krävs att säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta uppgifter om leveransen i en periodisk sammanställning eller kan förklara på ett tillfredställande sätt varför så inte har skett.
Kravet på att transport av varan ska ha skett mellan två medlemsländer är ett grundläggande element i en unionsintern transaktion som skiljer den från en transaktion som sker inom ett och samma land (se C-409/04, Teleos m.fl., punkt 37).
Varan måste fysiskt ha förflyttats mellan två medlemsländer. För att undantaget ska bli tillämpligt måste säljaren visa att varan transporterats till en annan medlemsstat och därmed fysiskt ha lämnat Sverige. I det fall säljaren genom dokumentation har gjort det sannolikt att varan lämnat landet samt är i god tro kan mervärdesskatt inte påföras i efterhand. Läs mer om god tro.
Det är endast den omsättning som föranlett en transport ut ur landet som undantas från skatteplikt. Då en vara omsätts i flera led, men där det endast sker en transport mellan två medlemsländer, kan endast en omsättning vara undantagen från skatteplikt. Läs mer på sidan Handel med tre eller flera parter.
Läs mer om vilken typ av dokumentation som behövs för att styrka att transporten skett till annat EU-land på sidan krav på dokumentation av transporten.
Kravet att en gränsöverskridande transport har skett är uppfyllt oavsett till vilket EU-land som varan transporteras. Varans destinationsland kan vara ett annat EU-land än det som utfärdat köparens VAT-nummer. Den s.k. reservregeln kan då bli tillämplig.
Det är inte något krav för undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a § ML att varan transporteras direkt från Sverige till det slutliga destinationslandet. En omsättning i Sverige kan vara undantagen från skatteplikt här även om varan sänds till köparens hemland via ett annat EU-land. Denna situation kan uppkomma om varan ska bearbetas eller behandlas i ”mellanlandet” innan den förs in i ett annat EU-land.
Undantaget är tillämpligt oavsett vem som är ansvarig för transporten, köparen eller säljaren. Det innebär att även i det fall köparen hämtar varan här i landet för att transportera varan till ett annat EU-land kan omsättningen undantas från skatteplikt. Läs mer om vad det finns för krav på dokumentation av transporten.
I det fall köparen finns i ett annat EU-land än Sverige men varan transporteras till en plats i Sverige ska normalt svensk mervärdesskatt tas ut. Någon förvärvsbeskattning hos köparen i det andra EU-landet sker inte eftersom varan inte är föremål för någon gränsöverskridande transport.
Skatterättsnämnden har bedömt att undantaget i 3 kap. 30 a § första stycket ML är tillämpligt även då en vara genomgår viss bearbetning i Sverige på uppdrag av köparen innan den transporteras ut ur landet. Förhandsbeskedet gällde kartonger som levererades av säljaren till ett svenskt tryckeri. Tryckeriet utförde på uppdrag av köparen vissa tryckeriarbeten på kartongerna innan de transporterades till det EU-land där köparen fanns. Skatterättsnämnden gjorde bedömningen att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 a § ML var tillämpligt då det från början var parternas avsikt att kartongen skulle transporteras till kunden i ett annat EU-land. Den transporten skulle ske så snart tryckeriarbetena var utförda. Köparen skulle också se till att säljaren fick dokumentation som visade att transporten till ett annat EU-land hade skett (SRN 2004-02-09). Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.
Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 a § ML är tillämpligt när bearbetningen på uppdrag av köparen medför att varan ändrar karaktär innan den lämnar landet, t.ex. från tyg till kostymer.
En förutsättning är att säljaren kan styrka att det skett en faktisk, fysisk transport av varan ut ur landet. I detta krav ingår att säljaren måste kunna visa att det är de sålda varorna som efter bearbetning transporterats ut ur landet. Det ska alltså vara möjligt att identifiera de sålda varorna med de varor som lämnar landet (Skatteverkets ställningstagande Försäljning till annat EU-land eller till tredjeland av varor som ska genomgå bearbetning). Läs mer om krav på dokumentation av transporten.
Av 3 kap. 30 a § ML framgår inte någon tidsram inom vilken varan måste lämna landet för att undantaget ska vara tillämpligt. Bestämmelsen har införts för att upprätthålla destinationsprincipen vid varuhandel inom EU, d.v.s. att beskattning ska ske i det land där varan konsumeras. Mot bakgrund av detta anser Skatteverket att undantaget inte kan tillämpas om konsumtion (nyttjande) av varan har skett i Sverige innan transporten ut ur landet påbörjats. Det förhållandet att en vara ska genomgå bearbetning innebär inte att konsumtion av varan har påbörjats (Skatteverkets ställningstagande Försäljning till annat EU-land eller till tredjeland av varor som ska genomgå bearbetning).
Om köparen visserligen finns inom EU, men varan transporteras från Sverige till ett tredjeland ska inte svensk mervärdesskatt tas ut. Det beror inte på att köparens förvärv är den beskattningsgrundande händelsen utan på att det är fråga om export (5 kap. 3 a § ML).
Om köparen finns i ett annat EU-land än Sverige och varan sänds till det landet via ett tredjeland kan försäljningen i Sverige ändå ske utan svensk mervärdesskatt enligt 3 kap. 30 a § ML om transporten via ett tredjeland endast är föranledd av t.ex. transporttekniska skäl. Om en enda frakthandling föreligger utgör det en omständighet som tyder på ett sådant förhållande. Normalt sker i dessa fall transitering av varan så att varan inte förlorar sin karaktär av unionsvara, se sidan Tullförfaranden m.m.
Om en vara transporteras från Sverige till ett annat EU-land via ett tredjeland kan försäljningen i Sverige i vissa fall komma att betraktas som export. Det gäller t.ex. om varan blir föremål för bearbetning eller komplettering i ett tredjeland. I ett sådant fall avbryts den ursprungliga transporten i tredjeland och ett nytt transportåtagande uppkommer från tredjeland till det andra EU-landet. Det gäller också om den ursprungliga transporten avbryts av någon annan anledning än bearbetning eller komplettering och ett nytt transportåtagande uppkommer från tredjeland.
Om en vara transporteras via ett tredjeland för att genomgå t.ex. bearbetning eller reparation bör försäljningen i vissa fall ses som en unionsintern försäljning och inte som export trots att transporten från Sverige till köparen avbryts i tredjeland. Det gäller om någon fått tullbefrielse (fullständig eller delvis) i samband med att Tullverket beviljat tillstånd för passiv förädling, se sidan Tullförfaranden m.m.
Om köparen finns i ett annat EU-land men varan transporteras från ett tredjeland till ett annat EU-land än Sverige ska den svenska säljaren i vissa fall betrakta affärshändelsen som export.
SE i Sverige säljer en vara till DK i Danmark. Varan transporteras från USA (där transporten påbörjas) till Danmark. DK anmäler varan till förtullning hos Tullverket i Danmark. Varan är inte omsatt i Sverige (5 kap. 1 och 2 §§ ML). Export (omsättning utom EU) föreligger för SE:s omsättning till DK.