Ombud för utländsk beskattningsbar person

Vilka företag räknas som utländska beskattningsbara personer?

En utländsk beskattningsbar person är en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige, d.v.s. inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och inte heller är stadigvarande bosatt eller stadigvarande vistas här (1 kap. 15 § ML).

Läs mer om begreppen etablerad, utländsk och beskattningsbar person.

Vilka utländska beskattningsbara personer måste ha ett ombud?

Utländska beskattningsbara personer som är skattskyldiga för mervärdesskatt i Sverige och som är etablerade i ett land med vilket Sverige inte har en särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar och utbyte av information i skatteärenden måste ha ett ombud (6 kap. 2 och 3 §§ SFL). Det innebär i praktiken att det bara är utländska beskattningsbara personer från länder utanför EU och utanför Norden som måste ha ombud (prop. 2001/02:28 s. 42).

Utländska beskattningsbara personer som inte är skyldiga att ha ett ombud kan frivilligt välja att utse ett (jfr 6 kap. 3 § SFL).

Med särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar och utbyte av information i skatteärenden menas en överenskommelse som är likartad med den som föreskrivs i

• Rådets förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri
• Rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

Förutom EU:s överenskommelser så har Sverige även överenskommelser med Danmark, Finland inklusive Åland, Färöarna, Grönland, Island och Norge.

Bestämmelsen motsvaras av artikel 204 i mervärdesskattedirektivet. Se också punkt 7 i ingressen till rådets direktiv 2000/65/EG.

EU och Storbritannien har under år 2020 tagit fram ett handels- och samarbetsavtal (brexit). Skatteverket analyserar för närvarande om det avtalet kan innebära att det finns en sådan särskild överenkommelse som avses i 6 kap. 3 § SFL.

Tredjelandsordningen

Bestämmelserna om ombud för utländska beskattningsbara personer i 6 kap. 2 och 3 §§ SFL gäller inte för den som tillämpar tredjelandsordningen.

Vad krävs för att någon ska kunna vara ombud?

Ombudet ska vara godkänt av Skatteverket (6 kap. 2 § första stycket SFL).

För att ombudet ska kunna fullgöra sin funktion och underlätta kontakterna mellan den utländska beskattningsbara personen och Skatteverket måste ombudet finnas i Sverige. Den som enligt definitionen i 1 kap. 15 § ML själv är en utländsk beskattningsbar person kan därför inte godtas som ombud för en annan utländsk beskattningsbar person. Skatteverket bör endast godkänna en fysisk person som ombud om personen är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet. För ett ombud som är juridisk person bör krävas att den har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige (prop. 2010/11:165 s. 712).

Ombudet ska också ha en fullmakt av den beskattningsbara person som ombudet företräder (6 kap. 2 § första stycket SFL).

Skatteverkets blankett ”Power of attorney/Vollmacht/Procuration/Fullmakt”, SKV 5703, kan användas för att ge fullmakt. Fullmakten ska sändas in till Skatteverket i samband med anmälan om registrering till mervärdesskatt för den utländska beskattningsbara personen.

Vad ska ombudet göra?

Ombudet ska svara för redovisningen av mervärdesskatt och i övrigt företräda den utländska beskattningsbara personen i frågor som gäller mervärdesskatt (6 kap. 2 § första stycket SFL). Ombudet är alltså den som enligt 26 kap. 2 § SFL ska lämna mervärdesskattedeklarationer för den utländska beskattningsbara personens räkning.

Ombudet är alltså också skyldigt att företräda den utländska beskattningsbara personen i andra frågor som gäller mervärdesskatt. Det innebär att ombudet på uppdrag av den utländska beskattningsbara personen exempelvis kan begära omprövning av fastställd mervärdesskatt eller företräda sin huvudman när det gäller att lämna uppgifter till grund för företagets registrering till mervärdesskatt. Det finns inte något hinder för ombudet att företräda den utländska beskattningsbara personen i frågor som gäller redovisningsperioder före den tidpunkt då ombudet utsetts.

Ombudet är inte skattskyldigt eller betalningsskyldigt för den utländska beskattningsbara personens mervärdesskatt i Sverige, det är alltid den utländska beskattningsbara personen själv som är skattskyldig och betalningsskyldig.

Ombudets skyldighet att svara för redovisningen av mervärdesskatt för den utländska beskattningsbara personens räkning gäller bara den verksamhet som medför skattskyldighet för mervärdesskatt i Sverige. Om den utländska beskattningsbara personen därutöver har en annan verksamhet som inte medför skattskyldighet för mervärdesskatt är ombudet inte ansvarigt för redovisningen av den verksamheten (prop. 2010/11:165 s. 712).

Underlag (dokumentation) för Skatteverkets kontroll av redovisningen ska finnas tillgänglig hos ombudet (6 kap. 2 § andra stycket SFL).

Registrering till mervärdesskatt

Ombudet ska inte vara registrerat till mervärdesskatt utan det är den utländska beskattningsbara personen själv som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 3 SFL.

Ombudet kan skriva under den utländska beskattningsbara personens anmälan för registrering till mervärdesskatt. Men det gäller endast när den utländska beskattningsbara personen är skattskyldig enligt ML. Ombudet kan därför inte skriva under anmälan när den gäller en utländsk beskattningsbar person som vill bli skattskyldig enligt 1 kap. 2 d § ML. I sådana fall är det alltså den utländska beskattningsbara personen själv som ska skriva under anmälan.

Skillnaden mellan ombud och deklarationsombud

Om den utländska beskattningsbara personen också har utsett ett deklarationsombud får det ombudet inte företräda den beskattningsbara personen i frågor som gäller mervärdesskatt. Det är alltid ombudet för den utländska beskattningsbara personen som ska företräda den beskattningsbara personen i frågor som gäller mervärdesskatt (6 kap. 5 § andra stycket SFL).

Den som är ombud för den utländska beskattningsbara personen kan dock också godkännas som deklarationsombud, på så vis kan i praktiken en och samma person hantera alla deklarationer.