Informationsutbyte med andra länder om trafikskatter kan ske med stöd av flera olika rättsakter.
På trafikområdet är Skatteverket beskattningsmyndighet men beslut om trafikskatter fattas av Transportstyrelsen för Skatteverkets räkning. Transportstyrelsens beslut fattas genom en automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret. Om Transportstyrelsen inte har fattat beslut om vägtrafikskatt, trängselskatt eller vägavgift får Skatteverket besluta i frågan, se vidare om trängselskatt, vägtrafikskatt och vägavgifter.
Beslut om trafikskatter kan omprövas. Det är Skatteverket som fattar beslut om omprövning av trängselskatt, vägtrafikskatt och vägavgifter.
Skatteverket kan behöva utbyta information med ett annat land i samband med att Skatteverket fattar ett beslut. Om Transportstyrelsen behöver utbyta information med ett annat land med stöd av någon av rättsakterna ska Transportstyrelsen vända sig till Skatteverket, se Behörig myndighet, sekretess och användarbegränsningar.
Informationsutbyte med andra länder avseende trafikskatter kan ske med stöd av olika rättsakter. När Skatteverket vill ha information från ett annat land om trafikskatter är det viktigt att först klargöra vilken typ av information som verket önskar få och vad den ska användas till. Därefter bedöms vilka rättsakter som är tillämpliga och om det land som Skatteverket vill ha informationen från omfattas av rättsakten. Om en rättsakt inte medger det önskade informationsutbytet kan den inte åberopas.
Ofta kan flera rättsakter åberopas till stöd för ett önskat informationsutbyte. I så fall måste det klargöras om någon av dessa rättsakter har företräde framför en annan. Du kan läsa vidare om valet av rättsakt på sidan om rättsakter om informationsutbyte.
Rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, handräckningsdirektivet, har införlivats i svensk rätt genom lag (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning och förordning (2012:848) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Informationsutbyte med stöd av handräckningsdirektivet omfattar enligt artikel 2 punkt 1 alla typer av skatter som tas ut av en medlemsstat eller dess territoriella eller administrativa underenheter, däri inbegripet dess lokala myndigheter, eller på dessas vägnar. Motsvarande bestämmelser finns i 2 och 3 §§ lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Handräckningsdirektivet ger med andra ord stöd för utbyte med andra medlemsstater av information avseende de svenska trafikskatterna.
Du kan läsa mer på sidan EU-direktivet om handräckning i skatteärenden.
Det nordiska handräckningsavtalet har förts in i svensk rätt genom lag (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna samt förordning (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna.
Handräckningsavtalet omfattar de svenska trafikskatter som räknas upp i bilaga 1, punkten 3.A. g) till förordning (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. De nu gällande trafikskatterna finns dock inte med i uppräckningen. De trafikskatter som räknas upp och som numera har upphört att gälla är lag (1976:339) om saluvagnsskatt och fordonsskattelag (1988:327).
Handräckningsavtalet kan dock tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartad slag som de som nämns i uppräkningen och som efter undertecknandet av avtalet kan komma att påföras vid sidan av eller i stället för de uppräknade skatterna (jfr bilaga 1, punkten 3.E. till förordningen (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna).
Det borde rimligen innebära att det nordiska handräckningsavtalet kan tillämpas för informationsutbyte enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) och lag (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt som har ersatt lag (1976:339) om saluvagnsskatt och fordonsskattelagen (1988:327). Handräckningsavtalet kan dock inte tillämpas för informationsutbyte om trängselskatt och vägavgifter, d.v.s. enligt lag (2004:629) om trängselskatt och lag (1997:1137) om vägavgifter för vissa tunga fordon, eftersom dessa trafikskatter inte tas ut vid sidan av eller i stället för någon av de skatter som räknas upp i handräckningsavtalet.
Du kan läsa mer på sidan om det nordiska handräckningsavtalet.
Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden har införlivats i svensk rätt genom lag (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Konventionen omfattar de svenska trafikskatter som framgår av bilaga 2 till lag (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. De trafikskatter som räknas upp är
Konventionen är med andra ord tillämplig på de nu gällande svenska trafikskatterna.
Du kan läsa mer på sidan om Europaråds- och OECD-konventionen.
Stöd för informationsutbyte om trafikskatter kan även finnas i skatteavtal och bilaterala informationsutbytesavtal.
Samtliga Sveriges skatteavtal utom det mellan de nordiska länderna innehåller en artikel om informationsutbyte. De nordiska länderna har i stället ingått ett särskilt handräckningsavtal. Avtalen kan vara begränsade till vissa skatter eller omfatta alla typer av skatter. Om ett skatteavtal kan åberopas till stöd för informationsutbyte om trafikskatter beror på innehållet i det aktuella avtalet. Skatteverket måste alltid göra en bedömning av det enskilda skatteavtalet innan verket begär information med stöd av ett skatteavtal i syfte att få uppgifter avseende trafikskatter. Du kan läsa mer på sidan om skatteavtal.
De flesta bilaterala informationsutbytesavtal som Sverige har ingått omfattar alla typer av skatter (skatter av varje slag och beskaffenhet) som tas ut i de avtalsslutande parterna. Skatteverket måste dock alltid göra en bedömning av det enskilda informationsutbytesavtalet innan verket begär information i syfte att få uppgifter från en avtalsslutande part avseende trafikskatter. Du kan läsa mer på sidan om bilaterala informationsutbytesavtal.