Konsekvenser om reglerna om statligt stöd inte följs

Konsekvenser för Sverige

Om en medlemsstat inte följer EU:s regler om statligt stöd initierar EU-kommissionen en skriftväxling med landets regering. Om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om Sverige skulle vägra att följa EU-kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen (se t.ex. artikel 14 och 16 rådets förordning 2015/1589 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Sverige riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd.

Konsekvenser för den stödgivande myndigheten

Den stödgivande myndigheten ska återkräva ett olagligt stöd från stödmottagaren, om inte undantag medges enligt EU-rätten (jfr. 2 § stadstödslagen). Motsvarande framgår även av en dom från EU-domstolen (C-349/17, Eesti Pagar AS). Återkravet ska även omfatta ränta (4 § statsstödslagen). Myndigheten är skyldig att återkräva ett otillåtet statligt stöd oavsett vilka konsekvenser det får för stödmottagaren.

När Skatteverket riktar återkrav mot en stödmottagare ska verket i första hand tillämpa de ordinarie omprövningsbestämmelserna i SFL. Det är först när dessa bestämmelser inte ger möjlighet att kräva återbetalning som det kan bli aktuellt med återkrav enligt 2 § statsstödslagen, exempelvis när tidsfristen för omprövning enligt SFL har passerats.

Konsekvenser för stödmottagaren

Den som har tagit emot olagligt stöd ska betala tillbaka stödet, om inte undantag medges enligt EU-rätten (3 § statsstödslagen). Ett exempel på ett sådant olagligt stöd kan vara att stödmottagaren är ett företag i svårigheter och därmed inte har rätt att ta emot stöd. Om stödet inte kan återkrävas enligt ordinarie omprövningsbestämmelserna i SFL tillämpas statsstödslagen.