Ett återkrav av utbetalt stöd vid korttidsarbete ska återbetalas genom att sättas in på ett särskilt konto för återbetalning.
En återbetalning av utbetalt stöd vid korttidsarbete ska återbetalas till ett särskilt konto för återbetalning (33 § tredje stycket lag [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Anledningen till att återbetalningen inte ska ske till skattekontot är för att då skulle återbetalningen hanteras som vilken inbetalning som helst och kunna avräknas mot ett underskott av skatter och avgifter. Det skulle innebära att återbetalningen skulle kunna komma arbetsgivaren till godo.
Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutade om återkrav.
En inbetalning till det särskilda kontot för återbetalningar ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Om återbetalning inte sker i rätt tid ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. Dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete har tillgodoförts till och med den dag betalning sker (33 a § lag [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Dröjsmålsräntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL. Dröjsmålsränta beräknas även när arbetsgivaren har beviljats anstånd med återbetalning av stöd.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket enligt 33 a § lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Ett särskilt skäl till att helt eller delvis avstå från kravet på ränta kan till exempel vara att en felaktig utbetalning av stöd vid korttidsarbete beror på ett misstag hos Skatteverket. Skatteverket kan pröva frågan om särskilda skäl på eget initiativ, en ansökan från arbetsgivaren är alltså inte en förutsättning för eftergift (prop. 2021/22:77 s. 20).