Föräldraskap för den som inte fött barnet

En person som inte fött barnet kan fastställas som förälder

En person som inte fött barnet kan fastställas som far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB. Begreppen ”förälder” och ”föräldraskap” används här för samtliga tre benämningar, om inget annat särskilt anges.

Faderskap

Faderskap fastställs för en person vars könstillhörighet i folkbokföringen är man.

Moderskap

Moderskap fastställs för en person som har ändrat könstillhörighet i folkbokföringen till kvinna. För kvinnan gäller dock det som sägs om faderskap i 1 kap. 4–4 b §§ FB och i övriga kapitel i föräldrabalken samt i andra författningar (1 kap. 11 a och 14 §§ FB). Detta innebär bland annat

• att kvinnan kan bekräfta sitt moderskap på samma sätt som en man kan bekräfta ett faderskap enligt bestämmelserna i 1 kap. 4–4a §§ FB,
• att bestämmelsen i 6 kap. 3 § FB att en mor har ensam vårdnad om barnet från dess födelse om inte föräldrarna är gifta med varandra, inte gäller för en mor som inte fött barnet,
• att bestämmelsen i 2 § FOL om att ett barn som föds levande i Sverige ska folkbokföras om fadern är folkbokförd och vårdnadshavare, ska tillämpas på samma sätt gällande en mor som inte fött barnet.

Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB

Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB fastställs för en person vars könstillhörighet i folkbokföringen är kvinna om

• personen inte har ändrat sin könstillhörighet, och
• den förälder som har fött barnet är fastställd som barnets mor.

Förutsättningar för fastställande av föräldraskap

Ett barn kan bli till genom samlag, insemination eller befruktning utanför kroppen. Både insemination och befruktning utanför kroppen kallas även för assisterad befruktning. Vid assisterad befruktning kan barnet bli till med könsceller antingen från den person som var make eller sambo till den förälder som fött barnet, eller från en annan donator. Oavsett hur barnet blivit till fastställs föräldraskapet på samma sätt, det vill säga genom presumtion, bekräftelse eller dom.

När den som föder barn efter assisterad befruktning var ensamstående vid tidpunkten för behandlingen

En person kan genomgå en behandling för assisterad befruktning som ensamstående. Med ensamstående menas att personen inte är gift, registrerad partner eller sambo (1 kap. 5 § lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.). I sådant fall ska det, enligt 1 kap. 3 § andra stycket och 12 § andra stycket FB, inte fastställas något föräldraskap för någon annan person än den som fött barnet om

• behandlingen har utförts i Sverige enligt bestämmelserna i 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., eller om personen har genomgått behandlingen vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn, och
• det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har blivit till genom behandlingen.

Dessa bestämmelser hindrar dock inte att spermiedonatorn bekräftar föräldraskap för barnet (1 kap. 3 § tredje stycket och 12 § tredje stycket FB).

När den som föder barn efter assisterad befruktning var gift, registrerad partner eller sambo vid tidpunkten för behandlingen

Om den person som fött barnet genomgått den assisterade befruktningen med samtycke av sin make, registrerade partner eller sambo, ska den som lämnat samtycket anses som barnets far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB. Det är själva samtycket till den assisterade befruktningen som är grunden för det rättsliga föräldraskapet. Utöver ett sådant lämnat samtycke krävs (enligt 1 kap. 8 §, 9 § andra stycket, 13 § första stycket och 14 § första stycket FB) även

• att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet blivit till genom behandlingen, och
• om behandlingen utförts med donerade spermier (det vill säga spermier från någon annan person än den som vid behandlingen var make eller sambo till den förälder som fött barnet)
  • att behandlingen har utförts i Sverige enligt bestämmelserna i 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., eller
  • att personen har genomgått behandlingen vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

Föräldraskap genom presumtion

Om den person som föder barnet är gift vid födelsen, ska maken anses som barnets förälder. Detsamma gäller om maken är död vid tiden för barnets födelse och barnet föds inom sådan tid efter makens död att barnet kan ha blivit till innan dess. Från och med den 1 januari 2022 gäller detta för samtliga äktenskap oavsett vilken könstillhörighet som makarna har (1 kap. 1 §, 9 § första stycket och 11 a § FB). Ett föräldraskap genom presumtion kan alltså avse faderskap, moderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB.

Vid en skilsmässa upplöses äktenskapet först när domen på äktenskapsskillnad har fått laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB). Föräldraskapspresumtionen inom äktenskapet gäller därför ända fram till dess.

Skatteverket registrerar uppgiften om föräldraskapet i folkbokföringen som gällande från och med dagen för barnets födelse.

Föräldraskap genom bekräftelse

Om det inte finns någon presumtion för föräldraskap på grund av äktenskap, kan föräldraskap för den som inte fött barnet fastställas genom bekräftelse (1 kap. 3 § FB). En bekräftelse kan avse faderskap, moderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB. Bekräftelsen kan göras antingen hos socialnämnden eller digitalt i en e-tjänst på Skatteverkets hemsida.

Bekräftelse av föräldraskap hos socialnämnden

En bekräftelse av föräldraskap till ett barn som inte har fyllt 18 år kan göras skriftligen hos socialnämnden. Bekräftelsen ska godkännas skriftligen av socialnämnden och av den förälder som har fött barnet eller en särskilt förordnad eller tillfällig vårdnadshavare. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att den person som lämnat bekräftelsen är förälder till barnet. En bekräftelse hos socialnämnden får göras även före barnets födelse (1 kap. 4 § första och andra stycket, 1 kap. 9 § tredje stycket, 1 kap. 13 § andra och tredje stycket samt 1 kap. 14 § andra och tredje stycket FB).

När socialnämnden har godkänt en bekräftelse ska nämnden anmäla detta till Skatteverket (4 och 5 §§ kungörelsen [1973:810] om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.). Skatteverket registrerar föräldraskapet från och med den dag socialnämnden har godkänt bekräftelsen om det skett efter barnets födelse. Om socialnämnden har godkänt bekräftelsen före barnets födelse registrerar Skatteverket föräldraskapet från och med den dag barnet föddes.

Om barnet är myndigt ska en bekräftelse av föräldraskap göras skriftligen, bevittnas av två personer och godkännas av barnet självt (1 kap. 4 § första och andra stycket, 1 kap. 9 § tredje stycket, 1 kap. 13 § andra och tredje stycket samt 1 kap. 4 § andra och tredje stycket FB).

Digital föräldraskapsbekräftelse

Från och med den 1 januari 2022 kan en bekräftelse av föräldraskap göras digitalt genom en e-tjänst som tillhandahålls av Skatteverket. Då fastställs föräldraskapet när bekräftelsen lämnats av den som inte fött barnet och därefter godkänts av den som fött barnet. Skatteverket registrerar föräldraskapet som gällande från och med den dag då bekräftelsen godkändes.

En digital bekräftelse kan (enligt 1 kap. 4 a §, 9 § tredje stycket, 13 § andra och tredje stycket samt 14 § andra och tredje stycket FB) göras om

• både den förälder som fött barnet och den person som ska bekräfta föräldraskap är myndiga och folkbokförda vid barnets födelse,
• barnet är folkbokfört när bekräftelsen lämnas, och
• bekräftelsen lämnas av den som inte fött barnet och godkänns av den som fött barnet senast 14 dagar efter barnets födelse.

Tillgång till den digitala föräldraskapsbekräftelsen kräver svensk e-legitimation (1 § SKVFS 2021:19).

Föräldraskap genom dom

Om det inte finns någon presumtion för föräldraskap på grund av äktenskap, kan föräldraskap för den som inte fött barnet fastställas genom dom (1 kap. 3 § FB). När föräldraskap fastställs genom dom, ska domstolen förklara en person vara far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB under vissa förutsättningar, antingen på grund av genetisk koppling eller på grund av att personen lämnat samtycke till att dennes make eller sambo genomgått assisterad befruktning (1 kap. 5 §, 8 §, 9 § andra och tredje stycket, 13 § och 14 § FB).

En talan vid domstol om fastställelse av föräldraskap kan endast väckas av barnet. Om barnet är under 18 år kan dess talan föras av socialnämnden eller av barnets vårdnadshavare (3 kap. 5 och 18 §§ FB). Om en person anser sig vara förälder till ett barn som personen inte fött har hen inte någon lagstadgad möjlighet att själv väcka talan om fastställelse av föräldraskapet.

När en domstol har fastställt ett föräldraskap och domen har fått laga kraft ska domstolen skicka en underrättelse till Skatteverket (1 och 10 §§ förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.). Skatteverket registrerar uppgifterna om föräldraskapet från och med den dag som domen fick laga kraft.

Hävande av föräldraskap

Ett fastställt föräldraskap kan hävas om förutsättningarna för att fastställa föräldraskapet inte varit rätteligen uppfyllda. Föräldraskapet kan hävas genom dom eller, när det handlar om ett presumerat föräldraskap på grund av äktenskap, genom så kallad tredjemansbekräftelse.

Hävande av föräldraskap genom dom

Om förutsättningarna för ett föräldraskap inte är uppfyllda kan det hävas genom dom, oavsett om föräldraskapet fastställts genom presumtion eller bekräftelse.

När en domstol har hävt ett föräldraskap och domen har fått laga kraft ska domstolen skicka en underrättelse till Skatteverket (1 och 10 §§ förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.). Skatteverket registrerar uppgifterna om att föräldraskapet har hävts från och med den dag som domen fick laga kraft.

När föräldraskapet fastställts genom presumtion i äktenskap

Domstolen ska förklara att maken inte är far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB till barnet om förutsättningarna för föräldraskapet inte är uppfyllda (1 kap. 2 § första stycket, 8 §, 9 a § andra stycket, 11 b § första stycket och 11 c § FB).

En talan om att häva en persons föräldraskap som gäller på grund av presumtion inom äktenskapet kan väckas av den personen, eller dennes efterlevande make och arvingar under vissa förutsättningar om personen avlidit, eller av barnet (3 kap. 1, 2, 14 och 15 §§ FB).

När föräldraskapet fastställts genom bekräftelse

Domstolen ska förklara att bekräftelsen saknar verkan om det visar sig att den som lämnat bekräftelsen inte är far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB till barnet, det vill säga om förutsättningarna för föräldraskapet inte är uppfyllda (1 kap. 4 b §, 8 §, 9 § andra och tredje stycket samt 1 kap. 13 § och 14 § FB).

Det finns inga bestämmelser i lag om vem som har rätt att väcka talan om att en bekräftelse saknar verkan. Enligt praxis från Högsta domstolen får sådan talan föras av den som har lämnat bekräftelsen, och av personens arvingar under vissa förutsättningar om hen avlidit, och av barnet (NJA 1984 s. 319 och NJA 1988 s. 525).

Hävande av föräldraskap genom tredjemansbekräftelse

Om en person har fastställts som förälder på grund av presumtion inom äktenskap, kan föräldraskapet hävas genom att hen skriftligen godkänner någon annans bekräftelse av föräldraskap för barnet. Detta innebär att makens presumerade föräldraskap hävs samtidigt som föräldraskap fastställs genom bekräftelse för en annan person.

En tredjemansbekräftelse ska alltid godkännas skriftligen av den som fött barnet. Om barnet är under 18 år ska även socialnämnden godkänna bekräftelsen. Om barnet är myndigt ska bekräftelsen bevittnas av två personer och barnet ska själv godkänna bekräftelsen skriftligt (1 kap. 2 § andra stycket, 1 kap. 4 §, 9 a § andra stycket och 1 kap. 11 d § FB).

I de fall då socialnämnden har godkänt en bekräftelse ska nämnden anmäla detta till Skatteverket (4 och 5 §§ kungörelsen [1973:810] om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.). Skatteverket registrerar uppgifterna om att det presumerade föräldraskapet hävts, och att det andra föräldraskapet fastställts genom bekräftelsen, som gällande från och med den dag som socialnämnden godkänt bekräftelsen.

När uppgift om två föräldrar för ett barn saknas i folkbokföringen

Om ett barn inte har uppgifter om två föräldrar registrerade i folkbokföringen skickar Skatteverket en underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, där barnet har fötts. Skyldigheten att underrätta socialnämnden inträder först 15 dagar efter barnets födelse, om den som fött barnet var myndig och folkbokförd vid barnets födelse (7 § FdbF).

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört har en skyldighet att utreda föräldraskap i fråga om den som inte har fött barnet (2 kap. 1, 2, 8 a och 9 §§ FB).