Uppsåt

Det subjektiva rekvisitet enligt reglerna om företrädaransvar

För att företrädaransvar ska kunna göras gällande enligt reglerna i 59 kap. 12–14 §§ SFL krävs att Skatteverket kan styrka att företrädaren agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt avseende vissa angivna handlingar. Dessa handlingar kan vara aktiva eller underlåtna. Det finns i de angivna paragraferna angivet tidpunkter till vilka det subjektiva rekvisitet ska knytas, t.ex. utebliven betalning senast på skattens förfallodag.

Uppsåt innebär en avsikt

Med uppsåt avses ett agerande som företas med vett och vilja. Det kan vara både en handling och en underlåten handling, d.v.s. att medvetet inte göra något. Det som karaktäriserar uppsåtet är att handlingen eller underlåtenheten är medveten och kontrollerad. Den som agerar uppsåtligt är fullständigt medveten om vad handlandet eller underlåtenheten innebär. Den handlande har insikt i vad agerandet innebär (SOU 2002:8 s. 77).

För att företrädaransvar ska kunna dömas ut på grund av att företrädaren har förfarit uppsåtligt krävs alltså att Skatteverket kan påvisa uppsåtet.

En typsituation för uppsåtsfallen vid underlåten betalning är att utredningen visar att det fanns pengar på förfallodagen eller kort före förfallodagen, men att företrädare trots detta underlåtit att betala. Företrädaren har då medvetet valt att inte betala skatterna.

Det finns inget som hindrar att Skatteverket i en ansökan om företrädaransvar yrkar att företrädaren har agerat uppsåtligen eller, i vart fall, grovt oaktsamt.