Ekonomiska föreningar

Vad innebär likvidation av en ekonomisk förening?

Bestämmelser om ekonomiska föreningar finns i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (EFL). Läs mer om ekonomiska föreningar i Vägledningen Bilda en ekonomisk förening.

Bolagsverket är registreringsmyndighet för ekonomiska föreningar (19 kap. 1 § EFL).

Vid en likvidation av en ekonomisk förening ska borgenärerna ges tillfälle att bevaka sina fordringar. Skulderna ska betalas och eventuellt överskott ska fördelas.

När likvidatorn har lagt fram slutredovisningen är föreningen upplöst, d.v.s. den har slutat att existera. Detta ska genast anmälas för registrering (17 kap. 39 § EFL).

Som företrädare för staten som borgenär har Skatteverket i uppgift att vidta vissa borgenärsåtgärder i samband med en likvidation.

Frivillig likvidation

Föreningsstämman kan besluta att en förening ska gå i likvidation, s.k. frivillig likvidation (17 kap. 1 § EFL). Föreningsstämmans beslut om likvidation är giltig om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. En förening har möjlighet att i stadgarna skriva in längre gående villkor för att beslutet ska vara giltigt t.ex. att föreningen har krav på en större majoritet för att ett likvidationsbeslut ska vara giltigt. Om det finns grund för tvångslikvidation kan ett beslut om likvidation alltid fattas om mer än hälften av de röstande stödjer beslutet och vid lika röstetal är det ordförandens röst som avgör (17 kap. 2 § EFL).

Beslutet om likvidation gäller omedelbart eller från och med den senare dag som föreningsstämman bestämmer. När det finns grund för tvångslikvidation gäller beslutet om likvidation alltid omedelbart (17 kap. 10 § EFL).

Föreningsstämman ska genast anmäla beslutet om likvidation för registrering (17 kap. 9 § EFL). För ekonomiska föreningar som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution finns särskilda regler (17 kap. 46 § EFL).

Styrelsen ska, enligt 17 kap. 3 § EFL, lämna över frågan om likvidation till föreningsstämman om

• det finns anledning att anta att ekonomin kommer att försämras så att skulderna och avsättningarna inte täcks av de tillgångar som finns

• det annars råder betydande osäkerhet om föreningens ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet.

Det finns inget krav på att en kontrollbalansräkning ska upprättas. Beslutsunderlaget kan bygga på en prognos över om en negativ ekonomisk trend kommer att bestå, förvärras eller brytas. Det kan dock vara lämpligt att upprätta en kontrollbalansräkning som hjälpmedel för att kunna göra denna prognos (se prop. 2017/18:185 s. 239).

Tvångslikvidation

Ett beslut om tvångslikvidation kan fattas av Bolagsverket eller av allmän domstol.

Tvångslikvidation efter beslut av Bolagsverket

Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation (17 kap. 11 § EFL) om något av följande inträffar:

• Föreningen har inte följt EFL:s regler om att anmäla behörig styrelse, särskild delgivningsmottagare eller revisor.
• Föreningen är skyldig att självmant lämna in en årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket men inte har gjort det inom elva månader från räkenskapsårets utgång.
• Bolagsverket har förelagt föreningen att lämna in årsredovisning, revisionsberättelse, koncernredovisning eller koncernrevisionsberättelse till verket, men föreningen har inte gjort det inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut.

Om grunden för likvidation har upphört under ärendets gång ska Bolagsverket inte fatta något beslut om likvidation (17 kap. 11 § andra stycket EFL).

Frågan om likvidation ska självmant prövas av Bolagsverket.

Bolagsverket kan även pröva frågan om likvidation efter ansökan från

• styrelsen
• styrelseledamot
• vd:n
• medlem
• innehavare av förlagsandel
• borgenär
• någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Skatteverket är behörig borgenärsföreträdare för staten och har därför möjlighet att lämna in en ansökan om likvidation (6 § BorgL).

Reglerna om Bolagsverkets handläggning av likvidationsärendet stämmer överens med reglerna för likvidation av aktiebolag. Bolagsverkets beslut om likvidation gäller omedelbart (17 kap. 13 § EFL).

Tvångslikvidation efter beslut av allmän domstol

Reglerna om domstolens handläggning av ärendet om tvångslikvidation stämmer överens med reglerna för likvidation av aktiebolag. Domstolens beslut om likvidation gäller omedelbart (17 kap. 19 § EFL).

Föreningens medlemmar är för få

En ekonomisk förening ska ha minst tre medlemmar som inte är investerande medlemmar (1 kap. 3 § EFL).

Styrelsen ska låta stämman pröva frågan om likvidation om antalet medlemmar i föreningen har varit färre än tre under mer än en månad (17 kap. 3 § EFL). Om inte föreningsstämman fattar beslut om likvidation måste antalet medlemmar öka till minst tre inom sex månader. Om det inte händer ska styrelsen inom två veckor från utgången av sexmånadersfristen ansöka hos domstolen om likvidation. Om det inte under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att antalet medlemmar är minst tre ska domstolen besluta om likvidation (17 kap. 16–17 §§ EFL och prop. 2017/18:185 s. 243–244).

Om en förening har för få medlemmar och styrelsen inte följer sina skyldigheter med anledning av detta riskerar styrelseledamöterna personligt betalningsansvar för föreningens skulder. Samma sak gäller för en medlem eller någon annan som har varit medveten om att medlemsantalet varit för lågt men som ändå har handlat på föreningens vägnar (17 kap. 20–21 § § EFL).

Föreningens verksamhet eller bestämmelse i stadgarna

En domstol ska, enligt 17 kap. 16 § EFL, besluta om likvidation i följande fall:

• om föreningen är skyldig att gå i likvidation enligt stadgarna
• om verksamheten i föreningen drivs på ett sätt som medför att föreningen uppenbarligen inte borde ha registrerats
• om syftet med föreningen är att äga andelar i en eller flera andra ekonomiska föreningar men föreningens tillgångar trots detta till övervägande del består av annat.

Om grunden för likvidation har upphört under ärendets gång ska Bolagsverket inte fatta något beslut om likvidation (17 kap. 16 § andra stycket EFL).

Det är Bolagsverket som ska anmäla frågan om likvidation till domstolen. Om grunden för likvidation är att föreningen enligt stadgarna är skyldig att gå i likvidation eller om medlemsantalet är mindre än tre får anmälan även göras av styrelsen, en styrelseledamot, en vd, en medlem eller en innehavare av förlagsandelar. Föreningens revisor kan ansöka om likvidation om medlemsantalet är mindre än tre (17 kap. 17 § EFL).

Likvidation i samband med avslutad konkurs

Bestämmelserna om likvidation i samband med att en konkurs avslutas eller efter att en konkurs har avslutats överensstämmer med de regler som gäller för likvidation i aktiebolag.

Genomförande av likvidationen

Bestämmelserna om att utse och avsätta en likvidator, likvidatorns skyldigheter och uppdrag samt om genomförandet av likvidationen är i huvudsak detsamma som för likvidation i aktiebolag.

På samma sätt som gäller för aktiebolag ska vid likvidation av ekonomiska föreningar likvidatorn ansöka hos Bolagsverket om kallelse på okända borgenärer (17 kap. 30 § EFL). Vidare ska likvidatorn ansöka om att föreningen försätts i konkurs om föreningen är på obestånd (17 kap. 32 § EFL).

Upplösning utan likvidation

En ekonomisk förening kan upplösas utan att behöva gå igenom ett likvidationsförfarande. En förening kan upplösas både till följd av passivitet och genom en förenklad avveckling.

Upplösning genom förenklad avveckling

En ekonomisk förening kan ansöka om förenklad avveckling hos Bolagsverket om föreningsstämman har fattat beslut om det. Ett krav är att alla medlemmar är eniga om beslutet och att samtliga styrelseledamöter och i förekommande fall vd:n vid stämman samtycker till det (18 kap. 2 § EFL). En förening har möjlighet att i stadgarna skriva in längre gående villkor för att beslutet ska vara giltigt (18 kap. 2 § andra stycket).

En ansökan om förenklad avveckling ska lämnas till Bolagsverket inom en månad från stämmans beslut (18 kap. 3 § EFL). Som ett skydd för föreningens borgenärer ska ansökan kungöras i Post- och Inrikes Tidningar (18 kap. 4 § EFL). Om en borgenär inte hör av sig under kungörelsetiden får den anses ha godtagit ett gäldenärsbyte och får då i stället vända sig till de som i föreningens ställe har blivit solidariskt betalningsskyldiga gentemot borgenärerna (se prop. 2017/18:185 s. 247).

Det är viktigt att förfarandet med förenklad avveckling inte missbrukas för att undgå betalningsansvar för skulder eller för att dölja ekonomisk brottslighet. Ett förenklat avvecklingsförfarande kan därför inte alltid användas. Bolagsverket ska, enligt 18 kap. 5 § EFL, avslå en ansökan om förenklad avveckling i följande situationer:

• Föreningen är enligt stadgarna skyldig att gå i likvidation.
• Föreningen hade vid föreningsstämmans beslut färre än tre medlemmar eller saknar behörig styrelse.
• Föreningen äger fast egendom eller har en tomträtt.
• Det kan antas att föreningen har skulder eller att sådana kommer att uppkomma.

Till ansökan om förenklad avveckling ska föreningen bifoga bl.a. ett skuldfrihetsintyg från Skatteverket som inte får vara äldre än en månad (2 kap. 28 § 3 FEF). Skatteverket ska intyga att föreningen inte är betalningsskyldig för skatter eller avgifter och att det inte heller kan antas att sådan betalningsskyldighet kan beslutas.

När beslutet om förenklad avveckling får laga kraft ska föreningen tas bort ur föreningsregistret och föreningen är då upplöst. Om det efter en förenklad avveckling visar sig att föreningen ändå hade skulder, ska medlemmarna, styrelseledamöterna och i förekommande fall vd:n bli personligt och solidariskt ansvariga för skulderna (18 kap. 7 § EFL). I och med att föreningen upplöses förlorar den sin rättskapacitet och kan därmed inte längre förvärva rättigheter eller skyldigheter eller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. Skatteverket kan dock efter upplösningen fastställa betungande skattebeslut mot föreningen för att sedan kunna kräva verkställighet mot medlemmarna och ledningen (prop. 2017/18:185 s. 248).

Upplösning till följd av föreningens passivitet

Föreningar ska löpande anmäla bland annat förändringar i föreningens ledning eller föreningens adress för registrering till Bolagsverket. Om 10 år har passerat utan att föreningen lämnat in någon anmälan till Bolagsverket ska Bolagsverket utreda om föreningen fortfarande bedriver verksamhet. Utredningen görs genom att Bolagsverket sänder ut ett brev till föreningen och genom en kungörelse. Om det två månader efter kungörelsen fortfarande inte framgår att föreningen finns kvar ska Bolagsverket stryka föreningen ur registret. Föreningen är därmed upplöst (18 kap. 8 § EFL). Om det därefter framkommer att det finns behov av likvidationsåtgärder ska domstolen besluta om likvidation på ansökan av den som berörs (18 kap. 9 § EFL).