OBS: Detta är utgåva 2022.8. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om en fastighetsdeklaration inte lämnas i rätt tid eller om deklarationen är bristfällig. Förseningsavgiften är 500 kr eller i vissa fall 2 000 kr. Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit eller om det finns skäl för att efterge förseningsavgiften.

Nytt: 2022-02-02

Sidan har kompletterats med ett avsnitt om laga förfall. Den information om eftergift m.m. som tidigare funnits tillgänglig enbart som en länk till Riksskatteverkets rekommendationer RSV S 1996:24 har lagts in direkt på sidan under avsnittet eftergift.

Sen eller utebliven deklaration

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om den som ska lämna en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid (18 kap. 42 § FTL). Som huvudregel ska en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration lämnas senast den 1 november året före det år då den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen äger rum (18 kap. 9 § FTL). Om anstånd beviljats av Skatteverket är föreskriven tid den tid som anges i anståndbeslutet (18 kap. 9 a § FTL).

Skatteverket ska även ta ut en förseningsavgift om den som har förelagts att lämna en särskild fastighetsdeklaration inte har gjort det inom den tid som anges i föreläggandet (26 kap. 4 § FTL).

Brister i deklarationen

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om den deklarationsskyldiga har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering (18 kap. 42 § första stycket och 26 kap. 4 § första stycket FTL). Bestämmelsen tillämpas när någon visserligen har lämnat en formellt riktig deklaration, men uppgifterna som lämnats är gravt ofullständiga.

För att förseningsavgift ska kunna tas ut bör så väsentliga uppgifter saknas i deklarationen att en meningsfull granskning inte kan påbörjas (jfr prop. 1991/92:43 s. 85).

Vem kan få en förseningsavgift?

Det är den som är deklarationsskyldig som kan få en förseningsavgift. Om en fastighet ägs av flera personer är normalt alla delägare deklarationsskyldiga och kan få en förseningsavgift. Det är alltså inte bara den som deklarationsblanketterna skickats ut till som kan få en förseningsavgift.

Skatteverket ska dock inte ta ut någon förseningsavgift när det kommer in en deklaration i tid som bara är underskriven av en av delägarna. I den situationen får Skatteverket anta att den som har skrivit under deklarationen har gjort det även för övriga delägares räkning (prop. 1993/94:1 s. 70).

När det gäller särskild fastighetsdeklaration är det bara den som har förelagts att komma in med eller komplettera deklarationen som kan få en förseningsavgift.

Den deklarationsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den deklarationsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (18 kap. 45 § FTL och 26 kap. 4 § tredje stycket FTL).

Om en förseningsavgift har beslutats efter det att den deklarationsskyldiga har avlidit ska beslutet undanröjas.

Om den deklarationsskyldiga avlider efter det att Skatteverket har beslutat om att ta ut en förseningsavgift ska beslutet inte undanröjas.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldiga inte har begärt anstånd med att lämna deklarationen.

Laga förfall innebär att den enskilda har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom (se Vad är giltig ursäkt?).

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att detta undantag är tillämpligt ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Avgiftens storlek

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift när en fastighetsdeklaration inte har lämnats i föreskriven tid eller är bristfällig.

Allmän eller förenklad fastighetsdeklaration

Fastighetsägaren ska, utan att ha blivit förelagd om det, lämna en fastighetsdeklaration senast den 1 november året före det år då den allmänna eller den förenklade fastighetstaxeringen ska ske (18 kap. 9 § FTL).

En förseningsavgift ska tas ut med 500 kronor när en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration inte har lämnats, har lämnats för sent eller är bristfällig (18 kap. 42 § första stycket FTL).

En förseningsavgift ska istället tas ut med 2 000 kronor om en deklarationsskyldig, som utan föreläggande ska lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration, inte har kommit in med en deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om en deklarationsskyldig bara har lämnat en bristfällig deklaration innan den 1 maj (18 kap. 42 § andra stycket FTL).

Särskild fastighetsdeklaration

En förseningsavgift ska tas ut med 500 kr om en fastighetsägare inte har kommit in med en särskild fastighetsdeklaration inom den tid som anges i föreläggandet (26 kap. 4 § första stycket FTL). Detsamma gäller om den deklaration som lämnats in efter föreläggandet är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för taxeringen.

En förseningsavgift ska tas ut med 2 000 kronor om den som efter föreläggande ska lämna en särskild fastighetsdeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid i ett förnyat föreläggande (26 kap. 4 § första stycket FTL).

Inte underskriven deklaration

Om en fastighetsdeklarationsblankett inte är undertecknad av en behörig företrädare ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldiga att skriva under. Den uppgiftsskyldiga får i och med föreläggandet en möjlighet att åtgärda bristen och därigenom slippa förseningsavgift. Förseningsavgift ska bara tas ut om föreläggandet inte följs. Om en undertecknad deklaration inte kommer in inom den tid som anges i föreläggandet ska förseningsavgift tas ut med 500 kr (18 kap. 42 § tredje stycket och 26 kap. 4 § andra stycket FTL).

Eftergift

En förseningsavgift ska efterges helt om underlåtenheten att lämna deklaration i tid kan antas vara ursäktlig på grund av den deklarationsskyldigas ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande. För att det ska bli aktuellt med eftergift ska förseningen eller underlåtenheten antas ha haft ett samband med den deklarationsskyldigas ålder, sjukdom m.m. En förseningsavgift ska också efterges helt om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till särskilda omständigheter eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften (18 kap. 43 § och 26 kap. 4 § tredje stycket FTL).

Frågan om eftergift av förseningsavgift bör bedömas efter förhållandena den dag deklarationen senast skulle ha lämnats.

Ålder, sjukdom, bristande erfarenhet och liknande förhållanden

En förseningsavgift ska efterges om underlåtenheten att deklarera framstår som ursäktlig med hänsyn till ålder, sjukdom, bristande erfarenhet och liknande förhållanden. Det här är grunder som tar sikte på subjektiva omständigheter hos den som är skyldig att deklarera. Motsvarande reglering i SFL talar om ålder, hälsa eller liknande förhållanden. Även om bestämmelserna inte har samma ordalydelse är det Skatteverkets uppfattning att eftergiftsbedömningen rörande dessa grunder ska ske på samma sätt som för befrielsegrunderna i SFL. Motsvarande bedömning som för SFL-området ska även ske om det är en företrädare som den deklarationsskyldiga inte själv har valt som inte lämnar deklarationen i tid.

När det fanns skäl att få anstånd

Om en deklarationsskyldig har haft skäl att få anstånd med att lämna sin fastighetsdeklaration men inte har sökt anstånd, ska Skatteverket efterge förseningsavgiften helt.

En förutsättning för eftergift är att fastighetsdeklarationen kommer in inom den tid som den uppgiftsskyldiga normalt skulle ha fått anstånd med. Om deklarationen kommer in efter den tiden ska Skatteverket inte efterge förseningsavgiften.

När fastigheten har flera delägare

Om en fastighet har flera delägare och den faktiska förvaltningen av en fastighet tas om hand av en av delägarna kan en förseningsavgift efterges för övriga delägare (prop. 1993/94:1 s. 70). Eftergift blir aktuellt om en delägare gör det troligt att det är en annan delägare som regelmässigt brukar deklarera fastigheten (prop. 1993/94:1 s. 104)

Eftergift kan bli aktuellt både i situationer när deklaration har kommit in försent, är bristfällig eller om den överhuvudtaget inte har lämnats in.

Vid egen bedömning av deklarationsskyldigheten

I vissa fall måste den deklarationsskyldiga själv bedöma huruvida det finns någon deklarationsplikt eller inte. Det finns t.ex. ingen deklarationsplikt för byggnader på någon annans mark om basvärdet understiger 50 000 kr.

Alltför stort krav kan inte i dessa fall ställas på fastighetsägaren när det gäller att göra en korrekt värdering av byggnaderna. Om byggnadsvärdet är högst 100 000 kr bör förseningsavgiften efterges på grund av att deklarationsplikten varit svårbedömd.

Reglerna om en fastighets fastighetsrättsliga förhållanden kan vara tekniskt komplicerade och inte helt lätta att sätta sig in i. Skulle en fastighetsägare ha misstagit sig om dessa kan en fastighets basvärde påverkas kraftigt. Även i sådana fall kan förseningsavgift efterges när fastighetsägaren gjort ett ursäktligt misstag om detta och av det skälet inte lämnat någon fastighetsdeklaration.

Deklarationsskyldiga i utlandet

För utlandsbosatta kan det vara svårt att lämna deklaration, t.ex. för att de saknat tillgång till deklarationsblanketten eller att postgången fungerat otillfredsställande. I sådana fall kan förseningen anses ursäktlig. Förseningsavgiften ska därför efterges om det kan antas att förseningen berott på omständigheter som den deklarationsskyldiga inte kunnat råda över.

”Uppenbart oskäligt” – en ventil

I vissa fall kan det inträffa att förseningen med att lämna deklarationen inte kan anses vara ursäktlig men att det ändå skulle framstå som orimligt att ta ut avgift. Dessa situationer, som är svåra att konkretisera, tar sikte främst på de fall där eftergiftsgrunden är tänkt att fungera som en "ventil" när andra eftergiftsgrunder inte är tillämpliga. Påföljden, förseningsavgiften, står i dessa fall inte i rimlig proportion till den försummelse som den deklarationsskyldiga gjort sig skyldig till eller också framstår det av annan anledning som stötande att ta ut avgiften. Oskäligheten kan ha sin grund i den situation den deklarationsskyldiga befann sig i då deklarationen skulle ha lämnats.

Skatteverket ska beakta omständigheter för eftergift på eget initiativ

Normalt är det den uppgiftsskyldiga som framför de omständigheter som kan finnas för eftergift. Skatteverket ska dock även på eget initiativ (ex officio) beakta de omständigheter för eftergift som kommit fram i ärendet. Sådana omständigheter kan exempelvis framgå av uppgifterna i deklarationshandlingarna eller komma fram vid kontakt med den uppgiftsskyldiga. Framkommer sådana omständigheter är Skatteverket skyldigt att närmare utreda eftergiftsfrågan, t.ex. genom att ställa frågor till den uppgiftsskyldiga.

Skatteverket kan alltså efterge förseningsavgiften utan att den uppgiftsskyldiga yrkar det. Det finns en uttrycklig bestämmelse om det i 18 kap. 44 § FTL.

Den uppgiftsskyldiga har bevisbördan för att deklarationen har kommit in i rätt tid

Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Den som ska lämna en deklaration har därför bevisbördan för att deklarationen har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Inom vilken tid ska ett beslut om förseningsavgift meddelas?

Inom vilken tidsperiod ett beslut om förseningsavgift kan meddelas får i fastighetstaxeringslagen läsas ut av bestämmelserna om omprövning.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:1 om organisationen vid fastighetstaxeringen [1] [2] [3]

Referenser inom förseningsavgift