Köp inom en intressegemenskap

Köp som undantas inom en intressegemenskap

I underlaget för skattereduktion får inte vissa utgifter för inventarier räknas in om inventarierna anskaffats från en person i samma intressegemenskap. Det handlar om inventarier som hos säljaren använts för stadigvarande bruk, se Vad är inventarier? (7 § första stycket 4 LSIN).

Regeln har införts i syfte att motverka risken för missbruk (prop. 2020/21:207 s. 36).

Undantaget omfattar förvärv av inventarier som hos överlåtaren eller någon annan person inom intressegemenskapen, använts för stadigvarande bruk.

Exempel: stadigvarande bruk hos någon annan

Om AB A säljer maskiner till sitt dotterbolag AB B och maskinerna inte använts för stadigvarande bruk hos AB A, ska AB B:s utgift ingå i det bolagets underlag för skattereduktion. Om däremot AB A i sin tur köpte de nu sålda maskinerna från sitt moderbolag AB C och de hos AB C användes för stadigvarande bruk, får AB B inte räkna med utgiften i sitt underlag. Detta eftersom maskinerna har använts för stadigvarande bruk hos en annan person inom intressegemenskapen (AB C).

Köp som inte undantas

Även om de allra flesta transaktioner inom en intressegemenskap undantas från möjligheten att ligga till grund för skattereduktion, är det inte ett generellt undantag. Utgifter för köp av nya inventarier ska inte omfattas av undantaget utan ska kunna ingå i underlaget för skattereduktion (prop. 2020/21:207 s. 38).

Nya inventarier behöver inte vara fabriksnya utan kan även vara begagnade. Vad som menas är att inventariet ska vara nytt inom intressegemenskapen i bemärkelsen att det inte använts där tidigare.

Om ett köp inom en intressegemenskap avser nya inventarier och därför inte undantas är det värde som ska ingå i underlaget för skattereduktion begränsat till högst inventariernas marknadsvärde vid tidpunkten för köpet (8 § LSIN).

Vilka ingår i en intressegemenskap

Vilka som ingår i en intressegemenskap kan delas upp i två övergripande delar:

• företag i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL
• en fysisk person och de företag denne äger.

Företag i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL

Med personer i intressegemenskap avses företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL (3 § första stycket LSIN). Se Vad är en koncern?

Att koncernen ska vara ”av sådant slag” som anges i 1 kap. 4 § ÅRL innebär att även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser mellan varandra motsvarande vad som anges i årsredovisningslagen (prop. 2020/21:207 s. 70). Det innebär t.ex. att om ett utländskt moderföretag innehar mer än 50 procent av rösterna i två svenska företag är det utländska moderföretaget och de två svenska företagen i intressegemenskap med varandra.

I intressegemenskapen ingår också svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen äger andel i. Såväl direktägda handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som sådana som ägs via andra handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ingår i intressegemenskapen. Andelsägandet behöver inte vara av någon särskild storlek för att det svenska handelsbolaget eller den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen ska ingå i intressegemenskapen.

En fysisk person och de företag denne äger

En fysisk person som äger minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i ett företag, är i intressegemenskap med företaget (3 § andra stycket 1 LSIN). Om den fysiska personen äger minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i flera företag, är den fysiska personen och alla företagen i intressegemenskap med varandra. Det innebär att regeln omfattar s.k. oäkta koncerner, d.v.s. när en fysisk person äger två eller flera företag direkt. Att den fysiska personen ska äga minst 50 procent innebär att ett företag kan ingå i två intressegemenskaper. Även indirekt ägda företag omfattas. Se exempel nedan.

Vad som avses med företag är inte reglerat. I förhållande till syftet med regeln om intressegemenskap bör begreppet, enligt Skatteverkets mening ges en så vid innebörd som möjligt. Det innebär att i princip alla svenska och utländska företagsformer bör omfattas av begreppet. Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer utgör dock inte företag i lagtextens mening eftersom de har reglerats särskilt.

Om en fysisk person äger en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är den fysiska personen och handelsbolaget eller den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen i intressegemenskap med varandra (3 § andra stycket 2 och 3 LSIN). Såväl direktägda handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som sådana som ägs via andra handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ingår i intressegemenskapen. Andelsägandet behöver inte vara av någon särskild storlek för att det svenska handelsbolaget eller den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen ska ingå i intressegemenskapen.

Om en fysisk person äger 50 procent av ett företag samtidigt som denne äger en andel i ett svenskt handelsbolag och en andel i en utlandet delägarbeskattad juridisk person, är den fysiska personen, företaget, handelsbolaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen alla i intressegemenskap med varandra (3 § andra stycket 4 LSIN).

Närstående fysiska personer räknas som en enda person

En fysisk person och dennas närstående räknas som en enda person vid bedömningen av vilka som ingår i en intressegemenskap (3 § tredje stycket LSIN). Att de räknas som en enda person innebär också att de är i intressegemenskap med varandra (prop. 2020/21:207 s. 71).

Vad som avses med närstående anges i 2 kap. 22 § IL.

Att närstående personer är i intressegemenskap med varandra innebär bl.a. att inventarieförvärv som sker mellan två makar som bedriver varsin enskild näringsverksamhet, sker inom en intressegemenskap. En maskin eller annan tillgång behöver enligt Skatteverket inte ha ingått i en näringsverksamhet för att det ska kunna vara fråga om en försäljning inom en intressegemenskap. Om den ena maken säljer sin privata bil till den andra makens näringsverksamhet får den köpande maken inte räkna in utgiften i underlaget för skattereduktion.

Att närstående personer ska räknas som en enda innebär t.ex. att två syskon som äger vardera 25 procent av andelarna i ett företag, är i intressegemenskap med företaget. Att de räknas som en enda person medför att deras ägande ska läggas samman och då äger de 50 procent av företaget. Om syskonen i stället äger 50 procent av andelarna i varsitt företag innebär det faktum att syskonen räknas som en enda person, att samma person anses äga 50 procent av andelarna i två företag. De två syskonen och de båda företagen är därför i intressegemenskap med varandra.

I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som någon av de närstående direkt eller indirekt äger andel i.

Verksamma delägare i fåmansföretag räknas som en enda person

Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag ska vissa delägare som är eller varit verksamma i företag i den aktuella sfären, anses som en enda delägare (57 kap. 3 § IL).

Sådana delägare ska också räknas som en enda person för att avgöra vilka som ingår i en intressegemenskap vid bedömningen av rätt till skattereduktion (3 § tredje stycket LSIN).

Det innebär att företag som nämnda delägare var för sig eller tillsammans äger minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i, är i intressegemenskap med varandra.

I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som någon av delägarna direkt eller indirekt äger andel i.

Exempel: köp inom en intressegemenskap

Den fysiska personen D äger alla aktier i AB E. D äger även en bil privat. Om D säljer bilen till AB E kommer AB E inte att kunna räkna in utgiften i sitt underlag för skattereduktion eftersom D och AB E är i intressegemenskap.

Exempel: ett företag ingår i två intressegemenskaper

Om de fysiska personerna F och G äger vardera 50 procent av rösterna i AB H innebär det att F och AB H är i intressegemenskap med varandra samtidigt som G och AB H också är det. Dessutom kan fysiska personer i vissa situationer räknas som en enda, vilket skulle kunna medföra att F, G och AB H alla tre ingår i en och samma intressegemenskap.

Exempel: indirekt ägda företag i intressegemenskap

Den fysiska personen I äger alla aktier i AB J som i sin tur äger 50 procent av aktierna i AB K. Det innebär att I, AB J och AB K alla i intressegemenskap med varandra. Om AB J säljer en maskin som brukats stadigvarande till AB K kan AB K därför inte räkna in utgiften i sitt underlag för skattereduktion.