OBS: Detta är utgåva 2022.9. Sidan är avslutad 2023.

För att ett företag ska ha rätt till omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag för stödperioden juni och juli 2020 får företaget inte göra vissa värdeöverföringar under perioden april 2020 till juni 2021.

Vissa värdeöverföringar får inte göras (t.ex. vinstutdelning)

Ett villkor för att ett företag ska ha rätt till omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag för stödperioden juni och juli 2020 är att företaget under perioden april 2020 – juni 2021 inte verkställer ett beslut om vissa värdeöverföringar, och att ett sådant beslut inte heller fattas av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ under denna period (6 § 3 FOM-S). Verkställande i detta sammanhang innebär den faktiska utbetalningen av utdelningen eller liknande (se motivuttalande till 4 § 5 FOM i Fm 2020:8, s. 8).

Enbart en skuldföring hos det utdelande företaget innebär således inte att utdelningen anses verkställd. Det är en fristående bedömning utifrån reglerna om omställningsstöd som ska göras. När en utdelning anses verkställd i detta sammanhang styrs inte heller av tidpunkten för när den ska tas upp till beskattning hos mottagaren, d.v.s. anses vara disponibel eller ska tas upp enligt god redovisningssed, eller när den ska tas upp i bokföringen hos mottagaren enligt god redovisningssed.

Om ett företag verkställer eller beslutar om en sådan värdeöverföring under den aktuella perioden brister det alltså i förutsättningarna för stödet och företaget har då inte rätt till omställningsstöd (se även kammarrättens domar KRNS 2020-10-21, mål nr 5944-20, och KRNJ 2020-11-26, mål nr 3236-20). Motsatsvis gäller att om ett beslut om en sådan värdeöverföring har fattats av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ före april 2020 och beslutet inte verkställs av företaget under perioden april 2020 – juni 2021 så är företaget inte diskvalificerat från rätten till omställningsstöd.

Att villkoret i 6 § 3 FOM-S är uppfyllt ska framgå av revisorsintyget.

Exempel: utbetalning av utdelning

Ett bolag har kalenderår som räkenskapsår och har beslutat om utdelning för 2019 i mars 2020. Pengarna betalas inte ut, utan läggs som en skuld till aktieägarna. Utbetalning till aktieägarna görs i juli 2020.

Regeln är precis och innebär i detta sammanhang, d.v.s. vid bedömningen av vad som gäller enligt förordningen om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag för juni och juli 2020, att det är den faktiska utbetalningen som är avgörande oavsett hur beslutet eller verkställandet behandlas i redovisningen eller beskattningen. Eftersom den faktiska utbetalningen sker (verkställs) den 1 juli 2020 innebär det att företaget inte har rätt till omställningsstöd. Om företaget istället gör utbetalningen först i juli 2021 är företaget inte diskvalificerat från rätten till omställningsstöd.

Nytt: 2021-11-12

Rättsfall: verkställd utdelning

Kammarrätten har behandlat frågan om ett företag har verkställt ett beslut om utdelning under perioden mars 2020 – juni 2021 (FOM1). Beslut om vinstutdelning fattades den 12 februari 2020 och i anslutning till detta betalade företaget ut en del av utdelningen. Företaget uppgav att resterande utdelningsbelopp i samband med extra stämma den 26 februari 2020 omvandlats till och bokförts som ett lån från aktieägarna till företaget samt att ett räntebärande skuldebrev hade upprättats. Utbetalningar till aktieägarna gjordes sedan under mars och april 2020 och frågan var om dessa utbetalningar utgjorde verkställande av utdelningen som beslutats före den 1 mars 2020.

Kammarrätten noterar i sin dom att bolaget fattat beslut om utdelning den 12 februari 2020, att bolaget den 26 februari beslutade att omvandla en del av beslutad utdelning till lån från aktieägare samt att bolaget under mars och april genom amortering avbetalat på den skuld som uppkommit genom lånet från aktieägarna. Kammarrätten konstaterar att varken något sådant verkställande genomförts eller beslut fattats som utesluter rätt till omställningsstöd (KRNG 2021-09-22, mål nr 7660-20). Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning om att något verkställande av utdelning inte har skett under perioden, och har överklagat domen till HFD.

Kammarrätten har tagit ställning till en likartad situation där beslut om utdelning fattades den 28 februari 2020 och vid den tidpunkten bokades som en skuld till aktieägarna på ett avräkningskonto. En faktisk utbetalning har sedan skett från bolaget till aktieägarna i juni 2020. Bolaget anförde att utbetalningen avser återbetalning av lån som uppkom i samband med att beslutad utdelning bokfördes på aktieägarnas avräkningskonto. Enligt kammarrätten kan utbetalningen i juni 2020 inte betraktas som något annat än ett verkställande av beslutad utdelning, dvs verkställande av en värdeöverföring, och bedömer att företaget inte uppfyller kraven för att få omställningsstöd (KRNJ 2021-10-12, mål nr 2524-21, skiljaktig mening finns, domen är överklagad).

Exempel: nytt beslut när bolaget tidigare fattat beslut om utdelning

Ett bolag har fattat ett formellt riktigt beslut om att lämna utdelning på ordinarie bolagsstämma i april 2020. I maj 2020 hålls en extra bolagsstämma där man beslutar att inte lämna någon utdelning.

Stämman har i det här fallet fattat ett sådant beslut om utdelning i april som gör att bolaget inte har rätt till omställningsstöd. Att stämman senare fattar ett nytt beslut om att inte lämna någon utdelning påverkar enligt Skatteverkets uppfattning inte denna bedömning. Bolaget har därför inte rätt till omställningsstöd (se även kammarrättens domar KRNG 2020-11-19, mål nr 5592-20, och KRNG 2020-12-14, mål nr 6705-20).

Vilka typer av värdeöverföringar avses?

De transaktioner som villkoret i 6 § 3 FOM-S avser är de typer av värdeöverföringar som regleras i 18–20 kap. ABL och 13–15 kap. EFL (se motivuttalande till 4 § 5 FOM i Fm 2020:8, s. 8):

  • vinstutdelning enligt 18 kap. ABL
  • förvärv av egna aktier m.m. enligt 19 kap. ABL
  • minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden för återbetalning till aktieägarna enligt 20 kap. ABL
  • vinstutdelning enligt 13 kap. EFL
  • gottgörelse enligt 14 kap. EFL
  • minskning av reservfonden för återbetalning till medlemmarna enligt 15 kap. EFL.

För att ha rätt till omställningsstöd krävs enligt ovan bl.a. att företaget inte verkställer ett beslut om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna och att ett sådant beslut inte heller fattas (6 § 3 FOM-S). Motsatsvis innebär förordningens lydelse att en minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden som görs för andra ändamål än återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna, t.ex. täckning av förlust eller avsättning till fritt eget kapital, inte diskvalificerar ett företag från rätten till omställningsstöd.

Återbetalning av villkorat aktieägartillskott

Om ett företag beslutar om eller verkställer en utdelning för att återbetala ett villkorat aktieägartillskott är det en sådan värdeöverföring som innebär att företaget inte har rätt till omställningsstöd. Bedömningen när det gäller rätten till omställningsstöd påverkas inte av att återbetalningen skattemässigt behandlas som en återbetalning av ett lån hos mottagaren.

Återbetalning av verkställd utdelning

Bestämmelserna ska vara enkla att tillämpa och bygger på att omställningsstöd inte får lämnas om företaget beslutat om eller verkställt utdelning enligt vissa bestämmelser i ABL under tidsperioden april 2020 – juni 2021 (se 6 § 3 FOM-S samt motivuttalanden till 4 § 5 FOM i Fm 2020:8, s. 8). Skatteverkets uppfattning är att om bolaget verkställt ett sådant beslut om vinstutdelning får omställningsstöd inte lämnas. Även om delägarna senare väljer att betala tillbaka redan erhållen utdelning förändrar det inte att utdelningen redan är verkställd och att möjligheten att erhålla omställningsstöd därmed är förlorad (se även kammarrättens dom KRNG 2020-12-14, mål nr 6705-20).

Formlösa värdeöverföringar, t.ex. koncernbidrag

Det finns inga hinder mot att göra sådana formlösa värdeöverföringar som avses i 17 kap. 1 § första stycket 4 ABL, vilket innebär att företag exempelvis kan lämna koncernbidrag samtidigt som de tar emot stöd (se motivuttalande till 4 § 5 FOM i Fm 2020:8, s. 8).

Om det är en värdeöverföring i form av en formenlig utdelning enligt 18 kap. ABL som ligger till grund för ett yrkande om koncernbidrag, är det tydligt enligt förordningens lydelse och förordningsmotiven att det är fråga om en sådan typ av värdeöverföring enligt ABL som diskvalificerar från rätten till omställningsstöd. En förutsättning för att ett koncernbidrag ska kunna lämnas utan att diskvalificera företaget från rätten till omställningsstöd är alltså att en formlös värdeöverföring ligger till grund för koncernbidraget.

Moderföretag får inte heller göra vissa värdeöverföringar

Om företaget som ansöker om omställningsstöd ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL gäller att inte heller de moderföretag till företaget som ingår i koncernen får verkställa eller fatta ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna under perioden april 2020 - juni 2021 (6 § tredje stycket FOM-S). Att koncernen ska vara av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL innebär att även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser med varandra motsvarande vad som anges i ÅRL (se motivuttalande till 4 § tredje stycket FOM i Fm 2020:8, s. 9).

Om värdeöverföringen har gjorts av ett utländskt moderföretag får man göra en bedömning av om värdeöverföringen liknar en sådan värdeöverföring som anges i motivuttalandet till 4 § FOM i Fm 2020:8. Det som avgör är hur stora civilrättsliga och associationsrättsliga likheter den utländska värdeöverföringen har med de svenska värdeöverföringar som omfattas.

Den avgörande tidpunkten för frågan om företaget i detta sammanhang ingår i en koncern är den tidpunkt då beslutet om värdeöverföring fattas eller verkställs (se motivuttalande till 4 § tredje stycket FOM i Fm 2020:8, s. 9).

Nytt: 2022-02-02

Rättsfall: minskning av överkursfond i ett utländskt moderbolag

Kammarrätten har prövat frågan om en värdeöverföring i ett utländskt moderbolag ska behandlas som en sådan värdeöverföring som innebär att det svenska dotterbolaget inte har rätt till omställningsstöd. Ett nederländskt moderbolag inom den koncern som det svenska bolaget tillhör har under perioden mars 2020-juni 2021 (FOM1) fört över medel till sitt moderföretag genom en minskning av överkursfonden enligt nederländsk rätt. Av utredningen i målet framgår inte annat än att värdeöverföringen har genomförts i enlighet med i nederländsk rätt föreskrivna formkrav. Minskningen har skett efter beslut av bolagsstämman, som därefter har godkänts av styrelsen efter genomfört solvens- och balansräkningstest till skydd för bolagets borgenärer.

Kammarrätten konstaterar att moderföretagets beslut om värdeöverföring i likhet med vad som gäller för vinstutdelningar enligt ABL har följt uppställda formkrav och fattats av bolagsstämman med möjlighet för styrelsen att bedöma om borgenärsskyddsreglerna. Sammanfattningsvis anser kammarrätten att den aktuella värdeöverföringen civilrättsligt är att jämställa med en vinstutdelning som diskvalificerar det svenska dotterbolaget från rätten till omställningsstöd. Den omständigheten att medlen inte har lämnat koncernen förändrar inte bedömningen (KRNS 2021-10-05 mål nr 1161-21). Domen har överklagats.

Villkoret om värdeöverföringar då ansökan görs respektive efter att stöd har beviljats

Vid ansökningstillfället för stödperioden juni och juli 2020 kommer inte hela den aktuella perioden, d.v.s. april 2020–juni 2021, ha passerat. Villkoret i 6 § 3 FOM-S innebär i praktiken att företaget från april 2020 till prövningstillfället inte får ha gjort en diskvalificerande värdeöverföring (se motivuttalande till 4 § 5 FOM i Fm 2020:8, s. 8).

Om ett företag verkställer eller beslutar om en sådan värdeöverföring som gör att företaget inte har rätt till omställningsstöd efter ansökningstillfället, är det en sådan omständighet som omfattas av anmälningsplikten (6 § LOM). Detta kan också innebära att företaget blir skyldigt att återbetala stödet (16 § LOM).

Varför har villkoret om värdeöverföringar införts?

Bakgrunden till villkoret om att vissa värdeöverföringar inte får göras, som framgår av förarbetena, är att det är ett rimligt krav att stöd som lämnas används för att finansiera företagets verksamhet och inte för att möjliggöra utdelning eller liknande värdeöverföringar till aktieägare eller medlemmar (se förarbetsuttalande till FOM i PM Omställningsstöd till företag som fått minskad omsättning på grund av coronaviruset, Fi2020/02322/S2, s. 37).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1] [2] [3] [4]
  • Förordning (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag [1] [2] [3] [4]
  • Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar [1] [2] [3]
  • Lag (2020:548) om omställningsstöd [1] [2]
  • PM Omställningsstöd till företag som fått minskad omsättning på grund av coronaviruset, Fi2020/02322/S2, s. 37 [1]
  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1]

Propositioner