OBS: Detta är utgåva 2022.9. Sidan är avslutad 2023.
Vissa kostnader kan man inte få stöd för även om de varit direkt nödvändiga för evenemanget och har uppstått efter den 1 januari 2021.
En sökande arrangör eller underleverantör har inte rätt till stöd för sådana fasta kostnader som avses i 13 § FOM3 (10 § andra stycket första punkten FSPE).
Stöd får inte lämnas för kostnader som sökanden har fått eller kommer att få ersättning för i form av försäkringsersättning, skadestånd eller statligt stöd (10 § andra stycket andra punkten FSPE).
Om sökanden däremot fått eller kommer att få försäkringsersättning, skadestånd eller ett statligt stöd som endast avser stöd för förlorad nettoomsättning, kan sökanden fortfarande ha rätt till stöd.
Skatteverket anser att formuleringen ”kommer att få” i 10 § FSPE bör tolkas som att det ska finnas ett beslut om stöd eller ersättning. Själva betalningen behöver ännu inte ha verkställts.
Skatteverket anser att med statligt stöd avses i detta sammanhang statligt stöd i enlighet med EU:s statsstödsregler. Detta innebär att stöd som ges med allmänna medel av staten, regioner och kommuner träffas av bestämmelsen. Även stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse kan omfattas.
En annan typ av kostnader som stöd inte lämnas för är mervärdesskatt som inte utgör någon faktisk kostnad (10 § andra stycket tredje punkten FSPE). Detta gäller för ingående mervärdesskatt som en sökande har avdragsrätt för enligt 8 kap. ML eller kan få återbetald enligt 10 kap. ML. Det saknar betydelse om den sökande rent faktiskt har gjort avdrag i mervärdesskattedeklaration eller ansökt om återbetalning.
Stöd lämnas inte för kostnader som sökanden kunde ha undvikit när arrangören fattade beslut om att i väsentlig utsträckning begränsa evenemanget eller ställa in det (10 § andra stycket femte punkten FSPE). Skatteverket anser att detta innebär att sökanden måste göra allt som kan förväntas för att undvika eller minimera skadan och därmed undvika onödiga kostnader, t.ex. i de fall det är möjligt säga upp avtal, avboka varor och tjänster, återlämna inköpta varor och andra liknande åtgärder.
En sökande arrangör eller underleverantör kan inte få stöd för kostnader som motsvaras av en intäkt hos någon som ingår i samma koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL (10 § andra stycket fjärde punkten FSPE).
Skatteverket anser att formuleringen ”koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen” innebär att även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser med varandra motsvarande vad som anges i årsredovisningslagen.
Om ett koncernföretag inte är avtalspart gentemot en extern part utan bara betalar en faktura för ett annat koncernföretags räkning så är betalningen ett utlägg för det andra koncernföretagets räkning. Ett sådant utlägg för någon annans räkning utgör inte en kostnad för den som har gjort betalningen. Det utgör däremot en kostnad för det koncernföretag som är avtalspart.
Skatteverket anser att den avgörande tidpunkten för frågan om företagen ingår i samma koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL är den tidpunkt då kostnaden anses uppkomma hos det företag som ansöker om stöd.