OBS: Detta är utgåva 2023.1. Visa senaste utgåvan.

Den avlidnas arvingar kallas för dödsbodelägare. Dödsbodelägarkretsen kan i vissa fall ändras. Om någon ska ärva först efter en efterlevande make eller maka kallas hen för efterarvinge. Man kan även bli efterarvinge genom ett testamente.

Dödsbodelägare

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

En legatarie är inte dödsbodelägare.

Förändringar i dödsbodelägarkretsen

Vilka som är dödsbodelägare, d.v.s. ingår i dödsbodelägarkretsen, kan förändras efter dödsfallet och påverka vilka som ska kallas till förrättningen.

Efterarvinge

Ett arv som tillfaller en arvinge enligt lag eller genom testamente kan under vissa förutsättningar omfattas av en rätt till efterarv.

Om någon ska ärva först efter en efterlevande makes eller makas död är hen efterarvinge i den först avlidna makens dödsbo. Den som enligt ett testamente får en rätt till efterarv är efterarvinge i testators dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar