OBS: Detta är utgåva 2023.14. Visa senaste utgåvan.
OBS: Detta är utgåva 2023.14. Visa senaste utgåvan.
En registrerad varumottagare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att yrkesmässigt ta emot bränsle som flyttas under ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land.
I punktskattedirektivet definieras en registrerad varumottagare som en fysisk eller juridisk person som av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter fått ett godkännande att i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett, ta emot punktskattepliktiga varor som flyttas under ett uppskovsförfarande från en annan medlemsstats territorium (artikel 3.9 i punktskattedirektivet). Direktivets bestämmelser har implementerats i LSE. I Sverige är det Skatteverket som beslutar om godkännande av registrerade varumottagare.
Ett godkännande som registrerad varumottagare kan endast omfatta de bränslen som avses i 1 kap. 3 a § LSE.
En registrerad varumottagare som tar emot bränsle som flyttas under uppskovsförfarandet ska göra det på sin ordinarie mottagningsplats eller den direkta leveransplats som angetts i det elektroniska administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet (4 kap. 10 § LSE).
Den registrerade varumottagaren ska ställa säkerhet hos Skatteverket för betalning av skatten på de bränslen som han tar emot (4 kap. 11 § första stycket LSE).
Den som i egenskap av registrerad varumottagare tar emot bränsle som flyttats under uppskovsförfarandet är skattskyldig (5 kap. 6 § LSE).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande
Skatteverket ska se till att ansökningsärendet blir utrett i den omfattning som behövs. En sökande ska dock medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som man vill åberopa till stöd för sin ansökan. Om det behövs ska Skatteverket genom frågor och påpekanden verka för att sökanden förtydligar eller kompletterar sin ansökan (23 § FL).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot bränslen som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land (4 kap. 8 § LSE). Det är alltså endast den som avser att ta emot bränslen som avsänds enligt ett uppskovsförfarande från ett skatteupplag i ett annat EU-land eller av en registrerad avsändare från en importplats i ett annat EU-land som kan godkännas som registrerad varumottagare.
Bränsle kan inte flyttas från ett skatteupplag i Sverige under ett uppskovsförfarande till en registrerad varumottagare i Sverige. En sådan flyttning sker utanför uppskovsförfarandet och skattskyldigheten inträder för den svenske upplagshavaren när denne tar ut bränslet från skatteupplaget. Bränsle kan inte heller flyttas under ett uppskovsförfarande från en svensk importplats till en registrerad varumottagare i Sverige. I sådant fall ska skatten betalas till Tullverket i samband med importen av den som är skattskyldig enligt bestämmelserna i 5 kap. 13 § LSE (jfr prop. 2011/12:155 s. 49 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 385 och s. 470).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (4 kap. 8 § LSE). Detta innebär att Skatteverket ska pröva om sökanden kan anförtros ställning att ta emot bränsle som flyttas till denne under ett uppskovsförfarande.
Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är likalydande för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164 och s. 190 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 457). Lämplighetsbedömningar avseende andra aktörer, t.ex. godkända upplagshavare, kan ändå ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara registrerad varumottagare.
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande har angett en ordinarie mottagningsplats till Skatteverket (jfr 4 kap. 9 § LSE och prop. 2013/14:10 s. 79 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 457). Läs mer om ordinarie mottagningsplats.
Ansökan om godkännande som registrerad varumottagare ska göras enligt formulär som fastställs av Skatteverket (14 § FSE). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Registrerad varumottagare – Skatt på energi” (SKV 5347).
I en ansökan om godkännande som registrerad varumottagare ska den sökande ange vilket eller vilka bränslen som sökanden avser att godkännandet ska omfatta. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EU) 2022/1636 (7 § FSE). Observera att ett godkännande som registrerad varumottagare endast kan omfatta de bränslen som avses i 1 kap. 3 a § LSE.
I ansökan ska den sökande även ange den adress där sökanden avser att ta emot de bränslen som ska flyttas till honom under ett uppskovsförfarande, d.v.s. den ordinarie mottagningsplatsens adress (4 kap. 9 § LSE).
Ett företag som ansöker om godkännande som registrerad varumottagare ska, enligt 8 § första stycket FSE, i sin ansökan lämna uppgifter om
Den som bedriver eller avser att bedriva yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och kommer att få stöd genom den stödordning som avses i 1 kap. 11 a § 3 LSE ska, enligt 8 § andra stycket FSE, även lämna uppgift om
Sökanden ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 8 § första stycket 2 FSE ange den region på NUTS 2-nivå där företagets huvudkontor finns (9 § första stycket FSE).
Om sökanden avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § 2 LSE ska även regionen för sådan verksamhet anges på den NUTS 2-nivå där man avser att driva företagets huvudsakliga verksamhet inom respektive stödordning (9 § tredje stycket FSE).
Sökanden ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 8 § första stycket 3 FSE ange det verksamhetsområde som företagets verksamhet huvudsakligen hör till på Nace-gruppnivå. Om företaget avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § LSE, ska huvudsakligt verksamhetsområde även anges för respektive stödordning (10 § FSE).
Med huvudsaklig verksamhet i 9 och 10 §§ FSE menas den verksamhet där man avser att tillverka, bearbeta, lagra eller ta emot den största volymen bränsle (3 § 1 FSE).
Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av registrerade varumottagare efter särskild ansökan (4 kap. 16 § LSE). Om Skatteverket bedömer att förutsättningar för godkännande som registrerad varumottagare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som registrerad varumottagare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.
Av beslutet ska framgå vilket eller vilka bränslen som godkännandet gäller. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EU) 2022/1636 (7 § FSE). Observera att ett godkännande som registrerad varumottagare endast kan omfatta de bränslen som avses i 1 kap. 3 a § LSE.
Uppgifter om den ordinarie mottagningsplatsen utgör en del av godkännandet som registrerad varumottagare. Av beslutet framgår därför även vilken adress som den sökande har angett som sin ordinarie mottagningsplats.
I samband med godkännandet tilldelar Skatteverket den registrerade varumottagaren ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 (15 § FSE). Detta punktskattenummer framgår av beslutet.
Beslut om godkännande som registrerad varumottagare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 12 kap. 9 § LSE.
Ett beslut om godkännande som registrerad varumottagare är sekretessbelagt.
Nytt: 2023-10-04
Ett godkännande som registrerad varumottagare som har beslutats enligt det sedan 13 februari 2023 upphävda 4 kap. LSE gäller fortfarande och ska likställas med ett godkännande enligt nya 4 kap. LSE (punkt 7, ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2022:166).
En förutsättning för att en aktör ska kunna vara godkänd som registrerad varumottagare är att aktören har angett en ordinarie mottagningsplats till Skatteverket (jfr 4 kap. 9 § LSE och prop. 2013/14:10 s. 79 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 457).
En ordinarie mottagningsplats är den adress där varumottagaren kommer att ta emot de bränslen som flyttas till honom under uppskovsförfarande från andra EU-länder (4 kap. 9 § LSE).
En registrerad varumottagare kan endast ha en ordinarie mottagningsplats. Om den registrerade varumottagaren vill kunna ta emot bränslen under uppskovsförfarande på fler adresser än den ordinarie mottagningsplatsen kan han göra detta genom att anmäla dessa adresser som direkta leveransplatser (jfr prop. 2013/14:10 s. 79 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 457 och s. 460).
En registrerad varumottagare kan alltså endast ta emot bränslen under ett uppskovsförfarande på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats. Om en aktör som är godkänd som registrerad varumottagare tar emot bränslen på en annan plats än på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats gör han inte det i egenskap av registrerad varumottagare.
När en registrerad varumottagare tar emot bränsle på sin ordinarie mottagningsplats inträder skattskyldigheten för honom (5 kap. 7 § LSE). Bränslet upphör därmed att omfattas av uppskovsförfarandet. En varumottagare kan alltså inte hantera bränsle under ett uppskovsförfarande på en ordinarie mottagningsplats.
En registrerad varumottagare kan ta emot bränsle under ett uppskovsförfarande från andra EU-länder även på en annan plats än sin ordinarie mottagningsplats. Detta kan varumottagaren göra bara om denne har anmält platsen i förväg till Skatteverket. Denna plats kallas direkt leveransplats (jfr 4 a kap. 4 § LSE). Den direkta leveransplatsen ska vara belägen i Sverige. En registrerad varumottagare kan ha flera direkta leveransplatser.
En registrerad varumottagare kan ta emot bränsle under ett uppskovsförfarande endast på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats.
När en registrerad varumottagare tar emot bränsle på en direkt leveransplats inträder skattskyldigheten för honom (5 kap. 7 § LSE). Bränslet upphör därmed att omfattas av uppskovsförfarandet. En varumottagare kan alltså inte hantera bränsle under ett uppskovsförfarande på en direkt leveransplats.
Bestämmelserna om direkt leveransplats grundar sig på artikel 16.4 i punktskattedirektivet.
En registrerad varumottagare som avser att ta emot bränsle på en direkt leveransplats, ska anmäla den direkta leveransplatsen till Skatteverket. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket innan flyttningen av bränslet till den direkta leveransplatsen påbörjas (13 § första stycket FSE). Platsen behöver sedan inte anmälas av varumottagaren i särskild ordning till Skatteverket inför varje enskild flyttning. En anmälan kan alltså göras i samband med ansökan om godkännande som registrerad varumottagare eller vid ett senare tillfälle.
Anmälan om direkt leveransplats ska göras enligt formulär som fastställs av Skatteverket (14 § FSE). Anmälan ska göras på blanketten ”Anmälan, Direkt leveransplats, Alkoholskatt – Tobaksskatt – Skatt på energi” (SKV 5369).
Observera att det är fråga om en anmälan och inte en ansökan. Detta innebär att det inte är aktuellt att meddela ett beslut om godkännande av den direkta leveransplatsen.
Skatteverket får tilldela den direkta leveransplatsen en kod för identifiering. Identifikationskoden får ersätta uppgift om adressen till den direkta leveransplatsen i dokument som upprättas i samband med flyttning till Sverige enligt uppskovsförfarandet (13 § andra stycket FSE).
Skatteverket tilldelar alla direkta leveransplatser en sådan identifikationskod.
Den som har godkänts som registrerad varumottagare ska enligt 12 § första stycket FSE anmäla till Skatteverket om
Ett beslut att godkänna någon som registrerad varumottagare är ett gynnande förvaltningsbeslut och får bara ändras till den enskildas nackdel under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är om det framgår av beslutet eller av de föreskrifter som beslutet har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. För återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare finns sådana föreskrifter i 4 kap. 17 § första stycket LSE.
Ett godkännande som registrerad varumottagare får återkallas av Skatteverket under samma förutsättningar som för en upplagshavare, d.v.s. om något av följande kriterier är uppfyllt:
Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (4 kap. 17 § tredje stycket LSE).
Beslut om återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 12 kap. 9 § LSE.
Ett beslut om återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare är sekretessbelagt.
En av förutsättningarna för att bli godkänd som registrerad varumottagare är att man ska avse att yrkesmässigt ta emot bränsle som flyttats enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land. För godkännande krävs även att den som ansöker om att bli godkänd är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Om en redan godkänd registrerad varumottagare brister i något av dessa avseenden får Skatteverket återkalla godkännandet, eftersom förutsättningarna för godkännande inte längre finns (4 kap. 17 § första stycket 1 LSE).
I förarbetena uttalas följande avseende en omständighet som kan vara grund för återkallelse av ett godkännande som registrerad varumottagare:
Det är av central betydelse för de upplagshavare och registrerade avsändare som flyttar obeskattade varor under uppskovsförfarande att mottagningsrapporten erhålls snarast möjligt. Mottagningsrapporten utgör det säkraste beviset på att varorna tagits emot på föreskrivet sätt. Systematisk, eller regelmässigt, upprepad underlåtenhet att sända mottagningsrapport inom föreskriven tid bör därför kunna utgöra grund för återkallelse av godkännande som upplagshavare eller registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 177 och s. 193 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 458 f.).
Kammarrätten har prövat två mål där Skatteverket återkallat godkännandet som registrerad varumottagare. Målen avsåg prövning av återkallelse av godkännande enligt tidigare LAS. De aktuella bestämmelserna i tidigare LAS motsvaras numera av bestämmelser i LAS. Domarna kan även ge viss ledning för bedömningen av om det finns grund för återkallelse av ett godkännande enligt LSE.
Kammarrätten har även prövat flera mål där Skatteverket återkallat godkännandet som upplagshavare enligt tidigare LAS på grund av misskötsamhet hos den godkände aktören eller hos personer med bestämmande inflytande över verksamheten. De aktuella bestämmelserna i tidigare LAS motsvaras numera av bestämmelser i LAS. Även om domarna gäller återkallelse av godkännande som upplagshavare enligt tidigare LAS, kan de ge viss ledning för bedömningen av om förutsättningarna för godkännande som registrerad varumottagare enligt LSE inte längre finns.
Ett godkännande som registrerad varumottagare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Skatteverket anser att ett godkännande som registrerad varumottagare inte övergår till det övertagande aktiebolaget vid en fusion. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.
Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som registrerad varumottagare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som registrerad varumottagare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande.
Om en registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (4 kap. 18 § första stycket LSE).
Det är samma godkännande som registrerad varumottagare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. I det s.k. SEED-registret kommer därmed endast kontaktuppgifterna för godkännandet att ändras. I övrigt behåller godkännandet sina identifikationsuppgifter i SEED-registret. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2013/14:10 s. 119 f. jämförd med prop. 2021/22:61 s. 459).