OBS: Detta är utgåva 2023.14. Visa senaste utgåvan.

Om en arbetsgivare efter en avstämning av ersättning blir återbetalningsskyldig ska beloppet betalas till ett särskilt konto för återbetalning. Arbetsgivare kan även bli återbetalningsskyldiga om de lämnat oriktiga uppgifter eller på något annat sätt förorsakat att ersättning lämnats på felaktiga grunder eller med ett för högt belopp.

Återbetalning efter avstämning av preliminär ersättning

Om avstämningen av den preliminära ersättningen visar att arbetsgivaren ska betala tillbaka ett belopp så ska Skatteverket skyndsamt fatta beslut om att återkräva beloppet. Beslutet ska innehålla uppgifter om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas (12 § första stycket förordningen [2020:1249] om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete).

Återbetalningen ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. En sådan återbetalning ska alltså inte ske via skattekontot. Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav (33 § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalning ska göras senast en annan dag. Det kan både handla om att tidigarelägga eller senarelägga betalningsdagen, en bedömning ska göras i varje enskilt fall. Ett exempel på ett särskilt skäl för att tidigarelägga förfallodagen är att Skatteverket ska kunna överlämna en fordran för indrivning i syfte att säkerställa att det allmänna får betalt, om det är fara i dröjsmål (prop. 2021/22:77 s. 31).

Övriga skäl för återbetalning

En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket (14 § första stycket förordningen [2020:1249] om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete). Det förutsätter att det finns ett orsakssamband mellan arbetsgivarens handlande eller underlåtenhet och den felaktiga utbetalningen.

Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet (14 § andra stycket förordningen [2020:1249] om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete).

Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig ska Skatteverket helt eller delvis kräva tillbaka stödet.

Dröjsmålsränta

Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att preliminär ersättning har tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på återbetalning eller ränta (12 § andra stycket och 14 § tredje stycket förordningen [2020:1249] om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete).

En återbetalning ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot (33 § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete [1] [2]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 2021/22:77 Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete [1]