Varken deklaration eller andra uppgifter har lämnats

När en deklaration inte har lämnats fattar Skatteverket ett beslut om skönsbeskattning

Om den uppgiftsskyldiga inte har lämnat någon deklaration ska Skatteverket fatta ett skönsbeskattningsbeslut (57 kap. 1 § SFL). Vid ett beslut om skönsbeskattning ska skattetillägg tas ut (49 kap. 6 § SFL). För att ta ut skattetillägg enligt 49 kap. 6 § SFL behövs inte någon särskild utredning eller bevisning utan det är tillräckligt att det finns grund för skönsbeskattning.

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna fatta ett skönsbeskattningsbeslut när en inkomstdeklaration saknas är att Skatteverket först sänt ut ett föreläggande att lämna deklaration till den uppgiftsskyldiga (57 kap. 2 § SFL).

Om det är fråga om att ompröva ett tidigare skönsbeskattningsbeslut som fattats med anledning av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats ska de särskilda bestämmelserna om skattetillägg i 49 kap. 8 § SFL tillämpas istället för de bestämmelser om skattetillägg som finns i 49 kap. 6 § SFL. Se vidare – När Skatteverket omprövar ett tidigare skönsbeskattningsbeslut.

Procentsatser och underlag

Skattetillägg ska tas ut med 40 procent på slutlig skatt och med 20 procent på annan skatt vid skönsbeskattning (49 kap. 15 § första stycket SFL).

När den uppgiftsskyldiga varken har lämnat en deklaration eller några andra inte muntliga uppgifter till ledning för sin beskattning blir bestämmelsen i 49 kap. 15 § andra stycket SFL om beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift inte tillämplig. Detta innebär att det i dessa fall aldrig blir aktuellt att ta ut skattetillägg med några andra procentsatser än 40 respektive 20 procent.

Trots att riskskatt för kreditinstitut ingår i beslut om slutlig skatt ska skattetillägg på riskskatt beräknas enligt reglerna som gäller för annan skatt.

Observera att skattetillägg inte ska tas ut om det undandragna beloppet är obetydligt.

När det finns avstämningsuppgifter

I underlaget för skattetillägg ingår inte skatt som har bestämts enligt de avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL). Med uttrycket bestämts avses att avstämningsuppgifterna är så tydliga att de kan läggas till grund för beskattningen direkt utan utredning. I de fall det krävs en utredning för att beskatta enligt avstämningsuppgifterna ska undantaget i 49 kap. 15 § första stycket 1b SFL inte tillämpas

För att skattetillägg inte ska tas ut krävs även att materialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL).

Vad som utgör avstämningsuppgifter framgår av 49 kap. 10 d § SFL.

Uppgifter från den uppgiftsskyldiga

Bestämmelsen i 49 kap. 15 § första stycket 1 a SFL om att skattetillägg inte ska tas ut på skatt som är hänförlig till uppgifter som den uppgiftsskyldiga själv har lämnat blir inte tillämplig när den uppgiftsskyldiga inte lämnat några uppgifter.

Exempel: inkomstdeklaration har inte lämnats

En uppgiftsskyldig har trots ett föreläggande att lämna deklaration inte lämnat inkomstdeklaration eller några andra uppgifter till ledning för beskattningen. Skatteverket skönsbeskattar hen och uppskattar inkomsterna till 200 000 kr i tjänst, varav 70 000 kr enligt uppgifter (individuppgifter) i lämnade arbetsgivardeklarationer. Den ”rena” skönsbeskattningen uppgår alltså till 130 000 kr. På underlaget 70 000 kr ska något skattetillägg inte tas ut eftersom skönsbeskattningen kan bestämmas enligt avstämningsuppgifter (individuppgifter i lämnade arbetsgivardeklarationer). Skattetillägget på resterande belopp, 130 000 kr, beräknas till 40 procent av skatten på underlaget 130 000 kr.

Exempel: arbetsgivardeklaration har inte lämnats

Ett bolag, som är arbetsgivare, har inte lämnat någon arbetsgivardeklaration för den sista redovisningsperioden för det aktuella beskattningsåret och inte heller i övrigt lämnat några uppgifter till ledning för beskattningen. I januari året efter beskattningsåret lämnar bolaget kontrolluppgifter för de anställda och av kontrolluppgifterna framgår det att bolaget borde ha redovisat arbetsgivaravgifter med sammanlagt 266 000 kr och avdragen skatt med sammanlagt 296 000 kr för det föregående beskattningsåret.

I arbetsgivardeklarationerna för beskattningsårets elva första perioder har bolaget redovisat arbetsgivaravgifter med 220 000 kr och avdragen skatt med 263 000 kr. På grund av den uteblivna arbetsgivar­deklarationen skönsbeskattas bolaget den sista redo­visningsperioden. Arbetsgivaravgifterna bestäms till 46 000 kr och avdragen skatt till 33 000 kr. De lämnade kontrolluppgifterna är avstämningsuppgifter och arbetsgivaravgifterna och avdragen skatt kan bestämmas med ledning av dessa varför skattetillägg inte ska tas ut.

Föregående års underskott av näringsverksamhet eller tjänst

Om en skönsbeskattning på grund av att en inkomstdeklaration inte har lämnats innebär att ett underskott i näringsverksamhet eller tjänst som fastställts vid ett tidigare år utnyttjas helt eller delvis, ska skattetillägget beräknas på en fjärdedel av det utnyttjade underskottet (49 kap. 16 § andra stycket SFL).

Exempel: föregående års underskott

En uppgiftsskyldig har inte lämnat någon inkomstdeklaration i år och har ett underskott av näringsverksamhet från föregående år på 40 000 kr. Skatteverket uppskattar skönsmässigt överskott av näringsverksamhet till 100 000 kr efter avdrag för avsättning till egenavgifter. Den skönsmässigt uppskattade höjningen uppgår alltså till 140 000 kr efter avdrag för egenavgifter.

Skattetillägg tas ut dels med 40 % av den skatt som utgår på överskottet 100 000 kr och dels på en fjärdedel av det ”inrullade” underskottet om 40 000 kr som utnyttjas i skönsbeskattningen, d.v.s. 10 000 kr.

Exempel: föregående års underskott och det finns avstämningsuppgifter

Förutsättningarna är desamma som i exemplet ovan d.v.s., Skatteverket uppskattar skönsmässigt överskott av näringsverksamhet till 100 000 kr efter avdrag för egenavgifter. Dessutom har den uppgiftsskyldiga enligt avstämningsuppgifter tagit ut 50 000 kr från skogskonto (kontrolluppgift) och fått 10 000 kr i sjukpenning på grund av annat förvärvsarbete (individuppgifter lämnade i arbetsgivardeklarationer). Eftersom inkomsterna enligt avstämningsuppgifterna kan läggas till grund för beskattningen utan utredning ska något skattetillägg inte beräknas för dessa inkomster. Avdrag för avsättning för egenavgifter får inte göras från sjukpenning. Det är därför till den uppgiftsskyldigas fördel om uttaget från skogskontot justeras först och sjukpenningen därefter i enlighet med följande:

Den skatt som skattetillägget ska beräknas på utgörs av skillnaden mellan skatten på det uppskattade beloppet 100 000 kr och skatten på 17 500 kr.

Ska skattetillägget tas bort om deklaration kommer in?

Skattetillägget ska undanröjas om en deklaration kommer in till Skatteverket eller till en allmän förvaltningsdomstol inom vissa tidsfrister (49 kap. 7 § första stycket SFL). Om en deklaration kommer in efter nämnda tidsfrister och deklarationen innebär att Skatteverket beslutar att sänka skatten ska skattetillägget räknas om utifrån den sänkta skatten.

Om deklarationen kommer in kort efter tidsfristen och skatten kan bestämmas i enlighet med lämnade uppgifter kan det finnas skäl att medge delvis befrielse.

Kompletterande information

• Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut.