Förvalta stiftelse

Egen förvaltning eller anknuten förvaltning

För att en stiftelse ska bli en självständig juridisk person måste den tillskjutna egendomen ha tagits om hand av någon som har gjort ett åtagande att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Ett förvaltningsåtagande kan lämnas antingen av en eller flera fysiska personer som bildar en styrelse (egen förvaltning) eller av en juridisk person t.ex. staten, en kommun, en ideell förening eller ett aktiebolag (anknuten förvaltning). För detta åtagande gäller inte något formkrav, men det kan ändå vara lämpligt att det tecknas på den handling där stiftelseförordnandet är skrivet. Stiftelselagen innehåller begränsningar ifråga om vem som får vara förvaltare se Styrelse och förvaltare nedan. Stiftare får inte ensamma bilda styrelse eller utgöra förvaltare (2 kap. 10 och 19 §§ SL).

Gemensam placering med andra stiftelser

En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser (2 kap. 5 § SL).

Styrelse och förvaltare

Ansvaret att förvalta en stiftelse vilar på styrelsen vid egen förvaltning och på förvaltaren vid anknuten förvaltning. En styrelse kan bestå av en eller flera fysiska personer.

Vem kan vara styrelseledamot eller förvaltare?

Stiftaren eller stiftarna kan inte ensam bilda styrelse eller bli förvaltare. Den som är underårig eller försatt i konkurs kan inte vara styrelseledamot. (2 kap. 10 och 19 §§ SL) Den som har näringsförbud får inte vara styrelseledamot i en bokföringsskyldig stiftelse enligt 11 § lagen om näringsförbud. Stiftelselagen innehåller inte något krav på att en styrelseledamot ska vara svensk medborgare och bosatt i Sverige. Sådana krav kan däremot finnas i ett stiftelseförordnande. Vissa identitetsuppgifter avseende styrelseledamöter och förvaltare ska registreras hos tillsynsmyndigheten (10 kap. 2 § SL).

Styrelsens och förvaltarens uppgifter

Styrelsen eller förvaltaren ansvarar bl.a. för följande:

• att stiftelsen har ett namn (1 kap. 6 och 7 §§ samt 2 kap. 7 § SL)
• att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs (2 kap. 3 § SL)
• att identitetsuppgifter om stiftelsen, dess styrelse eller förvaltare samt revisorer lämnas till registreringsmyndigheten (10 kap. 2 § SL)
• att protokoll förs vid styrelsesammanträden (2 kap. 13 § SL)
• att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt om det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad (2 kap. 4 § SL)
• att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen eller sin skyldighet att föra räkenskaper enligt 3 kap. 2 § SL (2 kap. 8 § SL)
• att utse minst en revisor (4 kap. 1 § SL), undantag och närmare detaljer finns i 4 kap. SL
• att en eventuell årsredovisning lämnas till tillsynsmyndigheten (8 kap. 1 och 3 §§ ÅRL)
• att stiftelseförordnandet och andra stiftelsens handlingar förvaras på ett betryggande sätt (2 kap. 8 § SL).

För närmare information om styrelses och förvaltares uppdrag se 2 kap. SL.

Låneförbud

Stiftelselagen har, på samma sätt som aktiebolagslagen, regler som förbjuder en stiftelse att lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för följande personer (2 kap. 6 § SL):

1. stiftaren eller förvaltaren
2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder en stiftelse eller företräder stiftelsens förvaltare eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, den som är bolagsman i bolaget
3. den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföretag till en stiftelse eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget
4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1–3
5. den som är besvågrad med en person som avses i 1–3 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres syskon
6. en juridisk person över vars verksamhet någon som avses i 1–5 har ett bestämmande inflytande.

Vad som sägs i punkterna 4 och 5 ska även avse den som på grund av samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i punkterna 1–3.

Undantag görs bl.a. för fall där stiftelsen ska främja sitt syfte genom att meddela penninglån till någon annan än stiftaren och låntagaren omfattas av den annars förbjudna kretsen. Undantaget torde vara av särskilt intresse för familjestiftelser.

Låneförbudet omfattar inte medel på bankräkning. En stiftelse kan således sätta in medel på en sådan räkning även om banken är stiftelsens förvaltare.

Lån som fanns redan innan stiftelselagen trädde ikraft omfattas inte av låneförbudet (6 § IFL).

Läs om beskattning av förbjudna lån.

Tillsyn

Alla stiftelser är enligt stiftelselagen knutna till en tillsynsmyndighet. Länsstyrelserna i Dalarnas, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra Götalands samt Östergötlands län är tillsynsmyndigheter. Vilken länsstyrelse som är tillsynsmyndighet för en stiftelse avgörs av var stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte. (9 kap. 1 § SL samt 4 a och 4 b §§ SF)

Tillsynsmyndighetens uppgift

En årsredovisningsskyldig stiftelse ska varje år skicka in sin årsredovisning och revisionsberättelse till tillsynsmyndigheten (8 kap. 1 och 3 §§ ÅRL).

Tillsynsmyndigheten ska ingripa om den kan anta att en stiftelses förvaltning eller revision inte utövas enligt stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen. Detta gäller också om en styrelseledamot eller förvaltare missköter sitt uppdrag. Tillsynsmyndigheten har rätt att begära in information av stiftelsen. Dessutom ska tillsynsmyndigheten lämna råd, upplysningar och service till stiftelsen.

För närmare information om tillsynens innebörd se 9 kap. SL.

Vissa stiftelser står under en begränsad tillsyn. Det gäller stiftelser som enligt stiftelseförordnandet ska vara undantagna från tillsyn och som varken under innevarande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelser. När det gäller dessa stiftelser får tillsynsmyndigheten som regel inte ingripa i annat fall än om det kan antas att stiftelsen åsidosätter stiftelselagens bestämmelser om namn på stiftelsen eller om redovisning och revision. För närmare information se 9 kap. 10 och 10 a §§ SL.

Svensk insamlingskontroll

Stiftelser som bedriver insamlingsverksamhet kan via Svensk insamlingskontroll få ett tidsbegränsat 90-konto som knyts till bank- eller plusgiro. Svensk insamlingskontroll ställer vissa villkor på de insamlande organisationernas verksamhet, bl.a. att en viss minsta del av deras insamlade medel ska gå till insamlingsändamålet. Svensk insamlingskontroll kontrollerar till viss del att stiftelserna uppfyller villkoren och kan om villkoren inte uppfyllts återkalla ett konto.

Svensk insamlingskontroll är en ideell förening och dess verksamhet regleras inte av stiftelselagen.

Registreringsskyldighet

Alla stiftelser ska vara registrerade hos samma länsstyrelse som är tillsynsmyndighet och därmed också registreringsmyndighet (10 kap. 1 § SL). För närmare information om vilka uppgifter stiftelsen ska lämna se 10 kap. SL och för allmän information om registreringen se stiftelseförordningen (1995:1280). Mer information om registrering finns under Bilda en stiftelse.

Undantag

En stiftelse vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer omfattas inte av registreringsskyldighet jämlikt 10 kap. SL (1 kap. 7 § SL).

Bokföring och redovisningsregler

Allmänna frågor om redovisningsskyldighet, löpande bokföring, årsredovisning m.m. behandlas under Bokföring och redovisning.

Frågor om särskilda redovisningsregler för stiftelser behandlas i Vad gäller för olika företagsformer?

Revision

En revisor i en stiftelse har som huvuduppgift att se till att ändamålsbestämmelserna har fullföljts och att de förvaltningsföreskrifter som finns i stadgarna har efterlevts. I revisionsberättelsen ska revisorn ange om redovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Revisorn ska inte uttala sig om ansvarsfrihet för förvaltare eller styrelseledamöter. Anledningen till detta är att en stiftelse inte har ägare eller medlemmar. Det finns därför ingen som med rättslig verkan kan bevilja ansvarsfrihet. Att en revisor föreslagit ansvarsfrihet utgör inte hinder mot att utkräva ansvar hos förvaltare eller styrelse för skada som de har orsakat stiftelsen.

I och med stiftelselagens införande finns krav på att en stiftelse ska ha minst en revisor. Minst en av dessa ska vara godkänd eller auktoriserad om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen. Oavsett om årsredovisningsskyldighet föreligger eller inte ska mycket stora stiftelser ha auktoriserad eller godkänd revisor (4 kap. 4 § SL). Det är i första hand styrelsen eller förvaltaren som utser revisor. I andra hand utser tillsynsmyndigheten revisor.

Den som är underårig, i konkurs eller har näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor enligt stiftelselagen. Vem som i övrigt inte får vara revisor framgår av 4 kap. 6 § SL. Bl.a. är stiftare, förvaltare m.fl. uteslutna från att vara revisorer.

För små stiftelser som endast är skyldiga att föra räkenskaper ställs inga särskilda krav på revisorns kompetens.

Skadestånd och betalningsansvar

Ledamöter i en styrelse, förvaltare (anknuten förvaltning) och revisorer kan enligt 5 kap. SL bli skadeståndsskyldiga om de uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för stiftelsen när de fullgör sina uppdrag. Skadestånd kan också komma ifråga gentemot tredje man som tillfogats skada genom överträdelse av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen.

Styrelsen eller förvaltaren kan bli solidariskt betalningsansvarig tillsammans med stiftelsen för innehållen ej inbetald preliminär skatt, sociala avgifter, mervärdesskatt och egen preliminär skatt enligt 59 kap. 12–14 §§ SFL. För mer information se Företrädaransvar.