I bokföringslagen regleras bl.a kretsen av bokföringsskyldiga, räkenskapsår och bokföringsskyldighetens innebörd. Lagen har i stora delar karaktär av ramlagstiftning.
Läs om de specifika reglerna i bokföringslagen under Bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen.
I bokföringslagen (BFL) finns bestämmelser om
Bestämmelserna i BFL ska tillämpas av alla som är bokföringsskyldiga enligt lagen oavsett verksamhetens form och art.
Bokföringslagen har i stora delar karaktären av ramlag. Lagreglerna är av generellt slag och begränsas till mer allmänna principer. Motiven för en ramlagstiftning är bland annat att de frågor som kommer upp inom redovisningsområdet är mycket olika och att lagregler som reglerar dem måste bli omfattande. Vidare finns behov av en snabb anpassning till omvärldens förändringar.
Ramlagstiftning innebär att lagen fylls ut och tolkas genom kompletterande normgivning och praxis. Den kompletterande normgivningen utgörs av allmänna råd och rekommendationer m.m. från Bokföringsnämnden, Finansinspektionen eller branschorganisationer. Denna kompletterande normgivning och branschpraxis uttrycker god redovisningssed.
De grundläggande krav som bokföringslagen ställer på såväl manuell som datorbaserad redovisning kan sammanfattas med begreppen samband, fullständighet, åtkomst och bevarande.
Sambandskravet innebär att det i varje bokföringssystem ska vara möjligt att utan svårighet följa en affärshändelse från verifikation, via presentation i registreringsordning och systematisk ordning, till årsbokslut eller årsredovisning och omvänt.
Fullständighetskravet innebär att alla affärshändelser och andra bokföringsposter ska bokföras och att en verifikation ska finnas för var och en av dessa. I BFL finns regler om att alla affärshändelser ska bokföras löpande och om vid vilken tidpunkt bokföringen senast ska ske. Vidare framgår vilka uppgifter en verifikation ska innehålla och när uppgifter kan utelämnas.
Kravet på åtkomst kommer till uttryck i arkiveringsbestämmelserna som innebär att räkenskaperna ska som huvudregel bevaras inom landet, i ordnat skick och på ett betryggande sätt. Räkenskapsinformationen ska finnas tillgänglig i läsbart skick. Vidare regleras hur räkenskapsinformationen får överföras mellan olika former för bevarande.
Bevarandekravet innebär att all räkenskapsinformation ska bevaras säkert och att registrerade bokföringsuppgifter ska vara beständiga. Även maskinutrustning och system ska bevaras under bevarandetiden så att räkenskapsinformationen finns tillgänglig i läsbart skick. I BFL regleras därför i vilka former som räkenskapsinformationen får bevaras samt hur länge den ska bevaras och på vilket sätt.