När det finns förutsättningar att ta ut en kontrollavgift måste Skatteverket pröva om det finns några skäl för befrielse. Avgiften ska inte tas ut eller tas ut med ett lägre belopp om det är oskäligt att ta ut full kontrollavgift.
Om det är oskäligt att ta ut en kontrollavgift med fullt belopp ska Skatteverket besluta om hel eller delvis befrielse från avgiften (51 kap. 1 § SFL). Befrielse ska alltså medges om någon omständighet eller något förhållande i det enskilda fallet gör att kontrollavgiften skulle vara oskälig. Bedömningen av om skäl för befrielse föreligger ska vara nyanserad och inte alltför restriktiv (prop. 2005/06:169 s. 54). I paragrafen ges exempel på vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut kontrollavgift med fullt belopp. Exemplifieringen är inte uttömmande så även andra omständigheter kan innebära att en kontrollavgift kan anses oskälig.
När det gäller kontrollavgifter kan följande befrielsegrunder bli aktuella av de som exemplifieras i 51 kap. 1 § SFL.
Det har gått oskäligt lång tid efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att en avgift ska tas ut, utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet.
Före SFL fanns bestämmelserna om kontrollavgift i branschkontrollagen. Enligt dessa bestämmelser skulle Skatteverket befria från kontrollavgift om överträdelsen var ringa, ursäktlig eller om det annars fanns särskilda skäl. De exempel på befrielsesituationer som nämns i förarbetena till branschkontrollagen faller in under begreppet oskäligt i 51 kap. 1 § SFL. Exemplen i de tidigare förarbetena är alltså fortfarande aktuella (prop. 2010/11:165 s. 964).
I författningskommentaren till 16 § branschkontrollagen (prop. 2005/06:169 s. 129) sägs följande:
Exempel på en ringa överträdelse kan vara fall där en person som är verksam i näringsverksamheten väl är antecknad i personalliggaren och är identifierbar, men personnumret är ofullständigt antecknat. Utrymmet för befrielse från avgift är begränsat. Det är inte möjligt att ge någon uttömmande uppräkning av vad som är ursäktligt eller annars utgör särskilda skäl. Befrielsegrunderna bör dock kunna vara hänförbara såväl till själva misstämningen i sig som till näringsidkarens person. En felaktig bedömning av om den bedrivna verksamheten omfattas av kraven enligt lagen utgör i de allra flesta fall inte skäl för befrielse. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock i enstaka fall vara sådana att det är svårt att avgöra om lagen är tillämplig eller inte. I ett sådant fall kan det finnas skäl för befrielse. Befrielse bör också vara möjlig om överträdelsen legat helt utanför näringsidkarens kontroll. Så kan vara fallet om näringsidkaren kan styrka att överträdelsen har skett genom handlingar av anställd personal, såsom sabotage, och överträdelsen inte kunnat förhindras av näringsidkaren genom bättre struktur eller organisation av företaget. Ovan angivna exempel på situationer då befrielse bör komma i fråga är inte avsedda att vara uttömmande. Skatteverket får göra en bedömning utifrån de särskilda förhållandena i de enskilda fallen. Om kontrollavgift i det enskilda fallet inte kan anses proportionerlig till överträdelsen finns möjlighet till delvis befrielse av avgiften.
Vid införandet av reglerna om personalliggare i byggbranschen anger regeringen följande (prop. 2014/15:6 s. 68).
Bedömningen av om skäl för befrielse föreligger ska liksom enligt nu gällande reglering vara nyanserad och inte alltför restriktiv. Befrielsereglerna ska vara generösa och flexibla och de lämnar stort utrymme för Skatteverket att medge befrielse från kontrollavgift om oavsiktliga och ursäktliga fel begås till följd av de svårigheter som de skiftande förhållandena i byggbranschen bjuder.
Hög eller låg ålder hos näringsidkaren kan endast undantagsvis medföra befrielse från kontrollavgift. En förutsättning för att bestämmelserna om personalliggare ska bli tillämpliga är att näringsverksamhet bedrivs. Den som bedriver en näringsverksamhet får oavsett ålder förväntas känna till de grundläggande reglerna om personalliggare.
Befrielse från kontrollavgift kan komma ifråga om bristande hälsa eller liknande förhållanden kan antas ha påverkat näringsidkarens förmåga att fullgöra sina skyldigheter för personalliggare. För kontrollavgifter torde denna befrielsegrund bara bli tillämplig i sällsynta fall.
Det är i de flesta fall inte något skäl för befrielse om ett företag felaktigt har bedömt att verksamheten inte omfattas av bestämmelserna om personalliggare. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock i enstaka fall vara sådana att det är svårt att avgöra om verksamheten omfattas eller inte omfattas av bestämmelserna. I sådana fall kan befrielse medges.
I byggverksamhet kan det vara svårt att avgöra när anmälningsskyldigheten för byggherren inträder vid byggen av mindre värde. Befrielse från kontrollavgift bör då medges om den sammanlagda kostnaden rör sig relativt nära fyra prisbasbelopp (prop. 2014/15:6 s. 68).
Befrielse ska alltid medges om kontrollavgiften i det enskilda fallet inte står i rimlig proportion till överträdelsen.
Skatteverket ska medge befrielse om det, utan att företaget kan lastas för det, tar oskäligt lång tid innan företaget får slutligt besked om kontrollavgiften. Bestämmelsen avser både handläggningen hos Skatteverket och en eventuell domstolsprövning. Handläggningstiden ska räknas från det att Skatteverket övervägt att ta ut en kontrollavgift till Skatteverkets beslut eller, om beslutet överklagats, till den slutliga domen är tillgänglig för företaget. Vad som är acceptabel tid får avgöras i det enskilda fallet med hänsyn till bl.a. hur komplicerat ärendet är. Ärenden gällande kontrollavgift torde sällan vara så komplicerade att en längre handläggningstid kan vara befogad av den anledningen.
Lagrådet har i yttrande över branschkontrollagen framfört att det är angeläget att Skatteverket inte tar ut kontrollavgifter slentrianmässigt och att möjligheterna till befrielse tillämpas generöst då det saknas skäl att anta brottslig avsikt bakom bristerna i personalliggaren (prop. 2005/2006:169 s 217). Något stöd för att avsaknad av brottslig avsikt generellt ska motivera befrielse från kontrollavgift ges dock inte av regeringen i propositionen. Däremot kan Skatteverket beakta det när det finns andra omständigheter som talar för befrielse. Om det kan antas att det finns en brottslig avsikt eller att felet har gjorts medvetet bör befrielse normalt sett inte komma ifråga.
Det finns inga fasta nivåer vid delvis befrielse. Det innebär att Skatteverket kan medge befrielse till en valfri nivå eller till ett valfritt belopp. Av prop. 2010/11:165 s. 477 framgår att fasta hållpunkter bör finnas och att det är nödvändigt att vissa schabloner ställs upp. Vidare konstateras att befrielse till hälften eller en fjärdedel i de flesta fall innebär en rimlig nyansering. Om nedsättningen till dessa nivåer däremot inte ger ett rimligt resultat är det möjligt att sätta ned kontrollavgiften på annat sätt.
Det innebär att Skatteverket vid delvis befrielse från en kontrollavgift normalt ska hålla sig till hälften eller en fjärdedel. Det är först om detta inte innebär ett rimligt resultat som befrielse ska medges på något annat sätt.
Skatteverket ska alltid pröva om det finns någon grund för befrielse även om företaget inte har åberopat något skäl för det.
Här ges exempel på hur frågan om befrielse ska bedömas i situationer med anknytning till bestämmelserna om personalliggare.
Om endast en person skulle ha antecknats i personalliggaren och någon sådan anteckning inte har gjorts ska Skatteverket medge hel befrielse från kontrollavgiften på 12 500 kr om personalliggaren är korrekt förd tiden före kontrollbesöket. Skälet för befrielse är att det får anses vara oskäligt att ta ut en kontrollavgift på 12 500 kr för ett fel som består i att vid ett enstaka tillfälle inte ha antecknat den enda verksamma personen i personaliggaren. Skatteverket ska i en sådan situation endast ta ut en kontrollavgift med 2 500 kr för att den verksamma inte är antecknad i personalliggaren.
Om personalliggaren är bristfällig även på andra sätt än att det saknas anteckningar för kontrollbesöksdagen ska Skatteverket ta ut kontrollavgift på 12 500 kr enligt vad som sägs under förutsättningar för kontrollavgift i avsnittet om bristfällig personalliggare.
På grund av de speciella förhållandena som råder inom byggbranschen medger Skatteverket generell befrielse från kontrollavgiften på 12 500 kr när endast en person skulle ha varit registrerad i personalliggaren. I dessa fall tar Skatteverket endast ut en kontrollavgift med 2 500 kr. Denna tillämpning gäller endast vid överträdelser inom byggbranschen.
Om personalliggaren inte är omedelbart tillgänglig för Skatteverket har en överträdelse skett. Därefter ska frågan om befrielse från kontrollavgiften prövas av Skatteverket. Om personalliggaren tas fram inom en rimlig väntetid bör befrielse medges. Det går inte att ange någon tidsgräns inom vilken personalliggaren ska vara tillgänglig för att befrielse ska medges. Det får bli en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
När det gäller byggverksamhet är utgångspunkten att byggherren ska organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att personalliggaren ska kunna tas fram omedelbart. För att Skatteverket ska medge befrielse ska det finnas speciella omständigheter som gör att det är oskäligt att ta ut en avgift.
I följande två exempel anser Skatteverket att befrielse från kontrollavgiften bör medges trots att personalliggaren inte har hållits omedelbart tillgänglig i en restaurang-, fordonsservice-, livsmedels- och tobaksgrossist-, kropps- och skönhetsvårds- eller tvätteriverksamhet.
I nedanstående exempel bör någon befrielse inte medges.
Även äldre delar av personalliggaren ska hållas omedelbart tillgängliga i verksamhetslokalen. Om den gamla liggaren finns i verksamhetslokalen och kan visas upp inom en rimlig tidsperiod bör befrielse medges. Enligt Skatteverkets mening finns det större utrymme för befrielse med att tillhandahålla äldre liggare än beträffande den som används för närvarande.
När personalliggaren förs elektroniskt, såsom i byggbranschen, kan det uppkomma tekniska problem som den som är ansvarig för en skyldighet inte kan råda över. Ett exempel är att mobiltäckningen på en viss plats är otillräcklig och att det därför inte går att registrera uppgifter i personalliggaren. När brister i personalliggaren beror på sådana tekniska problem bör befrielse från kontrollavgiften normalt medges (prop. 2014/15:6 s. 68)