En bouppteckning ska förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män (20 kap. 2 § första stycket ÄB). De kallas förrättningsmän.
Förrättningsmännens uppgift är att anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid förrättningen. Förrättningsmännen ska t.ex. anteckna om det finns äktenskapsförord eller testamenten, samt vilka som varit närvarande vid förrättningen. Förrättningsmännen har också ansvar för att tillgångarna värderats riktigt.
Förrättningsmännen ska skriva under bouppteckningen och därmed intyga att allt har blivit rätt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd (20 kap. 6 § tredje stycket ÄB). Om det saknas tillgångar att värdera får intyget begränsas till att avse att allt blivit riktigt antecknat.
Bouppteckningen ska alltid undertecknas av två förrättningsmän. Däremot är det tillräckligt att en av dem är närvarande vid förrättningen och sedan underrättar den andra om vad som framkommit vid förrättningen (RÅ 2004 ref. 37).
Nästan alla får vara förrättningsmän, t.ex. får en make, maka eller annan anhörig till en dödsbodelägare eller efterarvinge vara förrättningsman. Även en särskild bouppteckningsförrättare som utsetts av Skatteverket får vara förrättningsman (20 kap. 9 § första stycket ÄB).
Följande personer kan däremot inte vara förrättningsman:
Att en förrättningsman utsetts till boutredningsman efter det att förrättningen har avslutats innebär dock inget hinder mot att registrera bouppteckningen.
Det finns inte heller något hinder mot att registrera en bouppteckning där en testamentsexekutor varit förrättningsman, om testamentet inte fått laga kraft när förrättningen ägde rum.