Gemensamt ägda vägar - ledningsorgan

Vägsamfällighet och andra uttryck som används på sidan

Med vägsamfällighet avses här en för flera fastigheter gemensamt förvaltad väg – oavsett om de berörda fastigheternas rätt att använda vägen är baserad på äganderätt eller någon form av nyttjanderätt. De vanligaste situationerna är en samfällighet bildad genom en förrättning med stöd av anläggningslagen, 1907, 1926 eller 1939 års väglagar eller annan lagstiftning.

Vägar förekommer även i andra former av samfälligheter än vägsamfälligheter. Exempel på detta kan vara en skogsbilväg i en allmänningsskog, i en besparingsskog, i en gemensamhetsskog, i en husbehovsskog och i en häradsallmänning, eller att en vatten- och avloppssamfällighet har en väg till brunnen, att en badplatssamfällighet har en väg till badplatsen, o.s.v. De samfälligheter dessa vägar ingår i har vanligtvis inte karaktär av vägsamfällighet. Sådana samfälligheter behandlas inte på denna sida.

Vägsamfällighet i associationsrättslig mening

Uttrycket vägsamfällighet kan ibland missförstås. Uttrycket har inte enbart en fastighetsrättslig betydelse, utan utgör även namnet på en associationsform – associationsformen vägsamfällighet. Om inte annat anges eller framgår av sammanhanget används uttrycket här i dess fastighetsrättsliga betydelse.

Vägförening i associationsrättslig mening

Uttrycket vägförening kan ibland missförstås. Uttrycket är primärt en beteckning på en associationsform enligt 1939 års väglag. Men uttrycket används ofta i den allmänna betydelsen en förening som förvaltar en väg – oavsett sammanslutningens associationsform. Ofta handlar det om en ideell förening som i praktiken fyller funktion av ledningsorgan för en gemensamt ägd väg. Ibland har föreningen en annan associationsform, t.ex. en ekonomisk förening, en samfällighetsförening, eller en vägsamfällighet (juridisk person). Om inte annat anges eller framgår av sammanhanget används uttrycket här för att beteckna en juridisk person enligt 1939 års väglag med associationsformen vägförening.

Lantmäteriet

Uttrycket lantmäteriet används här lite oprecist som beteckning på en ospecificerad myndighet som var eller borde ha varit inblandad i en lantmäteriförrättning. Under den tidsperiod samfällighetsföreningar och äldre föregångare bildats har lantmäteriförrättningar utförts av flera olika myndigheter, t.ex. länsstyrelsernas och kommunernas respektive lantmäterienheter. Dessa myndigheter har i viss utsträckning brutits ut, slagits ihop, bytt namn, o.s.v. Vilken myndighet som utfört en viss lantmäteriförrättning torde inte här ha någon betydelse. I äldre tider kan också en ledningsassociation för en samfällighet ha bildats på andra sätt exempelvis genom att ett reglemente (stadgar) för den juridiska personen fastställts av t.ex. en domstol.

Olika former av ledningsorgan

Vid inkomstbeskattning av samfälligheter är det väsentligt att avgöra om en samfällighet leds av delägarna eller av en samfällighetsförening eller därmed jämställd juridisk person, se Inkomstbeskattning av samfälligheter.

Vid bedömning av om en vägsamfällighet leds av sådan juridisk person eller av en annan form av juridisk person, uppkommer ibland tveksamhet – särskilt vid bedömning av äldre former av ledningsorgan. Här presenteras ett antal olika ledningsformer. Några är vanliga. Andra är mycket ovanliga eller rentav sällsynta. Det kan inte uteslutas att även andra former av juridiska personer används än de som redovisas här.

Juridisk person (med varierande associationsform) som bildats med stöd av äldre lagar och traditioner

Med en juridisk person som bildats med stöd av äldre lagar och traditioner åsyftas här främst olika äldre former av samfälligheter av olika art, t.ex. sockensamfälligheter och skifteslag. Vanligtvis anses sockensamfälligheter utgöra en juridisk person. Skifteslag finns i begränsad utsträckning fortfarande kvar. Historiskt sett har det sannolikt funnits ett skifteslag eller motsvarande i varje äldre by med uppgift att bl.a. underhålla en gemensam byväg.

Det är oklart hur många äldre samfälligheter med karaktär av sockensamfällighet, skifteslag, o.s.v. som alltjämt finns kvar. De flesta är sannolikt ombildade till samfällighetsföreningar. Det torde handla om ett fåtal som fortlever med sin ursprungliga associationsform.

Juridisk person som bildats med stöd av bysamfällighetslagen

Juridisk person som bildats genom ett reglemente som fastställts av en häradsrätt med uppgift att leda en bysamfällighet är att betrakta som en egen associationsform – närmast en äldre form av samfällighetsförening.

Lagen (1921:299) om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter (bysamfällighetslagen) har upphävts per månadsskiftet juni–juli 1974 (2 § lag [1973:1151] om införande av anläggningslagen [1973:1149] och lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter).

Juridiska personer som bildats med stöd av bysamfällighetslagen får finnas kvar tills vidare (16 § lag [1973:1151] om införande av anläggningslagen [1973:1149] och lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter).

Det finns sannolikt få eller inga sådana juridiska personer kvar som används som ledningsorgan för vägsamfälligheter, bland annat eftersom förfarandet vid bildande och ändring av reglemente ansågs krångligt.

1907 och 1926 års väglagar

Lag (1907:48) om enskilda vägar på landet (1907 års väglag) ersattes fr.o.m. den 1 januari 1927 av lag (1926:352) om enskilda vägar (1926 års väglag). Den sistnämnda lagen ersattes i sin tur den 1 januari 1940 av lag (1939:608) om enskilda vägar (EVL eller 1939 års väglag).

Delägarförvaltad vägsamfällighet bildad enligt 1907 och 1926 års väglagar

En vägsamfällighet jämlikt dessa äldre väglagar som inte leds av en juridisk person motsvaras av uttrycket delägarförvaltad samfällighet i 1973 års lagstiftning (jfr 4 och 6 §§ LFS).

I 1997 års upphävandelag anges att för vägsamfällighet som bildats enligt äldre bestämmelser och som inte kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter (d.v.s. en juridisk person föreligger inte) gäller bestämmelserna om delägarförvaltning i lagen om förvaltning av samfälligheter (9 § lag första stycket [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

Föreningsförvaltad vägsamfällighet bildad enligt 1907 och 1926 års väglagar

De juridiska personer som bildats och alltjämt finns kvar får övergångsvis finnas kvar tills vidare. I upphävandelagen till 1939 års väglag anges att en juridisk person som bildats enligt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser och som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter ska anses som en samfällighetsförening jämlikt lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar. En sådan juridisk person är inte skyldig att anpassa sitt företagsnamn till bestämmelserna i lagen om förvaltning av samfälligheter utan får behålla företagsnamnet (9 § lag första stycket [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

Hur många av dessa som alltjämt existerar är oklart. Sannolikt har de flesta ersatts av juridiska personer bildade enligt antingen 1939 års väglag eller lagen om förvaltning av samfälligheter.

Förutsättningar för att bilda en juridisk person enligt de äldre väglagarna behandlas inte här. Vid behov se respektive lagtext.

Vägsamfällighet som bildats med stöd av lagen (1939:608) om enskilda vägar, EVL

1939 års väglag upphävdes årsskiftet 1997/1998. I den upphävda lagen fanns två alternativ till delägarförvaltning: dels vägsamfällighet, dels vägförening.

En vägsamfällighet (juridisk person) bildades för att förvalta antingen samfälld väg utanför tätbebyggt område eller samfälld skogsbilväg. Om detta innebär att det finns en eller två olika associationsformer med namnet vägsamfällighet kan kanske diskuteras. Vad som är rätt torde inte ha någon betydelse ur ett inkomstbeskattningsperspektiv.

I specialmotiveringen anges att även vägsamfällighet är en juridisk person (prop. 1939:250 s. 137). I det följande bortses från att lagen även möjliggjorde bildande av vägsamfällighet utan bildande av en juridisk person.

I företagsnamnet för en vägsamfällighet (en association) som bildats enligt förrättning eller dom jämlikt 1939 års väglag ska ordet ”vägsamfällighet” ingå men ordet ”förening” får inte ingå (51 § EVL). Detta leder till att det kan vara svårt att avgöra om namnet på en vägsamfällighet avser enbart en samfälld väg, en juridisk person eller både och. Om det är osäkert om en juridisk person föreligger eller inte kan detta kontrolleras genom avstämning med Samfällighetsföreningsregistret som förs av Lantmäteriet.

Anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter trädde ikraft den 1 juli 1974. Från och med denna tidpunkt får vägsamfälligheter inte längre nybildas med stöd av 1939 års väglag. Nybildande ska istället ske i form av anläggning och samfällighetsförening jämlikt anläggningslagen respektive lagen om förvaltning av samfälligheter (9 § lag [1973:1151] om införande av anläggningslagen [1973:1149] och lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter med hänvisningar).

I upphävandelagen anges att vägar och andra anläggningar som omfattas av en samfällighets väghållning jämlikt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser ska betraktas som gemensamhetsanläggning jämlikt anläggningslagen (2 § lag [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

I upphävandelagen anges att vägsamfällighet som bildats enligt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser och som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter (d.v.s. en juridisk person), ska anses som en samfällighetsförening jämlikt lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar. En sådan vägsamfällighet är inte skyldig att anpassa sitt företagsnamn till bestämmelserna i lagen om förvaltning av samfälligheter utan får behålla sitt företagsnamn (9 § lag första stycket [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608 om enskilda vägar]).

I Samfällighetsföreningsregistret fanns våren 2020 drygt 15 100 juridiska personer med associationsformen vägsamfällighet.

Organisationsnummer för vägsamfällighet

Det är endast vägsamfälligheter som leds av en juridisk person som har organisationsnummer. Detta avsnitt avser endast vägsamfälligheter som leds av en juridisk person med associationsformen vägsamfällighet.

Vägsamfälligheter (juridiska personer) som bildats med stöd av 1939 års väglag har vid tilldelning av organisationsnummer erhållit organisationsnummer såsom ideell förening. De har per årsskiftet 1997/1998 i praktiken formlöst bytt associationsform till samfällighetsförening (9 § lag [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

Eftersom organisationsnummer är eviga har upphävandelagen inte medfört att de erhållit ett nytt organisationsnummer i nummerserien för samfällighetsföreningar. I stället har den registrerade juridiska formen (kod för juridisk form) genom omkodning ändrats från ideell förening till samfällighetsförening.

Det kan inte uteslutas att det fortfarande finns vägsamfälligheter (juridiska personer) som i avsaknad av omkodning i praktiken fortfarande behandlas som ideella föreningar.

Vägförening som bildats med stöd av lagen (1939:608) om enskilda vägar

1939 års väglag upphävdes årsskiftet 1997/1998. I den upphävda lagen gavs två alternativ för förvaltning av vägsamfällighet: dels delägarförvaltning, dels föreningsförvaltning. Lagen angav tre olika associationsformer för föreningsförvaltning:

• vägförening
• vägsamfällighet (juridisk person för förvaltning av samfällda vägar i mindre tätort och utanför tätort)
• vägsamfällighet (juridisk person för förvaltning av samfällda skogsbilvägar).

En vägförening bildades för att förvalta samfälld väg i tätort eller område med tätare bebyggelse.

I företagsnamnet för en vägförening som bildats enligt 1939 års väglag ska ordet ”vägförening” ingå (88 § 1939 års väglag). En sådan vägförening bildades med hjälp av lantmäteriet.

I upphävandelagen anges att vägar och andra anläggningar som omfattas av en samfällighets väghållning jämlikt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser ska betraktas som gemensamhetsanläggning jämlikt anläggningslagen (2 § lag [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

I upphävandelagen anges att vägförening som bildats enligt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser och som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter ska anses som en samfällighetsförening jämlikt lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar. En sådan vägsamfällighet eller vägförening är inte skyldig att anpassa sitt företagsnamn till bestämmelserna i lagen om förvaltning av samfälligheter utan får behålla företagsnamnet (9 § lag första stycket [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

I Samfällighetsföreningsregistret, som förvaltas av Lantmäteriet, fanns våren 2020 drygt 1 200 juridiska personer med associationsformen vägförening.

Organisationsnummer för vägförening

Det är endast vägsamfälligheter som leds av en juridisk person som har organisationsnummer. Detta avsnitt avser endast vägsamfälligheter som leds av en juridisk person med associationsformen vägförening.

Vägföreningar som bildats med stöd av 1939 års väglag har vid tilldelning av organisationsnummer erhållit organisationsnummer såsom ideell förening. De har per årsskiftet 1997/1998 i praktiken formlöst bytt associationsform till samfällighetsförening (9 § lag [1997:620] om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar).

Eftersom organisationsnummer är eviga har upphävandelagen inte medfört att de erhållit ett nytt organisationsnummer i nummerserien för samfällighetsföreningar. I stället har den registrerade juridiska formen (kod för juridisk form) genom omkodning ändrats från ideell förening till samfällighetsförening. Detta medför bl.a. att de vid utsändande av deklarationsblankett inte längre får blankett INK3.

Det kan inte uteslutas att det fortfarande finns vägföreningar som i avsaknad av omkodning i praktiken fortfarande behandlas som ideella föreningar.

LGA-förening, som bildats med stöd av lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar, LGA

LGA-samfälligheter och LGA-föreningar kunde nybildas den 1 januari 1967 till och med den 30 juni 1974. Vid månadsskiftet juni/juli 1974 upphävdes lag (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar (2 § lag [1973:1151] om införande av anläggningslagen [1973:1149] och lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter). Juridiska personer som bildats med stöd av lagen får finnas kvar tills vidare (17 § lag [1973:1151] om införande av anläggningslagen [1973:1149] och lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter).

Av specialmotiveringen får anses framgå att avsikten var att en LGA-samfällighet får ledas endast genom delägarförvaltning eller LGA-förening (prop. 1966:128 s. 354-356)

I företagsnamnet ska samfällighetens ändamål uttryckas (22 § LGA). Ordet anläggningssamfällighet används ibland i företagsnamnet. Det finns dock inte något krav på detta. Det finns inte heller någon officiell beteckning motsvarande aktiebolag, handelsbolag eller samfällighetsförening för sådan association som bildats enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar. Ofta benämns de LGA-förening.

I Samfällighetsföreningsregistret, som förvaltas av Lantmäteriet, fanns våren 2020 inte fullt 500 LGA-föreningar. Det är sannolikt mycket ovanligt att en LGA-förening bildats i stället för en vägförening eller vägsamfällighet (jur. pers.).

Juridisk person (med varierande associationsform) som bildats i avvaktan på att 1974 års lagstiftningspaket skulle träda ikraft

Innan 1973 års lagstiftningspaket om samfälligheter skapades och trädde ikraft ansågs delar av den dåvarande lagstiftningen svårtillämplig. Detta medförde att fler än ett fåtal lantmäteriförrättade samfälligheter kom att ledas, inte av en juridisk person jämlikt bysamfällighetslagen eller en LGA-förening utan, av en annan association. Vanligtvis användes associationsformen ideell förening, men även ekonomisk förening förekom. I ett fåtal fall valdes i stället ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en stiftelse som ledningsorgan. De tre sistnämnda associationsformerna är mycket sällsynta som ledningsorgan. Sannolikt har de flesta ersatts av samfällighetsföreningar.

Samfällighetsförening som bildats med stöd av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, LFS

En vägsamfällighet som bildats genom en lantmäteriförrättning den 1 januari 1998 eller senare ska alltid ledas antingen genom delägarförvaltning (enkelt bolag) eller föreningsförvaltning (samfällighetsförening, 4 § LFS). En samfällighetsförening blir – oavsett om den bildats med eller utan lantmäteriets hjälp – en juridisk person först då den har registrerats av lantmäteriet (27 § LFS). I samband med registreringen tilldelar Lantmäteriet föreningen ett organisationsnummer.

Detta – att en samfällighet ska ledas antingen genom delägarförvaltning eller genom en samfällighetsförening – innebär motsatsvis att en vägsamfällighet som skapats genom en lantmäteriförrättning och som ska ledas av en juridisk person, endast får ledas av en juridisk person med associationsformen samfällighetsförening (4 § LFS, jfr 17 § LFS; jfr MÖD 2016:23.). En samfällighetsförening ska ha ordet ”samfällighetsförening” i sitt företagsnamn; detta ord får inte användas i namn på företag med annan associationsform än samfällighetsförening (29 § LFS). En sådan samfällighetsförening får inte bedriva verksamhet som inte anges i det lantmäteriförrättningsbeslut som skapat samfälligheten (18 § LFS).

Ideell förening bildad för att leda en vägsamfällighet skapad av Lantmäteriet

Ibland har delägarna i en samfällighet valt att låta Lantmäteriet skapa en samfällighet men avstått från att samtidigt bilda en samfällighetsförening. Orsaken varierar. Ibland har en samfällighetsförening ansetts obehövlig, ibland har det ansetts onödigt kostsamt att bilda en samfällighetsförening. Det kan också finnas andra orsaker.

Trots att en samfällighet endast får ledas genom delägarförvaltning eller samfällighetsförening (4 § LFS) förekommer det att ett ledningsorgan i form av ideell förening bildats och fått organisationsnummer såsom ideell förening. Notera att bildande av en ideell förening – i motsats till en samfällighetsförening – inte förutsätter att sammanslutningen först registreras av en registerhållningsmyndighet. Registreringen saknar med andra ord konstitutiv effekt.

Eftersom en samfällighet som omfattas av lagen om förvaltning av samfälligheter (se 1 § LFS) endast får förvaltas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning (samfällighetsförening), kan en ideell förening som har till ändamål att förvalta en väg som omfattas av lagen i lagens mening inte vara ett ledningsorgan för en vägsamfällighet. En sådan ideell förening är i stället att betrakta som en i förhållande till samfälligheten och delägarna fristående extern uppdragstagare. Detta gäller även för vägsamfälligheter som bildats med stöd av 1907, 1926 och 1939 års väglagar eller lagen om vissa gemensamhetsanläggningar (se övergångsbestämmelser varav framgår dels att anläggning bildad med stöd av dessa lagar numera är att se som gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen, dels att lagen om förvaltning av samfälligheter är tillämplig).

Även aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, kommanditbolag och stiftelser som har till ändamål att förvalta en vägsamfällighet är här att se som externa uppdragstagare.