Kopplingen till socialförsäkringen

Socialavgifternas syfte

Socialavgifternas syfte är att finansiera systemen för social trygghet.

Socialförsäkringen finansieras förutom av avgifter även med

• skattemedel
• avkastning på avgifter som finns i olika fonder i socialförsäkringssystemet
• särskilda betalningar från kommuner och enskilda

Regler om försäkringens finansiering finns i 2 kap. 3–4 §§ SFB och i 1 kap. 1 § SAL.

Materiella bestämmelser

De materiella bestämmelserna om socialavgifter finns i SAL. Lagen är uppbyggd så att 1 kap. beskriver lagens innehåll och ett antal grundläggande definitioner såsom arbete i Sverige, utsändning m.m. Reglerna om arbetsgivaravgifter och egenavgifter finns i 2 respektive 3 kap. SAL. Båda dessa kapitel är uppbyggda efter likartat mönster. Det talas om avgiftsskyldigheten, situationer när avgifter ska betalas, avgiftspliktig respektive avgiftsfri ersättning eller inkomst, avgiftsunderlaget samt de ingående delavgifterna och avgiftsberäkningen. I 4 kap. SAL finns bestämmelser om förfarandet där det i huvudsak hänvisas till skatteförfarandelagen.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består av ett antal olika delavgifter, sjukförsäkringsavgift och ålderspensionsavgift etc. I lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter finns regler om hur de olika avgifterna ska finansiera respektive del av socialförsäkringen.

Socialförsäkringens olika delar

Den svenska socialförsäkringen är i huvudsak indelad i bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner (4 kap. 2 § SFB). Socialavgifterna ska främst finansiera de arbetsbaserade förmånerna.

Bosättningsbaserade förmåner

För att ha rätt till ersättning från den bosättningsbaserade försäkringsgrenen krävs inte att man haft några inkomster men väl att man är bosatt i Sverige.

Exempel på bosättningsbaserade förmåner:

• barnbidrag
• omvårdnadsbidrag
• sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
• assistansersättning
• garantipension
• bostadsbidrag

Arbetsbaserade förmåner

För att ha rätt till ersättning från den arbetsbaserade försäkringsgrenen krävs normalt att personen har eller har haft inkomster från arbete i Sverige. Bosättning i Sverige är dock inte ett villkor. Exempel på arbetsbaserade förmåner:

• sjukpenning
• föräldrapenning
• inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning
• arbetsskadeersättning
• inkomstgrundad ålderspension

Det är alltså ersättningar för arbete eller inkomster från arbete i Sverige som normalt ger rätt till arbetsbaserade förmåner. Sådana ersättningar och inkomster är också underlag för socialavgifter. Det innebär exempelvis att för någon som kan vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter är det i regel avgörande om mottagaren av arbetsersättningen har arbetat i Sverige. Var mottagaren är bosatt saknar betydelse.

Med arbete i Sverige avses i första hand förvärvsarbete i verksamhet här i landet (1 kap. 6 § SAL). Det är alltså arbete som rent fysiskt utförs i Sverige av arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare.