OBS: Detta är utgåva 2024.4. Visa senaste utgåvan.
OBS: Detta är utgåva 2024.4. Visa senaste utgåvan.
Här redogörs översiktligt för när ett uttag av en tillgång ur ett handelsbolag kan leda till uttagsbeskattning samt vad som gäller vid en omstrukturering, ombildning eller utskiftning av bolagets tillgångar.
Om en tillgång, som vid en avyttring ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, eller om en tjänst tas ut ur ett handelsbolag utan att en marknadsmässig ersättning betalas, ska uttaget beskattas. Detsamma gäller om ett handelsbolag överlåter en sådan tillgång eller tjänst till någon av bolagets delägare, utan att en marknadsmässig ersättning betalas (22 kap. 1–6 §§ IL).
Uttagsbeskattningen innebär att uttaget av tillgången eller tjänsten ska behandlas som om den avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (22 kap. 7 §§ IL).
Det är principiellt handelsbolagets inkomst som ska ökas med det uttagsbeskattade beloppet. Denna inkomst ska dock som regel tas upp till beskattning hos den delägare som gjort uttaget.
Läs mer om beskattning av uttag ur näringsverksamhet.
I de fall de uttagna tillgångarna ska beskattas i inkomstslaget kapital vid en avyttring, ska någon uttagsbeskattning inte ske.
Av ett handelsbolags tillgångar är det bara näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som är kapitaltillgångar som vid en avyttring kan bli beskattade i inkomstslaget kapital. Detta gäller dock bara för sådana delägare som är fysiska personer (13 kap. 4 § andra stycket IL).
Om en delägares tar ut kontanter ur handelsbolaget medför detta inte någon uttagsbeskattning hos handelsbolaget (RÅ 2000 not. 86).
Alla uttag av tillgångar och tjänster, både sådana där en uttagsbeskattning har skett och sådana som inte har beskattats, påverkar delägarens justerade anskaffningsutgift på andelen i bolaget. Läs mer om justering av anskaffningsutgiften på sidan Avyttring av handelsbolag.
Ett handelsbolag kan inte vara part i sådana underprisöverlåtelser som regleras i 23 kap. IL.
En ombildning innebär oftast att samma delägare driver verksamheten vidare i en annan associationsform.
Om delägarna i ett handelsbolag vill dela upp bolagets verksamhet mellan sig och i stället bedriva den var för sig, som enskild näringsverksamhet eller som aktiebolag, krävs följande. De av handelsbolagets tillgångar som vid en avyttring skulle ha beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet måste överlåtas till marknadsvärdet. Om detta inte sker ska en uttagsbeskattning ske.
En uttagsbeskattning kan bli aktuell oavsett om det är fråga om en överlåtelse av en enstaka tillgång eller av bolagets alla tillgångar. Uttagsbeskattning kan också bli aktuell oavsett om handelsbolagets näringsverksamhet fortsätter efter överlåtelsen, eller om överlåtelsen sker som ett led i en utskiftning i samband med en likvidation och upplösning av bolaget (22 kap. 3 § IL).
När ett handelsbolag är överlåtare tillämpar man inte bestämmelserna om verksamhetsavyttringar i 38 kap. IL, eller bestämmelserna om utdelning av andelar i dotterbolag (lex ASEA) i 42 kap. 16 § IL. Ett handelsbolag kan däremot vara överlåtare i ett uppskovsgrundande andelsbyte. En begäran om uppskov ska enligt 49 kap. 6 § andra stycket IL dock göras av varje delägare för sig. Om uppskovet beviljas är det delägaren som får uppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han eller hon är skattskyldig för.
När ett handelsbolag är förvärvare är bestämmelserna om lex ASEA tillämpliga. Bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyte och verksamhetsavyttringar är däremot inte tillämpliga när handelsbolagets är förvärvare.