Vilka personer kan få underhandsackord?

Juridiska personer

Ackordsinstitutet är i första hand avsett för juridiska personer som driver näringsverksamhet samt för enskilda näringsidkare (se nedan). Det saknar betydelse i vilken associationsform en närings­verk­samhet bedrivs.

Särskilt om ideella föreningar

Föreningar ska behandlas på samma sätt som övriga juridiska personer.

Ideella föreningar utgör en heterogen grupp med många olikheter avseende bl.a. verksamhet, syfte, ekonomiska förutsättningar och storlek. Ideella föreningar kan grovt delas in i tre olika kategorier:

• Ideell verksamhet utan ekonomisk vinning för med­lemmarna, t.ex. intresse-, idrotts- och kulturföreningar. De flesta föreningar tillhör denna kategori.
• Ideell verksamhet med ekonomisk vinning för med­lem­marna, t.ex. fack- och hyresgästföreningar.
• Ekonomisk verksamhet utan ekonomisk vinning för med­lemmarna, t.ex. vissa hantverksföreningar.

En omständighet att ta hänsyn till, jämfört med övrig näringsverk­samhet, är att vissa föreningar delvis är skattebefriade. Att de trots detta har skatteskulder kan vara en försvårande omständighet.

Jämfört med andra associationsformer har åtminstone de större föreningarna bättre möjligheter att finansiera sin verksamhet. Mot bakgrund av att det exekutiva utfallet oftast är mycket dåligt kan det i vissa fall räcka med en utsträckt betalningstid för att skapa möjlighet för föreningen att betala av skulderna till det allmänna.

Föreningen måste ha kompetens

En orsak till att skatter m.m. inte har kunnat betalas, kan vara att föreningens ledning saknar kompetens att sköta de ekono­miska frågorna. För att kunna bifalla en ackordsansökan, är det därför viktigt att Skatteverket ställer krav på erforderlig kompetens för föreningens fortsatta verksamhet.

Bidragsfinansierade föreningar får söka andra lösningar

Om verksamheten helt eller delvis är finansierad med statliga eller kommunala bidrag bör Skatteverket i första hand hänvisa föreningen till den bidragsgivande myndigheten för att lösa de ekono­miska problemen.

Bör föreningar beviljas ackord?

Föreningar med betydande affärsmässiga inslag bör behandlas på samma sätt som övriga näringsidkare. I övrigt bör ackords­ansökningar från ideella föreningar behandlas relativt restriktivt och ackord bör beviljas endast då föreningens ekono­miska problem beror på någon yttre omständigheter som man inte kunnat råda över, t.ex. en olycka.

För att inte konkurrensen ska snedvridas bör ackordsan­sökningar från idrottsföreningar, vars verksamhet drivs i aktie­bolags­form, bedömas efter samma principer som ansökningar från övriga idrottsföreningar.

Särskilt om dödsbon

Ackordsansökningar från dödsbon får ses som en typ av avvecklingsackord. Skatteverket bör utreda och bedöma dessa ansökningar på samma sätt som övriga ansökningar. Det är särskilt viktigt att utreda hur tillgångarna värderats i bouppteckningen. Försäljningsvärdet kan många gånger vara större än värdet som tas upp i bouppteckningen.

Ansökan av en förordnad boutredningsman

Dödsboutredningar sköts i vissa fall av en boutredningsman som förordnas av tingsrätten. Om tillgångarna inte räcker för att betala skulden, så ska boutredningsmannen försöka träffa en uppgörelse med borgenärerna. Om det inte går att träffa en uppgörelse ska boutredningsmannen lämna in en konkursansökan (19 kap. 11 § ÄB). Observera att denna skyldighet enbart gäller en formellt förordnad boutredningsman.

Om dödsboet förvaltas av en boutredningsman och tillgångarna i boet inte räcker för betalning av skulderna (även sedan eventuell återbäring har skett), kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att acceptera ett ackord. Utan ett ackord kommer dödsboet att få betala konkurskostnader vilket i sin tur drabbar borgenärerna. Detta beror på att boutredningsmannen i dessa fall har en skyldighet att ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs.

Ansökan av dödsbodelägarna

Om en boutredningsman inte är utsedd görs normalt inte någon konkursansökan utan skulden ligger kvar för bevakning hos Kronofogden. Dödsbodelägarna kan dock själva ansöka om ackord för boets räkning. I dessa fall finns det normalt inget skäl för staten att gå med på ett ackord.

Om staten är ensam borgenär kan det dock i vissa fall finnas anledning att gå med på ett ackord med dödsboet, av processekonomiska skäl. En sådan situation kan vara att ett ackordserbjudande framstår som ekonomiskt fördelaktigt vid en jämförelse med de kostnader som är förenade med boutredningsmannens arbete att göra gällande dödsbodelägarnas återbäringsansvar. En noggrann utredning måste göras av dödsbodelägarnas eller legatariernas återbäringsansvar. Observera att möjligheten att i denna situation gå med på ett ackord endast gäller i de fall staten är ensam borgenär. Om det finns fler borgenärer bör dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomi utredas av en boutredningsman.

Om bouppteckningen visar att det är brist i boet och att det inte finns anledning att tro att någon egendom har undanhållits från borgenärerna, finns det ingen anledning för staten att acceptera ett ackordserbjudande. Ett ackord i en sådan situation kan aldrig vara till fördel för staten, även om staten är ensam borgenär.

Olämpligt från allmän synpunkt

Oavsett om boutredningsman är förordnad eller inte, kan dock de närmare omständigheterna kring skuldens uppkomst i det enskilda fallet medföra att ackordet framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Om den avlidna har använt stora belopp till att köpa försäkringar – med de efterlevande som förmånstagare – under den tid som skatteskulden har uppkommit, så kan det generellt ifrågasättas om det är lämpligt från allmän synpunkt att bevilja ett ackord.

Ackord ska som huvudregel bara ges för fastställda skattefordringar

Huvudregeln är att det endast finns anledning att träffa en ackordsuppgörelse för fastställda skattefordringar. Anledningen är att det måste finnas ett korrekt beslutsunderlag för att en fullständig prövning ska kunna göras. I fråga om dödsbon kan det dock uppkomma situationer där det finns anledning att göra ett undantag från denna huvudprincip.

En vanlig situation är att dödsboet eller en förordnad boutredningsman ansöker om ackord för såväl fastställda som preliminärt beräknade skattefordringar (exempelvis en kommande slutskatt). Många gånger beror detta på att dödsboet har sålt en fastighet. Om ett dödsbo eller en förordnad boutredningsman vill få till stånd en ackordsuppgörelse för det insolventa boet, och om Skatteverket är positivt inställt, kan en sådan uppgörelse träffas oberoende av att vissa skatteskulder ännu inte fastställts. Förutsättningen är dock att det går att beräkna skatten utifrån en i förtid upprättad deklaration. Ackordsbeslutet bör i sådant fall innehålla ett villkor om att skatten kommer att fastställas i enlighet med den preliminära beräkningen.

Fysiska personer som är näringsidkare

En fysisk person som bedriver enskild näringsverksamhet bör behandlas på samma sätt som juridiska personer som bedriver näringsverksamhet.

En fysisk person som tidigare har bedrivit näringsverksamhet och som har skulder som uppkommit i närings­verk­sam­heten ska bedömas på samma sätt som andra fysiska personer som inte bedriver närings­verksamhet när det gäller ackord.

Även en ackordsansökan från någon som har förpliktigats att betala före­trädaransvar ska bedömas på samma sätt som ansökningar från andra fysiska personer. Skatteverket ska inte ta hänsyn till om personen före domen hade kunnat träffa en överenskommelse på lägre belopp.

Fysiska personer som inte är näringsidkare

En person som är på obestånd ska i princip försättas i konkurs. En förutsättning är dock att personen själv eller någon borgenär ansöker om det. En ackordsuppgörelse kan därför ses som ett sätt att förhindra en konkurs. Att en fysisk person som inte bedriver näringsverksamhet (en privatperson) försätts i konkurs är emellertid ovanligt. Ackordsinstitutet är därför främst avsett för näringsidkande personer som hamnat på obestånd och där det bästa alternativet för borgenärerna är att låta gäldenären driva verksamheten vidare sedan en del av skulderna har satts ned.

Små möjligheter till ackord för privatpersoner

Det finns inget formellt hinder mot att Skatteverket träffar en ackordsuppgörelse med fysiska personer. Men eftersom ett underhandsackord inte får vara olämpligt från allmän synpunkt är utrymmet för detta begränsat. En utbredd möjlighet för fysiska personer att få ackord skulle annars kunna påverka den allmänna betalningsmoralen. Därför tillhör det ovanligheterna att Skatteverket går med på ackord i dessa fall. I första hand efterskänks skattefordringar för fysiska personer i form av beslut om skuldsanering eller ned­sättning av fordran, när det står klart att förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda.

En grundläggande förutsättning för att Skatteverket ska bevilja ackord till en fysisk person är att den ackordslikvid som gäldenären erbjuder är större än det upp­skattade utfallet av exekutiva åtgärder, t.ex. utmätning av egendom eller lön.

I motsats till vad som gäller för en juridisk person kan ford­ring­ar mot en fysisk person göras gällande även efter en konkurs.

De fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet men som ändå bör kunna komma i fråga för ackord, kan delas in i tre kategorier.

Obestånd på grund av ohälsa eller sociala förhållanden

Det kan för det första gälla en fysisk person som hamnat på obestånd på grund av en allvarlig sjukdom, ett olycksfall, något handikapp eller sociala förhållanden.

Staten bör kunna motivera ett bifall om de omständigheter gäldenären åberopar är godtagbara och de krav som i övrigt ställs på ett ackord är uppfyllda. Att staten går med på ackord i dessa fall kommer troligen inte att påverka den allmänna betalningsmoralen.

Obestånd på grund av annan oförvållad anledning

Även en fysisk person som inte kan åberopa något av dessa hälsobaserade skäl men som av någon annan oförvållad anledning hamnat i en situation där personen inte kan betala sina skulder bör kunna få ackord av Skatteverket.

Det krävs inte att skulderna till staten uppgår till något betydande belopp. Skulderna till staten kan inte ses isolerat utan Skatteverket ska göra en bedömning utifrån den enskilda gäldenärens hela situation. Även om skatteskulden uppgår till ett mindre belopp kan det finnas ytterligare skulder till andra fordringsägare som innebär att gäldenären är så överskuldsatt att det är ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna att bevilja ett ackord. Det kan framstå som närmast stötande om övriga fordringsägare som har stora fordringar medverkar till att sanera gälde­närens ekonomi men staten väljer att stå utanför enbart på grund av att statens fordran uppgår till ett förhållandevis litet belopp.

I dessa fall bör staten kunna gå med på en uppgörelse, om de krav som i övrigt ställs på ett ackord är uppfyllda och det ekonomiska utfallet för staten bedöms vara till stor ekonomisk fördel. Vad som är till stor ekonomisk fördel för staten avgörs i det enskilda fallet efter en helhetsbedömning av gäldenärens situation.

Skulderna preskriberas inom kort

En fysisk person kan få ett ackord om skulden kommer att preskriberas inom kort. Det gäller även om det inte finns några hälsoskäl eller att gäldenären råkat på obestånd av någon annan oförvållad anledning.

Det är alltid fråga om en sammanvägd bedömning där det inte får vara olämpligt eller oskäligt ur ett allmänt perspektiv att staten efterskänker sin rätt till betalning.

Saneringslån

Det går inte att generellt säga att alla fysiska personer som inte faller in under någon av de tre ovan beskrivna kategorierna är diskvalificerade från en ackordsuppgörelse. Undantagsvis kan man tänka sig att även andra kan beviljas ett ackord, t.ex. när Skatteverket tillsammans med andra fordringsägare erbjuds en ackordsuppgörelse genom ett s.k. saneringslån.

I Sverige finns inte några lån som är garanterade av stat eller kommun för att lösa överskuldsatta personers krediter, s.k. saneringslån (SOU 2008:82 s. 216 ff.) Sådana saneringslån finns däremot i Finland.

Det förekommer dock att andra långivare beviljar ett lån i syfte att sanera låntagarens ekonomi genom att lösa gamla kostsamma krediter och andra skulder. Lånet ska användas för att omedel­bart betala samtliga fordringsägare. Ibland kräver den nye långivaren att de ursprungliga fordringsägarna delvis efterskänker sina fordringar. Låntagaren har sedan enbart kvar en totalt sett lägre och i framtiden hanterbar skuld till den nye långivaren. I regel krävs säkerhet i form av borgen eller någon annan säkerhet (t.ex. pantbrev) för att en person ska få ett sanerings­lån.

I flertalet fall kommer gäldenärens begäran om en uppgörelse med Skatteverket att få bedömas med utgångspunkt från bestämmelsen om ackord i 4 § BorgL. Detta innebär att uppgörelsen ska vara till ekonomisk fördel för staten. En uppgörelse kan beviljas med stöd av bestämmelsen i 5 § BorgL om nedsättning av fordran om

• utredningen och förslaget till uppgörelse tagits fram av kommunens skuld- och budgetrådgivare
• det framgår klart av utredningen att förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda.

I ett sådant läge, där det ter sig givet att gäldenären som ett alternativ kan beviljas skuld­sanering, krävs det inte att uppgörelsen är till ekonomisk fördel för staten.

Även om det bör höra till ovanligheterna att fysiska personer beviljas ackord så bör förekomsten av saneringslån ha en positiv inverkan när Skatteverket bedömer om ett erbjudet ackord kan godtas. Skatteverket ska utreda omständigheterna vid skuldens tillkomst innan ett beslut om eventuellt ackord fattas. Man bör notera att förarbetena tar upp situationer där sökanden på något sätt agerat klandervärt som exempel på sådana omständigheter som skulle kunna tala mot ett ackord (prop. 1997/98:65 s. 60). Att en över­skuldsatt gäldenär försöker ta itu med en övermäktig skuldbörda genom saneringslån är dock inte i sig något som talar mot ett ackord.

Det finns ingenting som formellt hindrar Skatteverket från att besluta om ackord om det är klarlagt att

• det är ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna
• att övriga borgenärer godtar ackordsförslaget
• att ackordet finansieras genom att ta ett nytt lån.

Att staten på så sätt underlättar för den överskuldsatte att i framtiden göra rätt för sig torde inte medföra några större risker för en negativ påverkan på den allmänna betalningsmoralen. Möjligheterna för en skuldsatt gäldenär att få ett saneringslån är tämligen små och det kommer fort­farande att höra till ovanligheterna att Skatteverket beviljar ackord för fysiska personer.

Pensionsförsäkringar

Innan Skatteverket beviljar ett ackord ska verket utreda om gäldenären ­har någon pensionsförsäkring, oavsett om den är utmätningsfri eller inte. Skatteverket bör alltid göra en bedömning av pensionsförsäkringens betydelse i ackords­ärendet.

Pensionsförsäkringar har varit en skattemässigt gynnad sparform och spararna har avsatt stora belopp i dessa. De är därför av intresse i ackordsammanhang. En lösning på en gäldenärs ekonomiska problem kan vara att hela eller delar av det sparande som gäldenären har avsatt i en pensionsförsäkring används som ackordslikvid.

I vissa fall är pensionsförsäkringen utmätningsbar

Ofta är en pensionsförsäkring utmätningsfri och alltså inte åtkomlig genom exekutiva åtgärder. I vissa fall är försäk­ringen utmätningsbar, t.ex. om mycket stora belopp avsatts under kort tid. Vidare är sådana belopp som utbetalas utmätningsbara som utmätning i lön. Närmare information om dessa frågor finns i Kronofogdens handbok utmätning, avsnitt 6.10 och i HD:s avgörande NJA 2013 s. 540

Pengarna är bundna

En gäldenär kan inte utan vidare själv råda över de medel som hen har avsatt i en pensionsförsäkring, t.ex. för att använda dem som ackordslikvid. I vissa undantagsfall är det dock möjligt med ett s.k. återköp av för­säkringen.

När kan det bli aktuellt att använda pensionsförsäkringar?

Pensionsförsäkringar kan bli aktuella i ett ackordsärende i olika situationer. Ackordsgäldenären kan själv erbjuda ett ackord som ska finansieras genom ett återköp av pensions­försäkringen. Är sparbeloppet inte åtkomligt genom exekutiva åtgärder blir ett sådant ackord ofta till fördel för det allmänna. Om ackords­erbjudandet inte innebär att pensions­försäkringen ska tas i anspråk kan det vara olämpligt ur allmän synpunkt att bevilja gäldenären ackord. Detta eftersom gäldenären har ett sparkapital i form av en pensionsför­säkring.

Motsvarande problemställning uppkommer i skuld­saneringsärenden. För att Kronofogden ska kunna bevilja skuldsanering krävs det även att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att hen beviljas skuldsanering. Exempelvis kan ett stort pensionskapital i kombination med att utbetalningen ligger nära i tiden vara ett hinder för en skuldsanering (RH 1999:112). I vissa fall kan det finnas skäl för Skatteverket att utreda om gäldenären behöver pensions­försäkringen för att uppnå en skälig levnadsnivå på sin ålderdom (en grundlig genomgång av ovanstående frågor finns i SOU 2004:81 s. 177 f. och 246 f.). I ett ackordsärende ska Skatteverket alltid göra en samlad bedömning av samtliga omstän­digheter. Om det anses olämpligt från allmän synpunkt att anta ett ackords­erbjudande om gäldenären får behålla pensions­försäkringen bör Skatteverket kräva att gäldenären ansöker om återköp av hela eller delar av försäkringen och använder beloppet för att betala borgenärerna.

Om gäldenären återköper en försäkring gör försäkringsbolaget ett preliminärskatteavdrag. Detta avdrag kan ibland vara för lågt. Som ett led i ackordsärendet ska därför Skatteverket kontrollera att gäldenären betalar in rätt preliminär skatt på det återköpta beloppet. Skatteverket beräknar och beslutar om den preliminära skatten. Reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst ska tillämpas i vissa fall.