OBS: Detta är utgåva 2024.5. Visa senaste utgåvan.

Här får du vet vad som är utgångspunkten för en justering för säregna förhållanden när det gäller värmekraftverk. Det finns flera olika justeringsanledningar som kan vara aktuella för värmekraftverk. Här finns även beräkningsexempel för värdepåverkan av elcertifikat.

Utgångspunkt för säregna förhållanden

Huvudprincipen för justering för säregna förhållanden beskrivs på sidorna Taxeringsvärde (allmänt) och Justering för säregna förhållanden (vattenkraftverk). De grundläggande reglerna om justering för säregna förhållanden finns i 7 kap. 5 § FTL. Nedan redovisas de justeringsanledningar som kan bli aktuella för värmekraftverk.

Justering för elprisfaktorer

Skillnader i elpris mellan olika elområden ska inte beaktas särskilt vid bestämmandet av värdet i kr/kW i riktvärdeangivelsen för olika värmekraftverk (1 kap. 34 § FTF).

Ett säreget förhållande bör anses föreligga då det finns skillnader i elpris mellan olika elområden. Justeringens storlek bör beräknas genom att tillämplig elprisfaktor multipliceras med riktvärdet för byggnad respektive mark. Elprisfaktor för aktuellt elområde och för kraftvärmeverk och vindkraftverk framgår enligt SKV A 2024:11. För kärnkraftverk tas inte någon elprisfaktor fram eftersom alla kärnkraftverk ligger i elområde 3.

Justering för begränsat utnyttjande

Ett säreget förhållande för begränsat utnyttjande anses föreligga när ett aggregat inte har varit i drift och följande förutsättningar finns då

  • ett aggregat inte varit i drift under de närmaste fem åren före taxeringsårets ingång
  • kostnaderna för iordningställandet uppgår till den summa som finns angiven i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2024:11)
  • idrifttagningen bedöms ta mer än sex månader i anspråk.
  • Riktvärdet för kraftverksbyggnaden bör i dessa fall justeras till noll kronor. Riktvärdet för marken kvarstår dock utan justering.

Begränsat utnyttjande på grund av byggnadsskador

Ett annat säreget förhållande för begränsat utnyttjande anses föreligga när en byggnad (aggregat) har sådana skador eller konstruktionsfel att den inte kan fylla sin funktion utan att skadorna eller felen åtgärdas. Skadorna eller konstruktionsfelen bör då ha en väsentlig påverkan på elproduktionen för att en justering för säregna förhållanden ska ske. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå.

Begränsat utnyttjande till följd av reparations- eller ombyggnadsarbeten

Ett säreget förhållande kan även ske till följd av pågående eller under taxeringsåret förestående reparations- eller ombyggnadsarbeten som medfört ett väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt. Justeringsbeloppet bör i dessa fall uppskattas till 75 procent av nödvändiga åtgärdskostnader angivna i 2023 års värdenivå. Om nedlagda kostnader omfattar kostnader för såväl el- som värmeenergi så bör kostnaderna allokeras enligt energimetoden. Justeringsbeloppet bör i dessa fall bestämmas till 75 procent av det kvarvarande beloppet angivet i 2023 års värdenivå.

Det säregna förhållandet ska föreligga vid beskaffenhetstidpunkten dvs den 1 januari 2025.

Justering för avvikande fullasttimmar – vindkraftverk

Ett säreget förhållande bör anses föreligga då ett vindkraftverk på grund av yttre förhållanden har en fullasttid som avviker från medelförhållandena, d.v.s. fullasttid som överstiger 2 800 eller understiger 2 400 timmar. I dessa fall bör man göra en justering av riktvärdet för byggnaden. Justeringen bör beräknas enligt Fullasttimmar, d.v.s. de timmar då kraftverket går för full effekt, bör beräknas som kvoten mellan normalårsproduktionen i kWh och installerad effekt i kW. Man får justeringsbeloppet genom att multiplicera riktvärdet för byggnaden med den faktor som anges i det allmänna rådet SKV A 2024:11.

Exempel: beräkna justeringen och bestämma taxeringsvärdet

En taxeringsenhet (vindkraftverk) har effekten 3 300 kW, genomsnittlig årsproduktion är 7 800 000 kWh och värdeåret är 2016. Riktvärdeangivelsen för hela landet är 8 600 kr/kW och faktor för byggnadsvärde i taxeringsvärdenivå är 0,735. Kraftverket tillhör elområde 1 och elprisfaktorn uppgår till –0,160 (SKV A 2024:11).

Faktorn för markvärdet i taxeringsvärdenivå är 0,015 och åldersfaktorn är 0,84 (avläses i Nvi-tabell i SKV A 2024:11). Antalet fullasttimmar uppgår till 2 364 timmar ( 7 800 000 kWh/3 300 kW).

Byggnadsvärde: 3300 kW x 8 600 kr/kW x 0,735 x 0,84 = 17 521 800 kr. Avrundat byggnadsvärde uppgår till 17 400 000 kr. Däreftfer ska byggnadsvärdet justeras med elprisfaktorn -0,160, dvs (17 400 000 kr x -0,160, dvs -2 784 000). Byggnadsvärdet uppgår till 14 616 000 kr (17 400 000 - 2 784 000).

Markvärde: 3300 kW x 8 600 kr/kW x 0,015 = 425 700 kr. Markvärdet avrundas till 425 000 kr. Därefter ska markvärdet justeras med elprisfaktorn -0,160, dvs 425 000 x -0,160= 68 000 kr.

Marvärdet uppgår till 357 000 kr

Taxeringsvärde:14 616 000 + 357 000= 14 973 000 kr.

Justering för avvikande fullasttid beräknas efter justering för elprisfaktor: -0,04 (faktorn för 2 364 timmar) x 14 616 000  = -584 640 kr. Efter avrundning uppgår värdet till 584 000 kr.

Justerat byggnadsvärde: 14 616 000 – 584 000 = 14 031 360 kr.

Taxeringsvärde: 14 031 000 + 352 000 = 14 384 000 kr.

Exempel: bestämma byggnadsvärdet

Byggnadsvärdet ska bestämmas för en taxeringsenhet (vindkraftverk) vars effekt är 50 kW. Genomsnittlig årsproduktion är 36 000 kWh och värdeåret är 1999. Åldersfaktorn avläses i nvi-tabellen. Kraftverket tillhör elområde 4 och elprisfaktorn uppgår till 0.348. Fullasttiden uppgår till 36 000 kWh/50kW dvs 720 timmar. Faktorn uppgår till -0,65 (SKV A 2024:11).

Byggnadsvärde: 50 kW x 8 600 kr/kW x 0,735 x 0,11= 34 765 kr. Avrundat byggnadsvärde 34 000 kr.

Byggnadsvärdet ska justeras med elprisfaktorn.

34 000 kr x 0,348=11 832 kr.

Byggnadsvärdet efter justering 45 000 kr (34 000 + 11 000).

Justering för avvikande fullasttid: -0,65 (faktorn för 720 timmar) x 45 000 = -29 000 kr.

Justerat byggnadsvärde: 45 000 - 29 000 = 16 000 kr.

Eftersom det taxerade byggnadsvärdet är mindre än 50 000 kr ska något byggnadsvärde inte bestämmas.

Exempel: bestämma taxeringsvärdet för en taxeringsenhet

En taxeringsenhet (kraftvärmeverk) har värdeåret 2012 och taxeringsenheten tillhör elområde 1 med elprisfaktor – 0,302. Eleffekten är 2500 kWel och riktvärde­angivelsen för hela landet är 8 300 kr/kW. Faktorn för bygg­nadsvärde i taxeringsvärdenivå är 0,735. Faktorn för markvärdet i taxeringsvärdenivå är 0,015. Åldersfaktorn avläses i Nö-tabell i SKV A 2024:11.

Ange värdena efter eventuell avrundning.

Byggnadsvärde: 2500 kW x 8 300 kr/kW x 0,735 x 0,76 = 11 590 000 kr. Värdet för värderingsenheten byggnad ska avrundas till 11 400 000 kr.

Därefter ska byggnadsvärdet justeras med elprisfaktorn -0,302. 11 400 000 x -0,302 = -3 442 000 kr. Byggnadsvärdet uppgår till

7 958 000 kr (11 400 000 - 3 442 000).

Markvärde: 2500 kW x 8 300 kr/kW x 0,015 = 311 000 kr. Markvärdet ska justeras med elprisfaktorn -0,302 dvs - 93 922 kr. Efter avrudning uppgår värdet till 93 000 kr. Efter justering uppgår markvärdet till 218 000 kr (311 000 - 93 000).

Taxeringsvärde efter justering för elprisfaktorer:

7 958 000 + 218 000= 8 176 000 kr.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringsförordning (1993:1199) [1]
  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1]