Undantagna enheter

Vilka enheter är undantagna?

Till följd av den internationella överenskommelsen inom OECD finns i lagen ett uttryckligt undantag för vissa kategorier av företag, organisationer eller fonder. De enheter som utgör undantagna enheter enligt 1 kap. 5 § TSL är

• myndighetsenheter
• internationella organisationer
• ideella organisationer
• investeringsfonder som är moderföretag
• fastighetsinvesteringsföretag som är moderföretag
• pensionsfonder
• investeringsenheter för pensioner.

Vad innebär det att en enhet är undantagen?

Att vara en undantagen enhet innebär att enheten inte är ett skattesubjekt enligt tilläggsskattelagen och undantagna enheter har inte heller några administrativa skyldigheter. När en koncern enbart består av undantagna enheter finns det därför inte några administrativa skyldigheter enligt bestämmelserna om tilläggsskatt för något av företagen i koncernen, även om koncernens årliga intäkter överskrider beloppsgränsen på 750 miljoner euro. Om det i en koncern ingår både sådana enheter som är undantagna och sådana som inte är undantagna, ska intäkterna i de undantagna enheterna inkluderas vid bedömningen av om koncernens intäkter uppgår till minst 750 miljoner euro. I de fall beloppskriterierna är uppfyllda för en sådan blandad koncern tillämpas bestämmelserna på den eller de enheterna inom koncernen som inte är undantagna. Om moderföretaget i en koncern som omfattas av regelverket är en undantagen enhet är det i stället nästkommande enhet i koncernen, som inte utgör en undantagen enhet, som ska fullgöra de skyldigheter som annars moderföretaget skulle ha fullgjort.

Definitionerna av de olika typer av enheter som är undantagna är vida. Vissa av dessa enheter skulle i allmänhet inte konsolideras post-för-post i en koncernredovisning utan i stället redovisas enligt kapitalandelsmetoden De skulle därför inte utgöra koncernenheter i en koncern enligt tilläggskattelagens definition av koncern och koncernenhet. En enhet som i och för sig omfattas av en definition avseende en undantagen enhet, men som inte omfattas av lagens definition av enhet eller som inte ingår i en koncern, faller helt utanför lagens tillämpningsområde.

Enheter som ägs av undantagna enheter till minst 95 procent kan behandlas som undantagna

Det är inte bara de uppräknade undantagna enheterna själva som kan vara undantagna från regelverkets tillämpningsområde. Även enheter som ägs av undantagna enheter kan behandlas på samma sätt under vissa förutsättningar. En enhet vars värde till minst 95 procent ägs av en eller flera undantagna enheter eller som ägs av ett offentligt organ ska också behandlas som en undantagen enhet. Bestämmelsen gäller inte enheter som ägs av investeringsenheter för pensioner.

För att en enhet som ägs av undantagna enheter ska omfattas krävs att enheten uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver en viss typ av verksamhet.

Enheten ska enligt 1 kap. 6 § TSL bedriva någon av följande två verksamheter

• inneha tillgångar eller investera medel till förmån för ägarenheten
• uteslutande understödja verksamheten i ägarenheterna.

Innebörden av bestämmelserna är att det ska ske både ett ägartest och ett verksamhetstest.

Av 1 kap. 6 § TSL framgår att även enheter som direkt eller indirekt ägs av offentliga organ behandlas som en undantagen enhet om ägarkravet och verksamhetskravet är uppfyllt.

Ägartestet omfattar även indirekt ägande

Bestämmelsernas krav på ägande omfattar även indirekt ägande. Indirekt ägande är tillräckligt för att enheten ska behandlas som undantagen under förutsättning att samtliga enheter i ägarkedjan är undantagna enheter eller enheter som ska behandlas som undantagna.

Ägandet ska avse en viss procentandel av ”enhetens värde” enligt 1 kap. 6 § TSL. Med enhetens värde avses andelen av enhetens totala utestående ägarandelar dvs. andel av aktiekapitalet. Det finns därför ingen koppling till begreppet ägarintresse som används i andra bestämmelser i regelverket (prop. 2023/24:32 s. 171).

Kravet om minst 95 procent ägande är bestämt med tanke på att det kan finnas bolagsformer som enligt lag måste ha minst två ägare exempelvis svenska handelsbolag. Det finns dock inte något krav på att sådana förhållanden ska vara orsaken till att ägandet inte uppgår till 100 procent.

Två alternativa verksamheter omfattas av bestämmelserna

Det ska göras ett verksamhetstest för att bedöma om enheten som ägs av en undantagen enhet omfattas av bestämmelserna i 1 kap. 6 § TSL. Det finns två alternativa verksamheter beskrivna i bestämmelserna. Enhetens verksamhet ska avse att uteslutande eller så gott som uteslutande

• inneha tillgångar till förmån för den eller de undantagna ägarenheterna
• investera medel till förmån för den eller de undantagna ägarenheterna.

När det gäller den första typen av verksamhet hänvisar förarbetena till kommentarerna till modellreglerna där det som exempel på den första typen av verksamhet anges statliga förmögenhets­fonder (sovereign wealth funds) som ägs av staten och som innehar tillgångar och investerar medel till förmån för staten. Ett statligt ägt flygbolag nämns däremot som ett exempel på en verksamhet som inte omfattas av bestämmelsen. Ett affärsdrivande företag anses inte ha som syfte att inneha tillgångar även om innehav av tillgångar är en naturlig del av den bedriva verksamheten. Kravet på att investeringarna ska ske till förmån för den eller de undantagna enheterna utesluter inte förhållanden när exempelvis en fondförvaltare får del av vinster i förhållande till sin ägarandel i enheten (prop. 2023/24:32 s. 171).

Den andra typen av verksamhet som omfattas av bestämmelsen är understödjande verksamhet till den eller de undantagna ägarenheterna. Det kan röra sig om verksamhet som lika gärna hade kunnat bedrivas i den undantagna enheten men som av någon anledning har placerats i ett fristående dotterbolag. Ett exempel är koncernintern it-service.

Den av en undantagen enhet ägda enheten kan antingen uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för den eller de undantagna enheterna eller en verksamhet till stöd för verksamheten hos dess ägare. Det kan också vara en kombination av dessa två typer av verksamhet.

Vid bedömningen av om ett företags verksamhet omfattas av bestämmelserna ska en huvudenhets verksamhet och verksamhet som bedrivs vid fasta driftsställen i andra länder bedömas samlat. Bara om verksamheten i både huvudenheten och i fasta driftsställen sammantaget uppfyller verksamhetskraven ska enheterna behandlas som undantagna. Detta gäller i så fall både huvudenheten och dess fasta driftsställe (prop. 2023/24:32 s. 172).

Enheter som ägs av undantagna enheter till minst 85 procent kan behandlas som undantagna

Om enhetens inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av utdelningar, kapitalvinster eller kapitalförluster som inte ingår i det justerade resultatet är det tillräckligt med ett ägande om 85 procent (1 kap. 7 § TSL). Undantaget gäller under förutsättning att enheten ägs av en enhet som undantas från lagens tillämpning enligt 1 kap. 5 § 1–6 TSL eller av offentliga organ vilket är samma krav som ställs i 1 kap. 6 § TSL.

Vad gäller ägartestet krävs här en lägre andel ägande. Även i denna bestämmelse avses med ägande avseende enhetens värde, andel av aktiekapital eller motsvarande ekonomisk ägarandel.

Bakgrunden till bestämmelsens lägre ägarkrav är att det kan röra sig om företag som förvärvats av en investeringsfond men där grundare eller tidigare ägare fortfarande äger en andel i företaget. Det kan också röra sig om incitamentsprogram för anställda som medför ett uppdelat ägande.

Vad menas med myndighetsenheter?

Enligt 2 kap. 32 § 1 TSL kan en enhet som uteslutande ägs av ett eller flera offentliga organ utgöra en myndighetsenhet om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

Verksamheten ska bestå av offentlig förvaltning eller investeringsverksamhet åt offentliga organ

Enheten får inte bedriva handel eller näringsverksamhet och ska ha som huvudsakligt ändamål att antingen fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter eller att förvalta eller investera det offentliga organets tillgångar genom att göra och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet till förmån för det offentliga organets tillgångar(2 kap. 32 § 2 a) och b) TSL).

För att vara en myndighetsenhet krävs det därför att den är en del av en offentlig förvaltning och skapats enligt offentligrättslig lagstiftning. Begreppet offentliga förvaltningsuppgifter ska tolkas brett. Exempelvis omfattas verksamheter som tillhandahållande av offentlig vård, utbildning, att bygga offentlig infrastruktur, att säkerställa försvarsförmågan och rättsväsendet. Verksamhet som kommun eller region har ansvar för att bedriva omfattas också, t.ex. kollektivtrafik som organiseras genom ett helägt aktiebolag. Även sedvanlig kommunal affärsverksamhet som renhållningsverk och vattenverk bör rymmas inom begreppet enligt förarbetena. Kommersiella företag som ägs av ett offentligt organ kan däremot inte utgöra myndighetsenheter, även om de ägs eller kontrolleras av en myndighet. Elhandelsbolag skulle kunna vara ett exempel på ett sådant kommersiellt företag.

Fastighetsföretag som är helägda av kommun, region eller stat omfattas av definitionen endast om fastigheterna används i den offentliga verksamheten som exempelvis skolor, servicebostäder eller ett stadshus. Däremot omfattas inte företag som förvaltar kommersiella fastigheter då det inte kan anses utföra en offentlig förvaltningsuppgift (prop. 2023/24:32 s. 176).

Ett privaträttsligt subjekt kan också omfattas av definitionen om det har som syfte att förvalta eller investera den offentliga förvaltningens tillgångar eller medel. Bestämmelsen är avsedd att omfatta s.k. sovereign wealth funds, statliga förmögenhetsfonder. I Sverige har vi exempelvis AP-fonderna som har en sådan verksamhet men de utgör en del av den statliga förvaltningen och är ett offentligt organ enligt 2 kap. 6 § tredje stycket TSL varför de faller utanför regelverkets tillämpningsområde på den grunden. I andra länder kan motsvarande förmögenhetsfonder vara privaträttsliga subjekt och kan då omfattas av det aktuella undantaget för myndighetsenheter.

Definitionen av myndighetsenhet är avsedd att reglera många olika slags verksamheter eftersom den ska gälla i alla stater där det finns koncernenheter. Den omfattar därmed inte bara svenska myndighetsenheter.

Enhetens resultat och tillgångar ska tillfalla det offentliga organet

Utöver verksamhetskravet ska enheten för att utgöra en myndighetsenhet vara redovisningsskyldig inför det offentliga organet för sitt övergripande resultat och årligen rapportera in uppgifter till detta. Vid upplösningen av enheten ska dess tillgångar tillfalla det offentliga organet och fördelade nettoinkomster ska endast tillgodogöras det offentliga organet. Ingen del av nettoinkomsterna får fördelas till förmån för en privatperson (2 kap. 32 § 3 och 4 TSL).

Vad menas med internationella organisationer?

Enligt definitionen i 2 kap. 33 § TSL menas med internationell organisation en mellanstatlig eller överstatlig organisation som uppfyller följande tre krav:

• Organisationen har bildats enligt en överenskommelse mellan huvudsakligen stater eller jurisdiktioner.
• Organisationen har ett gällande värdlandsavtal eller annan överenskommelse om immunitet och privilegier med den stat där organisationen är etablerad.
• Organisationens inkomster ska enligt lag eller organisationens styrande dokument inte gynna privatpersoner.

Med internationell organisation menas även en institution eller ett organ som ägs helt av en internationell organisation.

De internationella organisationer som avses är för svensk del i första hand sådana som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det rör sig i regel om organisationer som inte ingår i någon koncern och som därmed skulle falla utanför lagens tillämpningsområde även om de inte skulle definieras som undantagna enheter. Eftersom den svenska lagen ska beakta även organisationer som är etablerade i andra stater och jurisdiktioner än Sverige, går det inte att utesluta att det kan förekomma en enhet som samtidigt omfattas av lagens tillämpningsområde och definitionen av internationell organisation.

Vad menas med ideella organisationer?

Med ideell organisation menas enligt 2 kap. 34 § 1 a) TSL en enhet som har etablerats och är verksam i den medlemsstat där den har hemvist och vars ändamål uteslutande avser något av följande:

• religion
• välgörenhet
• vetenskap
• konst
• kultur
• idrott
• utbildning eller liknande ändamål.

Definitionen ideell organisation omfattar enligt 2 kap. 34 § 1 b) TSL också en enhet som har etablerats och är verksam i den stat den har hemvist som utgör en

• yrkesorganisation
• branschorganisation
• handelskammare
• arbetstagar­organisation
• jord- eller trädgårdsbruksorganisation
• med­borgar­organisation
• en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

För att utgöra en ideell organisation enligt definitionen ska ytterligare fem krav vara uppfyllda enligt 2 kap. 34 § 2–6 TSL.

1. Organisationens inkomster ska i väsentlig mån vara befriade från inkomstskatt i den stat där den har hemvist.
2. Organisationen får inte ha några ägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller enhetens intäkter eller tillgångar.
3. Organisationens intäkter eller tillgångar får inte heller delas ut till eller användas till förmån för en privatperson eller en enhet som inte är en välgörenhetsenhet.
4. Organisationens tillgångar vid dess avslutande, likvidation eller upplösning ska tillfalla eller återföras till en annan ideell organisation eller till det offentliga organet i staten där enheten har hemvist eller ett politiskt förvaltningsområde inom detta.
5. Enheten får inte bedriva handel eller annan verksamhet som inte har direkt samband med de ändamål för vilka den etablerades.

Vad gäller den tredje punkten görs det dock undantag för situationer då betalningen utgör en följd av att enheten fullföljer organisationens ändamål. Även betalning av skälig ersättning för utförda tjänster eller för användning av egendom eller kapital är undantagen samt betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat.

För svensk del motsvaras ideella organisationer i först hand av sådana ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som avses i 7 kap. IL. Kriterierna i TSL och IL är dock inte identiska. Det innebär att en organisation kan uppfylla kriterierna i IL för inskränkt skattskyldighet utan att uppfylla kraven för att utgöra en ideell organisation i 2 kap. 34 § TSL.

Vad menas med pensionsenheter?

Definitionen av pensionsenhet i 2 kap. 35 § TSL omfattar pensionsfonder och investeringsenheter för pensioner

Definitionen av pensionsfond

Med pensionsfond menas en enhet som är etablerad i en stat och vars verksamhet i staten uteslutande eller så gott som uteslutande består i att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner och kompletterande förmåner till enskilda i den staten. Vad gäller kravet på verksamheten och begreppet uteslutande eller så gott som uteslutande avses enligt lagstiftaren en omfattning motsvarande 90–95 procent (prop. 2023/24:32 s. 183).

En ytterligare förutsättning som ska vara uppfylld för att enheten ska omfattas av definitionen är att enheten är reglerad i den staten eller att pensionsförmånerna är tryggade och finansieras av en samling av tillgångar som förvaltas för att tillgodose att pensionsförpliktelserna infrias (2 kap. 36 § TSL).

En pensionsstiftelse enligt tryggandelagen uppfyller kriterierna för att vara en pensionsfond enligt aktuell bestämmelse, oaktat att pensionsstiftelsens utbetalningar sker till arbetsgivaren som i sin tur betalar ut pensionen till de tidigare anställda eller dess efterlevande. Även om betalningen inte går direkt från pensionsstiftelsen till förmånstagarna utesluter det inte att kraven är uppfyllda. Pensionsstiftelsen kan ändå anses bedriva verksamhet och vara etablerad i syfte att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner eller andra liknande förmåner (prop. 2023/24:32 s. 181). En pensionsstiftelse kan dock falla utanför lagens tillämpningsområde redan på den grunden att den inte är en koncernenhet.

Även ett tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § LTPF uppfyller kriterierna för att vara en pensionsfond enligt lagen om tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 182). Ett tjänstepensionsföretag får inte driva annan verksamhet än tjänstepensionsverksamhet avseende tjänste­pensionsförsäkringar och därmed sammanhängande verksamhet (4 kap. 5 § LTPF).

Vad gäller livförsäkringsföretag måste en bedömning göras på enhetsnivå för att avgöra om livförsäkringsföretaget är en pensionsfond. Ett livförsäkringsföretag som uteslutande eller så gott som uteslutande (90–95 procent) meddelar försäkring avseende pension uppfyller kriterierna för att vara en pensionsfond. Det är alltså inte associationsformen i sig som är avgörande för bedömningen. Bedömningen görs utifrån omfattningen av den verksamhet som rör pensionsförsäkringar och försäkringar avseende kompletterande pensionsförmåner i direktivets mening. Ett livförsäkringsföretag som till hälften bedriver verksamhet i form av att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner och till hälften bedriver annan verksamhet som t.ex. livförsäkring för annat långsiktigt sparande än pension faller utanför definitionen pensionsfond (prop. 2023/24:32 s. 183).

Definitionen av investeringsenhet för pensioner

Med investeringsenhet för pensioner menas i 2 kap. 37 § TSL en enhet som har bildats för och vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består av någon av följande två aktiviteter:

• investering av medel till förmån för pensionsfonder
• stödja verksamhet som bedrivs av en pensionsfond i samma koncern som investeringsenheten.

Vad menas med investeringsenheter?

Investeringsenheter är ett samlingsnamn för investeringsfonder och fastighetsinvesteringsföretag (2 kap. 38 § TSL). Investeringsfonder och fastighetsinvesteringsföretag som är moderföretag är undantagna från lagens tillämpningsområde enligt 1 kap. 5 § TSL.

Begreppet investeringsenhet omfattar även en enhet som till minst 95 procent ägs av en investeringsfond eller ett fastighetsinvesteringsföretag om vissa ytterligare förutsättningar som anges i 2 kap. 38 § andra stycket TSL är uppfyllda. Förutsättningarna är att dotterföretaget uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver verksamhet som består i att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för ägaren. Ett indirekt ägarförhållande jämställs med ett direkt ägande endast om samtliga enheter i ägarkedjan är investeringsfonder eller fastighetsinvesteringsföretag.

Även när en enhet till minst 85 procent ägs av en investeringsfond eller ett fastighetsinvesteringsföretag kan enheten vara en investeringsenhet om förutsättningarna i 2 kap. 38 § tredje stycket TSL är uppfyllda. Detta gäller under förutsättning att dotterföretagets inkomst uteslutande eller så gott som uteslutande består av utdelningar, andra värdeöverföringar, vinster eller förluster som undantas från beräkningen av det justerade resultatet. Vilka utdelningar, andra värdeöverföringar, vinster och förluster som inte ingår i det justerade resultatet framgår av 3 kap. 9–10 §§ TSL.

Vad menas med investeringsfonder?

En investeringsfond är en undantagen enhet enligt 1 kap. 5 § TSL under förutsättning att den är ett moderföretag i lagens mening.

Definitionen av investeringsfond i 2 kap. 39 § TSL innehåller sju kriterier och samtliga måste vara uppfyllda för att klassificeras som en investeringsfond vid tillämpning av bestämmelserna om tilläggsskatt.

Med investeringsfond avses en enhet eller konstruktion som

• är utformad för gemensam förvaltning av ett antal i förhållande till varandra fristående investerares finansiella och icke-finansiella tillgångar
• investerar i enlighet med en fastställd investeringspolicy
• möjliggör för investerarna att minska kostnader eller sprida risker
• är utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar
• ger investerarna rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar grundval av deras respektive andel
• omfattas av ett regelverk för investeringsfonder i den stat där fonden är etablerad eller förvaltas
• förvaltas av yrkesverksamma förvaltare för investerarnas räkning.

Begreppet investeringsfond bygger på definitionen av investeringsfond i IFRS 10 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investerings­fonder. Lagen reglerar verksamhet avseende sådana fonder som inte är värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, till exempel specialfonder, hedgefonder, riskkapitalfonder och fastighets­fonder.

Ett av kriterierna i definitionen är att enheten eller konstruktionen investerar i enlighet med en fastställd investeringspolicy. Definitionen har utformats i linje med 2 § 1 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I förarbetena till den bestämmelsen anges vad som menas med investeringspolicy (prop. 2012/13:155 s.194).

Vad gäller värdepappersfonder, specialfonder och alternativa investeringsfonder utgör dessa oftast inte koncernenheter utan faller utanför lagens tillämpningsområde. De beror på att den här typen av fonder i regel inte ingår i någon koncern och deras intäkter konsolideras inte heller i någon koncernredovisning. Alternativa investeringsfonder kan ibland vara bildade som aktiebolag. I förarbetena anges att om alternativa investeringsfonder eller specialfonder skulle utgöra koncernenheter uppfyller de kriterierna för att vara en investeringsfond enligt TSL (prop. 2023/24:32, s.186).

Definitionen av vilka typer av enheter och konstruktioner som ska omfattas av undantaget för investeringsfonder har avsiktligt hållits vid. Syftet är för att säkerställa att skatteneutrala enheter inte ska omfattas av reglerna. Det finns inget uttryckligt undantag för investmentföretag enligt definitionen i 39 kap. 15 § IL. Definitionen av investmentföretag i inkomstskattelagen och av investeringsfonder i tilläggsskattelagen skiljer sig åt på flera punkter. Även om det inte går att automatiskt sätta likhetstecken mellan de två definitionerna finns det i praktiken ofta en överlappning som innebär att en enhet kan uppfylla kriterierna både för att vara ett investmentföretag enligt inkomstskattelagen och en investeringsfond enligt tilläggsskattelagen (prop. 2023/24:32 s.187).

Vad menas med fastighetsinvesteringsföretag?

Med fastighetsinvesteringsföretag avses i 2 kap. 40 § TSL en enhet som huvudsakligen innehar fast egendom, har ett stort antal delägare och vars inkomst beskattas endast i ett led. Inkomsten ska beskattas senast ett år efter räkenskapsårets utgång antingen hos enheten eller hos delägarna. Det finns inte någon särskild svensk motsvarighet till denna form av företag men det förekommer i flera andra länder.

Ett fastighetsinvesteringsföretag är en undantagen enhet enligt 1 kap. 5 § TSL under förutsättning att företaget är ett moderföretag.