OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

Tilläggsskattelagen innehåller särskilda regler om minoritetsägda koncernenheter. Dessa regler innebär att beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatte­beloppet i en stat för enheter i en minoritetsägd undergrupp ska göras som om varje minoritets­ägd undergrupp var en separat koncern.

Varför finns det särskilda regler om minoritetsägda koncernenheter i tilläggsskattelagen?

Tilläggsskattelagen innehåller särskilda regler om minoritetsägda koncernenheter. Dessa regler behövs eftersom moderföretaget kan ha ett antal minoritetsägda koncernenheter som är verksamma i samma stat men som har olika grupper av utomstående ägare. Om de olika koncernenheternas justerade resultat och justerade skattekostnader sammanblandas i beräkningen av den effektiva skattesatsen för enheterna i staten så skulle en koncernenhets lågbeskattade resultat kunna medföra tilläggsskatt för koncernenheterna i staten, som till viss del skulle belasta utomstående ägare till andra koncernenheter. Trots att detta i viss utsträckning kan förekomma enligt vanliga regler om s.k. jurisdictional blending (d.v.s. att skattenivån ska bedömas gemensamt för alla enheter i en stat på landsbasis) så är den effekten större i fråga om minoritetsägda koncernenheter och de negativa effekter detta kan medföra motiverar en särskild regel.

Beräkning av den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet regleras i 7 kap. 41 § TSL. Paragrafen motsvarar artikel 31.2 och 3 i direktivet och artikel 5.6.1 och 5.6.2 i modellreglerna.

Beräkningen för koncernenheter som ingår i en minoritetsägd undergrupp

I 7 kap. 41 § första stycket TSL finns bestämmelser om beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatte­beloppet för minoritetsägda undergrupper. Bestämmelsen gäller endast för minoritetsägda koncernenheter som ingår i en minoritetsägd undergrupp.

Beräkningen ska göras som om varje minoritetsägd undergrupp var en egen koncern. Detta innebär att beräkningarna för de minoritetsägda undergrupperna i en stat ska göras separat från resten av koncernenheterna i den staten.

Den justerade skattekostnaden och det justerade resultatet för en enhet i en minoritetsägd undergrupp ska undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva skattesats beräknad enligt 3 kap. 37 § TSL och dess tilläggsskattebelopp beräknat enligt 3 kap. 38 § TSL.

En koncern kan således bli tvungen att göra två eller flera beräkningar avseende koncernenheter som hör hemma i en stat, dvs. en för koncernenheter som ingår i den minoritetsägda undergruppen och en för övriga koncernenheter i staten. Detta gäller oavsett om en del av ägarintressena innehas direkt av moderföretaget eller av andra moderenheter som inte ingår i den minoritetsägda undergruppen.

Bestämmelserna i 7 kap. 41 § första stycket TSL påverkar endast beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatte­beloppet för koncernenheterna i en stat. I övrigt tillämpas t.ex. huvudregeln och kompletteringsregeln i 6 kap. TSL som vanligt. Det innebär exempelvis att den minoritetsägda moderenheten inte behandlas som moderföretag för den minoritetsägda undergruppen. Det är fortfarande koncernens moderföretag som ska tillämpahuvudregeln för tilläggsskatt på sitt ägarintresse i de koncernenheter som ingår i den minoritetsägda undergruppen. På motsvarande sätt ska en minoritetsägd moderenhet och andra delägda moderenheter tillämpa huvudregeln utifrån sitt direkta och indirekta ägarintresse i de koncernenheter som ingår i den minoritetsägda undergruppen.

Beräkningen för en minoritetsägd koncernenhet som inte ingår i en minoritetsägd undergrupp

Av 7 kap. 41 § andra stycket TSL framgår att den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för en minoritetsägd koncernenhet som inte tillhör en minoritetsägd undergrupp ska beräknas separat för den enheten, d.v.s. för varje enhet för sig.

Den justerade skattekostnaden och det justerade resultatet för enheten ska undantas från bestämmandet av den övriga koncernens effektiva skattesats beräknad enligt 3 kap. 37 § TSL och dess tilläggsskattebelopp beräknat enligt 3 kap. 38 § TSL.

Denna bestämmelse säkerställer att 70 procent eller mer av den minoritetsägda koncernenhetens justerade resultat och justerade skattekostnader (som i praktiken inte är hänförliga till moderföretaget) inte blandas med justerat resultat och justerade skattekostnader för andra koncernenheter i staten.

Detta gäller dock inte för en minoritetsägd koncernenhet som också är en investeringsenhet. Investeringsenheter ska tillämpa de särskilda bestämmelserna i 7 kap. 27–40 §§ TSL som gäller för investeringsenheter (punkt 107 i kommentaren till artikel 5.6.2 i modellreglerna).

Vad menas med minoritetsägd koncernenhet, moderenhet, undergrupp och minoritetsägt dotterföretag?

I 7 kap. 42 § TSL definieras de begrepp som används 7 kap. 41 §: minoritetsägd koncernenhet, minoritetsägd moderenhet, minoritetsägd undergrupp och minoritetsägt dotterföretag.

Paragrafen motsvarar artikel 31.1 i direktivet och artikel 10.1.1 (minority owned constituent entity, minority-owned parent entity, minority-owned subgroup och minority-owned subsidiary) i modellreglerna.

Minoritetsägd koncernenhet

En minoritetsägd koncernenhet är en enhet som ingår i en koncern och där moderföretagets direkta eller indirekta ägarintresse i enheten är 30 procent eller mindre (7 kap. 42 § första stycket TSL). Dessa enheter är koncernenheter för att moderföretaget har ett bestämmande inflytande trots det låga ägarintresset.

Reglerna omfattar även fasta driftställen om huvudenheten och det fasta driftstället kan definieras som en minoritetsägd koncernenhet.

Minoritetsägd moderenhet

En minoritetsägd moderenhet är en minoritetsägd enhet som direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i en annan minoritetsägd koncernenhet, utom när den tidigare enhetens bestämmande inflytande direkt eller indirekt innehas av en annan minoritetsägd koncernenhet.

Om definitionen minoritetsägd moderenhet i 7 kap. 42 § första stycket TSL uppfylls av två eller flera moderföretag som ingår i samma ägarkedja så är det endast den moderenhet som befinner sig på högsta nivån i ägarkedjan som ska anses vara den minoritetsägda moderenheten.

Minoritetsägd undergrupp

Med minoritetsägd undergrupp menas en minoritetsägd moderenhet och dess minoritetsägda dotterföretag (7 kap. 42 § tredje stycket TSL). Dessa undergrupper omfattas av reglerna i 7 kap. 41 § första stycket TSL.

Minoritetsägt dotterföretag

Ett minoritetsägt dotterföretag är en minoritetsägd koncernenhet i vilken det bestämmande inflytandet direkt eller indirekt innehas av en minoritetsägd moderenhet (7 kap. 42 § fjärde stycket TSL).

Inte alla koncernenheter vars ägarintressen innehas av en minoritetsägd moderenhet betraktas som minoritetsägda dotterföretag och medlemmar i en minoritetsägd undergrupp. De måste dessutom uppfylla kriterierna i definitionen av minoritetsägd koncernenhet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom tilläggsskatt för företag i stora koncerner