Områden: Andra ämnesområden (Organisationsnummer)

Datum: 2002-09-11

Dnr: 530 7161-02/110

Sammanfattning

Riksskatteverket (RSV) har uppmärksammat att vid tilldelning av organisationsnummer för ideella föreningar förekommer en oenhetlig hantering i fråga om vilka bedömningar skattemyndigheterna (SKM) ska göra och vilka krav som bör ställas på t.ex. innehållet i stadgar. RSV:s uppfattning är att SKM:s bedömningar vid tilldelning av organisationsnummer för ideella föreningar ska inskränkas till att avse enbart frågan om en juridisk person är för handen.

1 Bakgrund

Riksskatteverket (RSV) har uppmärksammat att vid tilldelning av organisationsnummer för ideella föreningar förekommer en oenhetlig hantering i fråga om vilka bedömningar skattemyndigheterna (SKM) ska göra och vilka krav som bör ställas på t.ex. innehållet i stadgar.

2 Föreningsfriheten

Enligt 2 kap. 1 § p 5 regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad föreningsfrihet; frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.

Enligt 2 kap. 14 § andra stycket RF får föreningsfriheten endast begränsas såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

Exempel på inskränkningar av föreningsfriheten finns i 18 kap. 4 § brottsbalken, olovlig kårverksamhet.

I övrigt finns inte i Sverige någon allmän lagstiftning till skydd för den offentligrättsliga föreningsfriheten (till skillnad från den arbetsrättsliga föreningsfriheten). I avsaknad av förbud råder full frihet att bilda och ansluta sig föreningar och dessa kan fritt utöva sin verksamhet.

3 Avtalet

En ideell förening bildas genom att ett antal personer sluter ett avtal (stadgar) om viss samverkan för ett bestämt ändamål. Frågan är i vilken utsträckning ett avtal skulle kunna vara ogiltigt med tanke på det ändamål som föreningen avser att tillgodose. Det förtjänar att påpekas att ideellt syfte i detta sammanhang innefattar i stort sett varje syfte som inte avser att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Observera dock att en förening med ekonomiskt syfte är ideell om den inte driver näring.

Huvudregeln är att enskilda individer själva ska kunna bestämma om de vill avtala, med vem de vill avtala och vad avtalet ska innehålla. Legala förbud kan finnas dels genom att avtal i strid med sådana förbud straffsanktioneras eller genom att avtalen saknar civilrättslig verkan. Trots att legala förbud inte råder, kan i vissa fall avtalsförpliktelserna inte framtvingas med hjälp av domstolar och myndigheter. Ett exempel på detta är avtal i strid med goda seder. I begreppet ”goda seder” innefattas bl.a. spelskulder. Avtal i strid mot förbud eller som ett led i en brottslig handling kan innebära att avtalet blir civilrättsligt ogiltigt.

4 RSV:s ställningstaganden

Föreningsfriheten i grundlagen har endast begränsats genom ett par straffstadganden. Vid bedömningen av vad som kan utgöra brottslig handling, är detta förbehållet de allmänna domstolarna att avgöra efter det att åklagare väckt åtal. Enligt allmänna rättsprinciper är envar att betrakta som oskyldig till dess motsatsen bevisats i en opartisk domstol inrättad enligt lag. I ärenden om tilldelning av organisationsnummer har vi inte någon befogenhet att förekomma åklagaren och rättens bedömning av huruvida en gärning är brottslig eller inte.

Vad avser stiftelses ändamål har gjorts gällande att detta inte får strida mot lag och goda seder samt att tilldelning av organisationsnummer för stiftelse kan nekas på den grund att stiftelsebildning inte kommit till stånd. Den parallell som dragits mellan ideell förening och stiftelses ändamål är inte helt adekvat. Medan en ideell förening är en sammanslutning av personer som bedriver någon form av ideell verksamhet i vid bemärkelse, så förvaltar en stiftelse en viss förmögenhet att tjäna ett bestämt ändamål. Begränsningen av stiftelsens ändamål kommer därmed inte i konflikt med grundlagens bestämmelser om föreningsfrihet.

Tilldelningen av organisationsnummer innebär endast en formell prövning av om tilldelning kan ske dvs. en formell bedömning huruvida en juridisk person är för handen eller inte. Vid denna bedömning är kraven relativt blygsamma och kan inte anses innefatta vare sig moraliska eller straffrättsliga bedömningar. Att problem kan uppkomma beträffande brottslighet och otillbörligt skatteundandragande är något som får lösas på annat sätt, t.ex. genom olika granskningsåtgärder eller brottsanmälan.

Därutöver ankommer det inte på vare sig SKM eller RSV att utveckla rättspraxis avseende när en ideell förening har rättskapacitet eller inte. Denna uppgift har framförallt anförtrotts de allmänna domstolarna. Det kan dock anses otillfredsställande att den här problematiken svårligen kommer under domstolarnas prövning. Visserligen torde det finnas möjlighet för enskild ideell förening att få ett överklagat beslut om tilldelning av organisationsnummer rättsprövat av Regeringsrätten. Denna prövning skulle dock komma att avse rättsenligheten av tilldelningsbeslutet.

RSV:s uppfattning är alltså att SKM:s bedömningar vid tilldelning av organisationsnummer för ideella föreningar ska inskränkas till att avse enbart frågan om en juridisk person är för handen.