Befrielse från skatt på bränsle kan åstadkommas på flera sätt. Ett av dessa sätt är genom återbetalning av skatten i efterhand.
Reglerna om återbetalning av och kompensation för skatt finns i 9 kap. LSE. Där regleras
När det gäller begränsning av svavelutsläpp används termen kompensation i stället för återbetalning, men innebörden är i praktiken densamma.
Vissa av de skattebefrielser på bränsleområdet som åstadkoms genom återbetalning utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Med anledning av EU:s regler om statligt stöd finns det därför i vissa fall särskilda villkor som måste vara uppfyllda för att man ska få återbetalning.
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE medger Skatteverket efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet (9 kap. 2 § första stycket LSE). Närmare information om dessa skattebefriade användningsändamål finns under Skattebefriade användningsändamål.
I vissa fall utgör skattebefrielse enligt 9 kap. 2 § LSE statligt stöd. Med anledning av EU:s regler om statligt stöd finns det därför bestämmelser i paragrafens andra stycke om att vissa särskilda villkor måste vara uppfyllda för att återbetalning ska kunna medges med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a § eller 6 a kap. 2 c § LSE. Det rör sig dels om ett krav på att sökanden inte får vara ett företag utan rätt till statligt stöd, dels ett krav på att sökanden ska lämna vissa uppgifter.
Rätten till återbetalning är generell om förutsättningar för skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE finns. Även i de fall skatt har betalats till Tullverket kan återbetalning alltså ske om bränslet används för något av de ändamål som anges i 6 a kap. LSE. Den som är skattskyldig för bränslet är dock hänvisad till avdrag i sin punktskattedeklaration för att åstadkomma skattebefrielsen.
Den som är godkänd som skattebefriad förbrukare kan inte få återbetalning för bränsle som denne köpt inklusive skatt. Den skattebefriade förbrukaren måste istället se till att redan vid inköpet få skattebefrielsen direkt av leverantören.
Skatteverket anser att vid återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE av skatt på bränsle som förbrukats i fartyg, får bränslet anses vara förbrukat i fartyget redan när bränslet tillförts fartygets bränsletank för att förbrukas i fartyget. Detta gäller under förutsättning att bränslet faktiskt förbrukas i fartyget för det avsedda skattebefriade ändamålet (Skatteverkets ställningstagande Förbrukning av energi-, koldioxid- och svavelskattebefriat bränsle i fartyg).
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § LSE avser biogas och biogasol som förbrukas för uppvärmning. Sådan återbetalning medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 § LSE (9 kap. 2 § tredje stycket LSE). Avdragsrätten enligt 7 kap. 3 § LSE gäller biogas och biogasol som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare. I princip rör det sig om avdragsrätt för försäljning till privatpersoner (prop. 2015/16:159 s. 76).
Genom tredje stycket i 9 kap. 2 § LSE klargörs det att återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § LSE inte ska ske när det finns avdragsrätt enligt 7 kap. 3 § LSE för den som är skattskyldig även om den skattskyldiga ännu inte utnyttjat avdragsrätten när någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare söker återbetalning. Genom bestämmelsen säkerställs att återbetalning till annan än skattskyldig inte följs av omprövning av skattskyldig för samma skattebelopp (prop. 2015/16:159 s. 78).
Tidigare:
Nytt: 2024-12-13
Tribunalen har i en dom den 21 december 2022 (T-626/20, Landwärme) beslutat att ogiltigförklara två beslut fattade av EU-kommissionen. I de ogiltigförklarade besluten fann EU-kommissionen att de åtgärder som anmälts av Sverige avser statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 EUF-fördraget. Besluten utgör rättslig grund för bestämmelserna i 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 4 § LSE om statligt stöd i form av skattebefrielse för biogas och biogasol.
Enligt Tribunalen hade EU-kommissionen inte utrett frågan tillräckligt utan skulle ha inlett en fördjupad granskning av de aktuella stödordningarna.
EU-kommissionen har i ett pressmeddelande den 30 januari 2024 informerat om att EU-kommissionen har beslutat att inleda en fördjupad granskning av de aktuella stödordningarna. Längst ned i pressmeddelandet finns länkar till mer information, se pressmeddelandet EU-kommissionen inleder en fördjupad granskning av statsstöd genom svenska skattebefrielser för biogas och biopropan för annat än livsmedel.
Tidigare:
Efter att ha analyserat beslutet avser Skatteverket att återkomma med information om hur Skatteverket kommer att hantera tidigare beviljade stöd fram till dess att EU-kommissionen meddelar beslut efter avslutad granskning.
Nytt: 2024-03-05
EU-kommissionen har nu publicerat beslutet att inleda en fördjupad granskning av de aktuella stödordningarna. Efter att ha analyserat beslutet bedömer Skatteverket att det finns skäl att avvakta med eventuella återkrav fram till dess att EU-kommissionen meddelar beslut efter avslutad granskning.
Tidigare:
I avvaktan på EU-kommissionens beslut är Skatteverket förhindrat att medge statligt stöd i form av skattebefrielse enligt 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 4 § LSE. Skatteverket medger därför för närvarande inte statligt stöd i form av avdrag eller återbetalning enligt de aktuella bestämmelserna.
Nytt: 2024-10-23
EU-kommissionen har i ett pressmeddelande den 23 oktober 2024 informerat om att EU-kommissionen har beslutat att godkänna skattebefrielserna för biogas och biogasol.
Tidigare:
Så snart EU-kommissionens beslut blir tillgängligt kommer Skatteverket att analysera beslutet och därefter återkomma med mer information.
Nytt: 2024-12-13
EU-kommissionens nya godkännandebeslut innebär att ogiltigförklarandet av det tidigare godkännandebeslutet inte längre utgör något hinder mot att tillämpa bestämmelserna i 6 a kap. 2 c § LSE. Beslutet innebär även att Skatteverket inte ska återkräva tidigare medgiven skattebefrielse.
Skatteverket medger efter ansökan återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE av energi-, koldioxid- och svavelskatt om någon har förbrukat vissa bränslen i luftfartyg, skepp och vissa båtar när de används för annat än privat ändamål.
Skatteverket anser att vid återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE av skatt på bränsle som förbrukats i fartyg, får bränslet anses vara förbrukat i fartyget redan när bränslet tillförts fartygets bränsletank för att förbrukas i fartyget. Detta gäller under förutsättning att bränslet faktiskt förbrukas i fartyget för det avsedda skattebefriade ändamålet (Skatteverkets ställningstagande Förbrukning av energi-, koldioxid- och svavelskattebefriat bränsle i fartyg).
Närmare information om skattebefriad förbrukning i skepp, båtar och luftfartyg finns under Skepp och båtar och Luftfartyg och luftfartygsmotorer i provbädd.
Skatteverket medger efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatt på el och bränsle som denne förbrukat för framställning av värme eller kyla som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6 eller 10 LSE eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3, 5 eller 6, 12 § eller 12 a § LSE (9 kap. 5 § första stycket LSE).
Återbetalningen utgör statligt stöd. Med anledning av EU:s regler om statligt stöd finns det därför bestämmelser i 9 kap. 8 § tredje stycket LSE om att vissa särskilda villkor måste vara uppfyllda för att man ska få återbetalning enligt 9 kap. 5 § LSE.
Information om skattebefrielse för bränsle och el som används för att framställa värme eller kyla som levererats för dessa ändamål finns under Framställning av el, värme och kyla.
Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 § LSE medger Skatteverket efter ansökan kompensation för den svavelskatt som belastat bränslet med 30 kr per kg som utsläppet har minskat (9 kap. 6 § LSE).
Det är här fråga om att någon ska ha begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet.
Läs om begränsning av svavelutsläpp och om hur sådan begränsning ska beräknas.
För återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE gäller särskilda bestämmelser om bl.a. ansökningsperiod, senaste ansökningstidpunkt och lägsta belopp för ansökan.
Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska lämnas elektroniskt (9 kap. 7 § LSE). Skatteverket har utfärdat föreskrifter om elektronisk ansökan om återbetalning (SKVFS 2017:1, vilka ändrats genom SKVFS 2018:1).
Från och med den 1 januari 2024 ska samtliga ansökningar om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE omfatta en period om ett kalenderkvartal.
Lagändringen innebär att även en ansökan om återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 a § LSE, dvs. för bränsle som förbrukas för drift av vissa fartyg och vissa motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, alltid ska omfatta en period om ett kalenderkvartal.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att förbrukningen av bränsle ska ha skett före ikraftträdandet för att äldre bestämmelser ska vara tillämpliga (jfr prop. 2023/24:24 s. 27). För förbrukning som sker före ikraftträdandet ska en ansökan om återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 a § LSE alltså omfatta en period om ett kalenderår även om ansökan lämnas in efter ikraftträdandet, om Skatteverket inte medgett att ansökan görs per kalenderkvartal.
Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter utgången av kalenderkvartalet (9 kap. 7 § andra stycket LSE).
Som framgår av föregående avsnitt kan övergångsbestämmelser innebära att en ansökan om återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 a § LSE fortfarande ska omfatta en period om ett kalenderår. I dessa fall ska ansökan lämnas in till Skatteverket inom tre år efter utgången av kalenderåret.
Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE). Eftersom ansökan ska lämnas elektroniskt sker undertecknandet elektroniskt.
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
I 9 kap 8 § LSE finns bestämmelser om olika beloppsbegränsningar avseende återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 5 a och 6 §§ LSE.
Rätt till återbetalning eller kompensation föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till
Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 1 000 kr respektive 500 kr uppnås.
Sådan återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § LSE, d.v.s. för bränsle som förbrukas för drift av vissa fartyg och vissa motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, får göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kr per kalenderår (9 kap. 8 § andra stycket LSE). Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 500 kr uppnås.
Rätt till återbetalning enligt 9 kap. 5 § LSE föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kr per kalenderkvartal (9 kap. 8 § tredje stycket LSE).
Detta betyder att av det sammanlagda betalda skattebeloppet, för den el och det bränsle som förbrukats för samtliga de nedsättningsberättigande ändamålen under kalenderkvartalet, återbetalas endast den del av nedsättningen som överstiger detta tröskelvärde. De företag som har en förbrukning som är för låg för att nå över gränsen för när återbetalning medges får alltså inte nedsatt skatt och de företag som har en förbrukning som medför att gränsen passeras får rätt till återbetalning endast för den överskjutande delen av nedsättningen (jfr prop. 2017/18:1 s. 444).
Förbrukning för uppvärmningsändamål av viss märkt olja som förts in i SverigeBestämmelser om nytt märkämne infördes den 1 juli 2023. Under en övergångsperiod från och med den 1 juli 2023 fram till och med den 17 januari 2024 anses bränslet som märkt enligt 18 § FSE om det är märkt med föreskriven halt av antingen det gamla eller det nya märkämnet.
Återbetalning av skatt kan medges efter ansökan om en oljeprodukt har försetts med märkämne som avses i 2 kap. 9 a § LSE innan den har förts in till Sverige och oljeprodukten därefter har beskattats i Sverige enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE. Återbetalning medges endast om oljeprodukten har förbrukats i Sverige för uppvärmning eller för drift av stationära motorer (9 kap. 8 a § första stycket LSE).
Skatteverket medger återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för produkten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE (9 kap. 8 a § första stycket LSE). Denna återbetalning aktualiseras sällan.
Det kan röra sig om fall då en oljeprodukt har frigjorts för konsumtion i ett annat EU-land och alltså beskattats där och som därefter förts in till Sverige under sådana förhållanden att skatt ska betalas här i landet, exempelvis genom privat införsel. För att olja ska beskattas enligt den lägre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § 3 a LSE krävs förutom det EU-gemensamma märkämnet även att det nationella färgämnet tillsatts. Om oljan är märkt med det EU-gemensamma märkämnet, men inte det svenska färgämnet medför detta att oljan ska beskattas enligt den högre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE. I syfte att säkerställa att energiskatt tas ut efter den lägre nivån enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE finns därför en möjlighet att ansöka om återbetalning av skillnaden mellan de högre och lägre energiskattebeloppen (jfr prop. 2006/07:123 s. 17).
Ansökan om återbetalning ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 8 a § andra stycket LSE).
En ansökan om återbetalning för viss märkt olja som förts in till Sverige för förbrukning för uppvärmningsändamål ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Huvudprincipen inom EU är att bränsle i de flesta fall endast ska beskattas i det land där det förbrukas. Det finns därför möjlighet att under vissa förutsättningar få tillbaka den svenska skatten om beskattade varor flyttats till ett annat EU-land under sådana förhållanden att skatt ska betalas där eller flyttningen sker för förbrukning för ett i det andra EU-landet skattebefriat ändamål.
Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § LSE och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land under förfarandet för beskattade varor, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av den svenska skatten (9 kap. 10 § första stycket LSE).
För att Skatteverket ska besluta om återbetalning krävs att den som ansöker om återbetalning visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Skatteverket får fatta beslut om återbetalning först efter det att Skatteverket har tagit emot en sådan mottagningsrapport som avses i 4 e kap. 6 och 7 §§ LSE eller tagit emot och godtagit ett sådant alternativt bevis som avses i 4 e kap. 8 § LSE (9 kap. 10 § andra stycket LSE).
Återbetalningsbestämmelsen grundar sig på artiklarna 37.2 och 40.3 i punktskattedirektivet.
En mottagningsrapport ska anses utgöra tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter och betalat all punktskatt till destinationsmedlemsstaten. Om det punktskattepliktiga bränslet är undantaget från punktskatt i destinationsmedlemsstaten eller har förts in under ett uppskovsförfarande behöver inte punktskatt betalas där. Mottagningsrapporten utgör ändå tillräckligt bevis för att nödvändiga formaliteter har fullgjorts. Om mottagningsrapport saknas får andra bevis för att bränslet tagits emot lämnas enligt 9 kap. 10 § andra stycket LSE. Om destinationsmedlemsstaten har lämnat alternativt bevis och detta har godtagits av Skatteverket ska det utgöra tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter i destinationsmedlemsstaten (jfr prop. 2021/22:61 s. 248, prop. 2021/22:61 s. 401 f och prop. 2021/22:61 s. 475).
Om bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor inte kommer fram till mottagaren kan i vissa fall återbetalning i stället medges enligt 9 kap. 10 b § LSE om beskattning har skett i ett annat EU-land med stöd av bestämmelser om oegentlighetsbeskattning (jfr prop. 2021/22:61 s. 402 och prop. 2021/22:61 s. 475).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § LSE och bränslet därefter flyttats till ett annat EU- land genom distansförsäljning, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av den svenska skatten (9 kap. 10 a § första stycket LSE).
För att Skatteverket ska medge återbetalning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 a § andra stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Att säljaren eller eventuell tidigare leverantör redovisat och betalat skatten till Skatteverket kontrolleras på sedvanligt sätt.
Den sökande ska också visa att bränslet har beskattats i destinationsmedlemsstaten eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål (9 kap. 10 a § andra stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. genom ett intyg från destinationsmedlemsstatens myndighet om att skatten har betalats där eller att användningsändamålet är skattebefriat.
Att bränslet har beskattats i destinationsmedlemsstaten får även anses omfatta situationer där varorna omfattas av nollskattesats i destinationsmedlemsstaten. Att skattesatsen i det andra landet är noll utgör således inget hinder mot återbetalning av den svenska skatten (jfr prop. 2021/22:61 s. 402 och prop. 2021/22:61 s. 475 f).
Återbetalning enligt 9 kap. 10 a § LSE beviljas inte om 9 kap. 10 b § LSE är tillämplig (9 kap. 10 a § andra stycket LSE). Denna begränsning syftar till att undvika att bestämmelserna i 9 kap. 10 a och 10 b §§ LSE överlappar varandra. Begränsningen innebär att återbetalning enligt 9 kap. 10 a § LSE inte beviljas om bränslet har beskattats i destinationsmedlemsstaten genom oegentlighetsbeskattning enligt artikel 46 i punktskattedirektivet (jfr prop. 2021/22:61 s. 402 och prop. 2021/22: 61 s. 475).
Återbetalningsbestämmelsen grundar sig på artikel 44.5 i punktskattedirektivet.
Ansökan om återbetalning ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 10 a § tredje stycket LSE).
Ansökan för ett visst kalenderkvartal ska omfatta alla leveranser som skett under kvartalet (prop. 1994/95:54 s. 134, prop. 1994/95:56 s. 101). Förarbetsuttalandena hänvisar till tidigare bestämmelse i LSE och till bestämmelse i tidigare LTS men är fortfarande relevanta (jfr prop. 2021/22:61 s. 402 och prop. 2021/22:61 s. 475 f).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § LSE och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land under sådana förhållanden att bränslet beskattats där i enlighet med artikel 46 i punktskattedirektivet, d.v.s. genom oegentlighetsbeskattning, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av den svenska skatten (9 kap. 10 b § första stycket LSE).
Detta kan bli aktuellt om bränsle som flyttats under förfarandet för beskattade varor inte når angiven mottagare. Det kan också bli aktuellt om bränsle som ska flyttas under förfarandet för beskattade varor flyttats utan att uppfylla de krav som gäller för förfarandet. I samband med distansförsäljning kan det bli aktuellt om bränslet inte når mottagaren. Beroende på destinationsmedlemsstatens lagstiftning kan även oegentlighetsbeskattning bli aktuellt om avsändaren vid distansförsäljning saknar registrering i den medlemsstaten enligt artikel 44.4.a i punktskattedirektivet (jfr prop. 2021/22:61 s. 403 och prop. 2021/22:61 s. 476).
För att Skatteverket ska medge återbetalning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 b § andra stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Att säljaren eller eventuell tidigare leverantör redovisat och betalat skatten till Skatteverket kontrolleras på sedvanligt sätt.
För att Skatteverket ska medge återbetalning krävs även att den sökande visar att bränslet har beskattats i ett annat EU-land (9 kap. 10 b § andra stycket LSE).
Återbetalningsbestämmelsen grundar sig på artikel 46.3 i punktskattedirektivet.
En ansökan om återbetalning ska ges in till Skatteverket inom ett år efter det att beslutet om skatt i det andra EU-landet fått laga kraft (9 kap. 10 b § tredje stycket LSE).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Om skatt har betalats i Sverige för annat bränsle än som omfattas av 1 kap. 3 a § LSE, d.v.s. för andra bränslen än uppskovsbränslen, och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land för att användas där, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten (9 kap. 10 c § första stycket LSE).
Nytt: 2024-11-19
Skatteverket anser att 9 kap. 10 c § LSE ska tillämpas så att det är den som har genomfört den återbetalningsgrundade händelsen som har rätt till återbetalning av skatt. För annat bränsle än uppskovsbränsle som flyttats till till ett annat EU-land tillkommer därmed rätten till återbetalning den som själv eller genom att anlita en transportör har flyttat annat bränsle än uppskovsbränsle till ett annat EU-land för att användas där.
För att Skatteverket ska medge återbetalning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Den sökande ska även visa att bränslet har förts ut ur landet (9 kap. 10 c § andra stycket LSE).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Den som har ett godkännande enligt 8 kap. 4 § LSE behöver inte använda förfarandet för beskattade varor när beskattat bränsle flyttas från en plats i Sverige till ett annat EU-land ombord på ett fartyg för att i det andra EU-landet tas emot för förbrukning i skepp. Detta gäller dock endast sådant bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE (lågbeskattad olja) (8 kap. 5 § första stycket LSE). Om den som har ett godkännande enligt 8 kap. 4 § LSE har betalat skatt i Sverige för sådant bränsle som undantag enligt 8 kap 5 § LSE har tillämpats för ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av den svenska skatten (9 kap. 10 c § första och tredje styckena LSE).
För att Skatteverket ska medge återbetalning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har förts ut ur landet (9 kap. 10 c § andra och tredje styckena LSE).
Den sökande ska även visa att bränslet är avsett att användas för ett i det andra EU-landet skattebefriat ändamål eller att skatt har betalats i det andra EU-landet (9 kap. 10 c § tredje stycket LSE). Av förarbetena framgår följande avseende skälet till detta. Energiskattedirektivet ger utrymme för medlemsstaterna att begränsa skattefriheten för fartyg till t.ex. endast fartyg i internationell trafik och transporter mellan EU-medlemsstater. Skattefriheten förutsätter även att det inte är fråga om förbrukning för privat bruk. Det kan därför inte uteslutas att det i något fall av de leveranser till skepp som här är i fråga skulle kunna förekomma att bränslet levereras i en sådan situation att det inte utgör ett skattebefriat ändamål i det andra EU-landet. Om en sådan situation skulle förekomma bör i stället, liksom i dag, krävas att det visas att skatt har betalats i det andra EU-landet innan återbetalning medges (jfr prop. 2021/22:256 s. 20).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Om bränsle som flyttas enligt ett uppskovsförfarande inte når angiven destination eller beskattat bränsle inte når angiven mottagare, ska bränslet beskattas i Sverige under vissa förutsättningar (5 kap. 22, 23, 24 och 25 §§ LSE).
Om sådan beskattning skett och den skattskyldige inom tre år efter det att flyttningen påbörjades visar att bränslet har beskattats i enlighet med artikel 9 eller 46 i punktskattedirektivet i ett annat EU-land, ska den skatt som betalats i Sverige betalas tillbaka (9 kap. 11 § första stycket LSE).
En förutsättning för att skatten ska betalas tillbaka är att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat (9 kap. 11 § första stycket LSE). I förarbetena uttalas följande avseende bakgrunden till detta krav:
Det är dock långt ifrån säkert att medlemsländerna kommer att vara ense om var beskattning skall ske när varor, som transporteras under skatteuppskov, försvinner på grund av oegentligheter eller överträdelser.
Det kan dock mycket väl tänkas att beskattnings-myndigheten anser att det andra EG-landets tolkning av artikel 20 är felaktig och att det är Sverige som har beskattningsrätt. I sådana fall bör beskattningsmyndigheten inte vara skyldig att betala tillbaka den skatt som påförts med stöd av 27 § (prop. 2000/01:118 s. 123).
I citatet hänvisas till artikel 20 och 27 §. Artikel 20 avser artikel 20 i cirkulationsdirektivet, vilken motsvaras av artikel 9 i punktskattedirektivet. 27 § avser tidigare LTS, vilken motsvaras av 9 kap. 25 § LTS. I LSE finns en motsvarande bestämmelse i 5 kap. 22 § (jfr prop. 2021/22:61 s. 308 och prop. 2020/21:61 s. 472).
Återbetalningsbestämmelsen grundar sig på artiklarna 9 respektive 46 i punktskattedirektivet.
En ansökan om återbetalning av skatt på bränsle som beskattats enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 § LSE ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan om återbetalning som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Skatteverket medger efter ansökan återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av:
Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till återbetalning enligt 9 kap. 1 § första stycket LSE, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta (9 kap. 1 § andra stycket LSE). Sverige har bland annat en sådan överenskommelse med FN-organet UNHCR.
Den som inte omfattas av återbetalningsrätten i 9 kap. 1 § LSE, men som ändå har rätt att förvärva bränsle utan skatt till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten (64 kap. 6 § SFL).
Nytt: 2024-08-15
Från och med den 15 augusti 2024 utvidgas rätten till återbetalning enligt 64 kap. 6 § SFL genom att bestämmelser om att immunitet och privilegier även ska gälla för en amerikansk styrka, styrkans personal och personalens anhöriga som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete (DCA-avtalet) har införts i LIP. Immuniteten och privilegierna för den amerikanska styrkan omfattar även de som inrättar militära serviceverksamheter och de utländska organisationer som bedriver sådana verksamheter (10 § första och tredje stycket LIP).
Immuniteten och privilegierna gäller också leverantörer till den amerikanska styrkan i fråga om verksamhet inom ramen för DCA-avtalet (10 § andra stycket LIP).
Immuniteten och privilegierna gäller i den utsträckning som anges i DCA-avtalet (10 § fjärde stycket LIP).
Vad som menas med uttrycket amerikansk styrka, uttrycket styrkans personal och uttrycket personalens anhöriga förklaras i prop. 2023/24:141 s. 202-203.
Vad som menas med uttrycket leverantör till den amerikanska styrkan förklaras i prop. 2023/24:141 s. 204.
Vad som menas med militära serviceverksamheter förklaras i prop. 2023/24:141 s. 204.
Vid återbetalning av skatt enligt 9 kap. 1 § LSE eller 64 kap. 6 § SFL, d.v.s. vid återbetalning till utländska beskickningar, diplomater, väpnade styrkor, internationella organisationer, m.fl. i Sverige, gäller förordningen (2024:609) om förfarandet vid återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter i vissa fall och om intyg vid skattefrihet.
Ansökan om återbetalning av skatt enligt 64 kap. 6 § SFL om skattefriheten följer av 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska göras av (3 § första stycket förordningen 2024:609)
En särskild ansökan ska ges in för den väpnade styrkan. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk eller juridisk person som är berättigad till återbetalning (3 § andra stycket förordningen 2024:609).
Ansökan som avser varor som förvärvats för styrkans officiella bruk ska göras på blankett SKV 5651 Purchases for official use for armed forces.
Ansökan som avser varor som förvärvats för privat bruk av medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga ska göras på blankett SKV 5652 Members of the U.S. forces and dependents for personal use within DCA.
Vid ansökan enligt 3 § första stycket 1 förordningen 2024:609 ska det i ansökan intygas att varorna eller tjänsterna ska användas av de väpnade styrkorna. Vid ansökan enligt 3 § första stycket 2 eller 4 ska till ansökan bifogas underlag som visar att varorna eller tjänsterna ska användas av eller för de väpnade styrkorna. Vid ansökan enligt 3 § första stycket 3 ska till ansökan bifogas underlag som visar att sökanden är behörig att ansöka om återbetalning (3 § tredje stycket förordningen 2024:609).
Ansökan om återbetalning av skatt ska göras av den som får företräda den väpnade styrkan. Detta gäller vid ansökan enligt 9 kap. 1 § första stycket 3 LSE eller 64 kap. 6 § SFL om skattefriheten följer av 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (4 § första stycket förordningen 2024:609).
En särskild ansökan ska ges in för den väpnade styrkan (4 § andra stycket förordningen 2024:609).
Ansökan ska göras på blankett SKV 5651 Purchases for official use for armed forces.
Ansökan om återbetalning av skatt i andra fall än som avses i 3-5 §§ i förordningen 2024:609 ska göras av chefen för beskickningen eller konsulatet, den som i Sverige får företräda den internationella organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning (6 § första stycket förordningen 2024:609).
En särskild ansökan ska ges in för beskickningen, konsulatet, organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk person som är berättigad till återbetalning (6 § andra stycket förordningen 2024:609).
Ansökan som avser varor som förvärvats för beskickningens, konsulatets eller organisationens officiella bruk ska göras på blankett SKV 5648 Purchases for official use by diplomatic missions, career consulates and certain international organisations.
Ansökan som avser varor som förvärvats för privat bruk av medlemmar av den diplomatiska personalen, av karriärkonsuler eller av personalen vid internationella organisationer ska göras på blankett SKV 5650 Purchases for personal use by diplomatic agents, career consuls or the personnel of certain international organisations.
Ansökan om återbetalning ska lämnas till Skatteverket på fastställt formulär och omfatta inköpen under ett kalenderkvartal (7 § första stycket förordningen 2024:609).
Separata ansökningar för samma period får lämnas av olika enheter inom samma återbetalningsberättigade subjekt om det är motiverat av administrativa skäl (7 § andra stycket förordningen 2024:609).
Ansökan får lämnas innan kalenderkvartalet löpt ut i de fall sökanden inte har för avsikt att ansöka om återbetalning för fler inköp under kvartalet (7 § tredje stycket förordningen 2024:609).
Tillsammans med en ansökan om återbetalning ska en faktura ges in. Fakturan får inte vara betald tidigare än ett år före den dag då ansökan gavs in, om inte sökanden har hanteringsmässiga eller andra liknande särskilda skäl för att åberopa en faktura som är betald tidigare (8 § första stycket förordningen 2024:609).
För punktskatter ska fakturan innehålla uppgifter om
Vid ansökan om återbetalning av skatt inom ramen för DCA-avtalet eller till väpnade styrkor i andra fall behöver uppgift om fordons registreringsnummer inte anges (8 § tredje stycket förordningen 2024:609).
Vid ansökan om återbetalning av skatt inom ramen för DCA-avtalet eller till väpnade styrkor i andra fall får Skatteverket i enskilda fall besluta att faktura inte behöver ges in tillsammans med ansökan (9 § förordningen 2024:609).
Om den rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt som avses i 64 kap. 6 § första meningen SFL förutsätter att förvärvet uppgår till ett betydande belopp eller om det finns ett motsvarande sådant krav utan någon beloppsmässig precisering, får återbetalning ske endast om den sammanlagda ersättningen enligt varje faktura uppgår till minst 1 500 kronor (10 § förordningen 2024:609).
Försvarsmakten ska på begäran tillhandahålla uppgifter som Försvarsmakten förfogar över och som Skatteverket behöver för att bedöma sökandens behörighet och rätten till återbetalning i övrigt. Om begäran avser en ansökan om återbetalning av skatt inom ramen för DCA-avtalet ska Försvarsmakten hantera begäran skyndsamt (12 § förordningen 2024:609).
Beslut om återbetalning av skatt ska som huvudregel meddelas för ett kalenderkvartal (11 § första stycket förordningen 2024:609).
I fråga om ansökningar om återbetalning av skatt inom ramen för DCA-avtalet ska Skatteverket meddela beslut i sådan tid att återbetalning kan ske inom 30 dagar från den dag en fullständig ansökan med de underlag som behövs för bedömningen har kommit in till Skatteverket (11 § andra stycket förordningen 2024:609).
För sådana ansökningar som har lämnats innan kalenderkvartalet löpt ut och sökanden inte har för avsikt att ansöka om återbetalning för fler inköp under kvartalet får Skatteverket meddela beslut om återbetalning av skatt även om kalenderkvartalet ännu inte har löpt ut (11 § tredje stycket förordningen 2024:609).
Tidigare:
Vid återbetalning av skatt enligt 9 kap. 1 § LSE eller 64 kap. 6 § SFL, d.v.s. vid återbetalning till utländska beskickningar, internationella organisationer, diplomater m.fl. i Sverige, gäller förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. I 2 § i denna förordning finns bestämmelser om ansökan om sådan återbetalning. Nedan redogörs för dessa bestämmelser.
Ansökan ska göras skriftligen av chefen för beskickningen eller konsulatet eller av den som i Sverige får företräda den internationella organisationen eller av den som i övrigt är berättigad till återbetalning.
En särskild ansökan ska ges in för beskickningen, konsulatet, organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk person som är berättigad till återbetalning.
Ansökan ska ges in till Skatteverket och omfatta inköpen under ett kalenderkvartal. Med ansökan ska en faktura bifogas. Fakturan får inte vara betald tidigare än ett år före den dag då ansökan lämnades in, om inte sökanden har hanteringsmässiga eller andra liknande särskilda skäl för att åberopa en faktura som är betald tidigare. Fakturan ska innehålla uppgift om säljarens och köparens namn och adress, dagen för leveransen eller tillhandahållandet, priset, i förekommande fall varans volym eller vikt och, om inköpet avser bensin eller motorbrännolja, fordonets registreringsnummer.
Skatteverket har tagit fram blanketter som kan användas vid ansökan om återbetalning, SKV 5648 och SKV 5650.
Skatteverket ska efter ansökan besluta om återbetalning av skatt som har betalats i Sverige för bränsle som sedan exporterats (9 kap. 11 a § första stycket LSE).
Nytt: 2024-11-19
Skatteverket anser att 9 kap. 11 a § LSE, ska tillämpas så att det är den som har genomfört den återbetalningsgrundade händelsen som har rätt till återbetalning av skatt. För bränsle som exporterats tillkommer därmed rätten till återbetalning den som själv eller genom att anlita en transportör har exporterat bränslet.
Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har förts ut ur landet (9 kap. 11 a § andra stycket LSE).
Den sökande kan visa att skatt har betalats i Sverige t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Att varorna lämnat EU visas lämpligen genom tulldokumentation.
Ansökan ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 11 a § tredje stycket LSE).
Ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).