Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten

Ställningstagandet ersätter ställningstagande "Information ur förhandsbeskedsärenden", 2004-10-12, 130 596623-04/111.

Dokumentet har uppdaterats med anledning av att sekretesslagen (1980:100) har ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

1 Sammanfattning

Uppgifter i förhandsbeskedsärenden inklusive beslut omfattas av skattesekretess. Även när uppgifterna förvaras hos det allmänna ombudet omfattas uppgifterna av skattesekretess.

I de fall där det allmänna ombudet är part i ett förhandsbeskedsärende kan sekretessbelagda uppgifter överföras till Skatteverkets beskattningsverksamhet med stöd av 10 kap. 27 § OSL om informationen är relevant för att skapa en enhetlig rättstillämpning inom Skatteverket.

Det finns normalt inte några sekretesshinder för skattehandläggare att utnyttja uppgifter i ärenden i Skatterättsnämnden som Skatteverket fått kännedom om som part eller på annat sätt. Detta förutsätter dock att uppgifterna används på ett sådant sätt att de inte kan knytas till en sökande. Detta innebär, bortsett från de fall då den skattskyldige hävt sekretessen, att Skatteverket endast kan utnyttja den rättsliga argumentationen som sin egen utan att åberopa det aktuella förhandsbeskedsärendet. I de fall förhandsbeskedet refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll (anonymiserat) kan en hänvisning ske till protokollet.

Det som uttalas i detta dokument avser inte refererade domar/notiser i Högsta Förvaltningsdomstolens årsbok eller refererade domar/notiser t.o.m. 2010 i Regeringsrättens årsbok (vissa överklagade förhandsbeskedsärenden som har intresse som prejudikat). Det sagda gäller inte heller refererade domar och notiser som publiceras på Högsta Förvaltningsdomstolens webbplats, Lagrummet eller i andra rättsdatabaser.

2 Frågeställning

I detta dokument kommenteras frågan om det är möjligt och lämpligt att skattehandläggare

använder uppgifter ur avgjorda ärenden hos Skatterättsnämnden som Skatteverket fått kännedom om som part eller på annat sätt.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Allmänt ombud m.m.

Det ska finnas ett allmänt ombud hos Skatteverket enligt 67 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket, se 1 § andra stycket lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Om en enskild ansöker om förhandsbesked är Skatteverket motpart i ärendet, se 11 § sistnämnda lag. Vidare anges där att om det allmänna ombudet hos Skatteverket ansöker om förhandsbesked är det den enskilde som frågan angår som är motpart i ärendet.

Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Skatteverket att företräda ombudet bl.a. i Skatterättsnämnden, se 15 kap. 2 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261).

3.2 Sekretessbestämmelser m.m.

Sekretess gäller enligt 27 kap. 1 § OSL för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när dessa uppgifter förekommer i en myndighets verksamhet på beskattningsområdet m.m. enligt vad som närmare anges i lagrummet. Verksamheten ska avse bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller avse fastighetstaxering.

Till verksamhet som skyddas av skattesekretess räknas bl.a. ärenden om förhandsbesked i taxerings- eller skattefrågor, se prop. 1979/80:2 Del A s. 258.

Beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms liksom beslut som innebär att underlag för bestämmande av skatt fastställs är undantagna från sekretessen, se 27 kap. 6 § OSL. Vissa beslut är dock uttryckligen undantagna från offentligheten bl.a. förhandsbesked i taxerings- eller skattefrågor.

I lagstiftningsärendet till ny taxeringslag framhölls att sekretesskyddet för förhandsbeskeds­ärenden främst avser att förhindra att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden, t.ex. planerade nyinvesteringar eller fusioner e.d. som det inte gärna går att underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning. Avsikten var inte att hindra Skatteverket att få reda på ett förhandsbesked i fall där den enskilde inte själv åberopar det. När det allmänna ombudet, i egenskap av part, får del av ett förhandsbesked som kan vara av intresse för den enskildes taxering, bör därför beskedet normalt kunna överlämnas till Skatteverket med stöd av 10 kap. 27 § OSL, se prop. 1990/91:89 s. 34.

4 Bedömning

För möjligheterna att hantera information från förhandsbeskedsärenden är det av viss betydelse om det är Skatteverket eller det allmänna ombudet som intar partställning i ärendet hos Skatterättsnämnden. Av den anledningen lämnas de nedanstående kommentarerna under särskilda rubriker.

4.1 När Skatteverket är motpart

När Skatteverket är motpart i förhandsbeskedsärenden och därigenom får kännedom om förhållanden i ett enskilt ärende finns det i princip inte några rättsliga hinder från sekretessynpunkt att använda informationen i beskattningsverksamheten. Det får närmast anses ligga i sakens natur att Skatterättsnämndens rättsliga bedömningar kan ha betydelse för beskattningsverksamheten i övrigt. Däremot är det från lämplighetssynpunkt befogat att sådan information utnyttjas med viss restriktivitet. Se vidare kommentarer under rubriken "Lämplighetsaspekter".

4.2 När det allmänna ombudet är motpart

En grundläggande princip i OSL är att sekretess inte gäller bara gentemot enskilda utan också mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, se 8 kap. 2 § OSL. Som en förutsättning för sekretess inom en myndighet gäller dock att verksamhetsgrenarna ska vara att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Av bestämmelsens förarbeten framgår att lagstiftaren med detta kriterium har avsett det slag av organisatorisk självständighet som medför att en handling enligt 2 kap. 8 § tryckfrihets­förordningen blir allmän handling när den överlämnas från ett organ till ett annat inom ett verk eller liknande myndighetsorganisation, se KU 1979/80:37 s. 13.

En rimlig bedömning är att funktionen som allmänt ombud hos Skatteverket är att se som självständig i förhållande till verksamheten i övrigt. Faktorer som är av betydelse för denna bedömning är bland annat att det i en särskild lag intagits bestämmelser var det allmänna ombudet ska finnas och vem som ska utse ombudet. I förarbeten till bildandet av det nya Skatteverket har det markerats att funktionen som allmänt ombud bör utformas som en central funktion och kunna fullgöras av endast en eller ett fåtal personer. Vidare har det där påpekats att rutiner bör tas fram för att möjliggöra information från det allmänna ombudet till beslutsfattare inom Skatteverket beträffande frågor som är av intresse för att skapa enhetlig rättstillämpning inom verket, se prop. 2002/03:99 s. 255.

Konsekvensen av att den allmänna ombudsfunktionen är en självständig verksamhetsgren blir att överlämnandet av sekretessbelagd information till beskattningsverksamheten jämställs med ett utlämnande mellan olika myndigheter, se 8 kap. 2 § OSL. Det medför i sin tur att ett utlämnande endast kan ske med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse. Med hänsyn till att skattesekretessen gäller för nu aktuella uppgifter i de båda självständiga verksamhetsgrenarna kan ett överlämnande ske med tillämpning av den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL. En förutsättning för ett utlämnande är givetvis att uppgifterna är av betydelse för beskattningsverksamheten.

Om det allmänna ombudet har gett en tjänsteman vid Skatteverket i uppdrag att företräda ombudet i Skatterättsnämnden innebär detta inte att beskattnings­verksamheten därigenom förfogar över uppgifterna i förhandsbeskedsärendet. Uppgifterna måste alltså formellt överlämnas från ombudet till Skatteverket med stöd av 10 kap. 27 § OSL.

4.3 Lämplighetsaspekter

Skatteverket bör vid handläggningen av ett ärende normalt inte åberopa ett visst avgörande från Skatterättsnämnden. Åberopandet i sig innebär givetvis inte att förhandsbeskedsärendet som sådant blir tillgängligt. Däremot är det olämpligt att i ett visst ärende åberopa ett avgjort och därtill sekretessbelagt förhandsbeskedsärende med hänsyn till att parten i beskattnings­ärendet (tredje man) inte kan få del av avgörandet. Detta innebär, bortsett från de fall då den skattskyldige har hävt sekretessen, att Skatteverket endast kan utnyttja Skatterättsnämndens rättsliga bedömning som sin egen.

I de fall Skatterättsnämndens förhandsbesked har refererats i Skatteverkets rättsfalls­protokoll (anonymiserat) får en hänvisning göras till det aktuella protokollet som är publicerat på Skatteverkets hemsida.