Värdering av värdepapper med ledning av marknadsnotering när kontrolluppgift ska lämnas för inkomst eller ersättning i inkomstslaget kapital

För information om värdering av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar­konto hänvisas till ”Hur bestäms marknadsvärdet för ett finansiellt instrument på ett investeringssparkonto” med dnr 131 204738-14/111

1 Sammanfattning

Värdepapper som en skattskyldig får som inkomst eller ersättning på grund av innehav av värdepapper ska värderas till marknadsvärdet vid beskattningstidpunkten. Nedan följer en beskrivning av hur Skatteverket anser att marknadsvärdet bör fastställas. Marknadsvärdet kan fastställas på annat sätt om detta kan anses mer tillförlitligt.

Om värdepappret är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten används den lägst noterade betalkursen under denna dag. Om någon sådan kurs inte finns används den senaste köpkursen under dagen.

Om värdepappret inte är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten, men har varit marknadsnoterat senast fjorton dagar före beskattningstidpunkten eller blir marknadsnoterat senast fjorton dagar efter beskattningstidpunkten används medianen av kursen. Medianen bör beräknas utifrån de fem noteringsdagarna närmast beskattningstidpunkten.

Vid byte av ett slag av värdepapper mot ett annat utgör tillbytt värdepapper den ersättning och som ska värderas. Om tillbytt värdepapper inte kan värderas enligt ovan bör ersättningen istället värderas enligt ovan utifrån kurserna för bortbytt värdepapper.

Om värdepappret handlas på enbart en marknadsplats används de noterade kurser som finns där. Om ett värdepapper handlas på flera marknadsplatser inom Sverige används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat. Om värdepappret handlas både inom och utanför Sverige används kurserna på den svenska marknaden. Om handel endast sker utanför Sverige och på flera utländska marknadsplatser används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat.

Vid notering på en marknadsplats i Europa, Afrika, Asien eller Australien används kursen det datum då beskattningstidpunkten inträder. Vid en notering i Nordamerika eller Sydamerika används kursen närmast föregående börsdag.

Omräkning av kurs i utländsk valuta bör ske utifrån den dag beskattningstidpunkten inträder med ledning av den gemensamma mittkurs som NASDAQ OMX dagligen fastställer. Kurs med två decimaler bör användas. Övriga decimaler bör inte tas med. Värdet för ett värdepapper bör fastställas med två decimaler.

2 Frågeställning

I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om när kontrolluppgift ska lämnas för inkomster på grund av innehav av värdepapper i inkomstslaget kapital (17, 19-21 kap. SFL). Närmare upplysningar om när kontrolluppgift ska lämnas och vad den ska innehålla kan fås i aktuell information från Skatteverket. I vissa fall får innehavaren värdepapper såsom utdelning, ränta, ersättning vid överlåtelse av ett värdepapper eller vid inlösen av ett värdepapper. Fråga uppkommer då hur sådana inkomster och ersättningar ska värderas.

3 Gällande rätt m.m.

Av 42 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår vad som ska tas upp i inkomstslaget kapital. Dit hör bl.a. räntor, utdelningar och kapitalvinster vid försäljningar, byten m.m. I 61 kap. IL finns bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar.

3.1 Ränta och utdelning

Huvudregel

Räntor och utdelningar är som huvudregel skattepliktiga (42 kap. 1 § IL). Detta gäller även om de består av annan egendom än pengar, t.ex. värdepapper. Till utdelning räknas således att man får värdepapper eller inköpsrätter som ger aktieägarna rätt att förvärva egendom från bolaget till pris under marknadsvärdet. Skillnaden mellan marknadsvärdet och priset beskattas. Rätt att förvärva aktier i bolaget eller lämna in aktier till bolaget för inlösen är däremot inte utdelning.

Undantag

Utdelning kan vara undantagen från beskattning. Utdelning kan t.ex. vara skattefri då ett bolag delats upp på ett sätt som uppfyller kraven i den s.k. lex ASEA-regeln eller vid partiell fission (42 kap. 16-16 b §§ IL). Av 42 kap. 42 § IL framgår vidare när utdelning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska tas upp.

Beskattningstidpunkt

Ränta och utdelning ska beskattas det år de kan disponeras (41 kap. 8 § IL) och tas upp av den som har rätt till utdelningen (42 kap. 12 § IL). När intäkten utgörs av ett annat värdepapper är det erhållandet av det fysiska värdepappret eller registreringen vid Euroclear Sweden AB eller motsvarande institut som är rätt dag.

Om utdelning består av en inköpsrätt, dvs. en rätt att köpa egendom från bolaget till ett pris som understiger marknadsvärdet, anses beskattningstidpunkten vara den dag rätten utnyttjas. Om rätten i stället säljs sker beskattningen den dag försäljningslikviden erhålls.

3.2 Ersättning vid försäljning m.m.

Huvudregel

Vid avyttring genom t.ex. försäljning, byte eller inlösen av värdepapper ska kapitalvinsten beskattas (44 kap. 3 § IL). Detsamma gäller då innehavaren av en fordran får betalt för denna samt för kvittning, stängning och förfall av optioner och terminer (44 kap. 4 § IL).

Undantag

Om ett konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis som getts ut av ett bolag enligt reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen (2005:551) byts mot aktier i enlighet med villkoren i skuldebrevet sker ingen beskattning (44 kap. 10 § IL).

Vid byten av andelar i ett företag mot andelar i ett annat ska beskattning i vissa fall inte ske (s.k. andelsbyten). Kapitalvinsten beskattas i stället då de mottagna andelarna avyttras (48 a kap. och 49 kap. IL).

Av 42 kap. 42 § IL framgår vidare när kapitalvinster på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska tas upp.

Beskattningstidpunkt

Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det år då tillgången avyttras. Kapitalförluster får dock inte dras av förrän förlusten är definitiv. Detta framgår av 44 kap. 26 § IL.

Beskattningstidpunkt vid försäljning, byte och inlösen är det år då avtalet blir bindande för båda parter. Om ett anbud inte är villkorat blir avtalet bindande den dag värdepappersinnehavaren lämnar in sin anmälan. Om ett anbud är villkorat, t.ex. genom ett förbehåll om att bytet endast genomförs om mer än 90 procent av aktieägarna anmäler sig, blir avtalet inte bindande mellan parterna förrän den dag då villkoret uppfylls. Även andra villkor kan förekomma. Avtalet blir då bindande för de värdepappersinnehavare som anmält sig senast den dag bolaget går ut och meddelar offentligt att affären genomförs. Om anmälningstiden sedan förlängs för att ge möjlighet för övriga värdepappersinnehavare att anmäla sig, kommer bindande avtal att uppkomma den dag värdepappersinnehavaren lämnar in sin anmälan om anmälan är bindande. Om däremot värdepappersinnehavarna har rätt att återkalla sin anmälan fram till viss dag blir den dagen avyttringstidpunkt för dem som lämnat in sin anmälan senast den dagen.

Vid inlösen av fordran sker beskattning då värdepapperna erhålls, se ovan under rubriken "Ränta och utdelning, Beskattningstidpunkt".

Vid inlösen av aktier anses i allmänhet dagen för Bolagsverkets registrering av nedsättningen av aktiekapitalet som avyttringsdag.

3.3 Värdering

Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL). Med marknadsvärdet avses det pris som den skattskyldige skulle fått betala om han själv skaffat sig motsvarande värdepapper.

4 Bedömning

En utgångspunkt vid värderingen är att det alltid är det faktiska marknadsvärdet som i första hand ska användas. Nedan följer en redogörelse för hur Skatteverket anser att värderingen av värdepapper bör ske i de fall det kan vara svårt att beräkna ett marknadsvärde. Kan ett marknadsvärde bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än det som beskrivs i detta ställningstagande är det dock det värde som i första hand bör användas.

Värderingstidpunkt

Värderingen ska avse marknadsvärdet den dag då beskattningstidpunkten inträder.

Metod

Om värdepappret är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten används den lägst noterade betalkursen under denna dag. Om någon sådan kurs inte finns används den senaste köpkursen under dagen.

Om värdepappret inte är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten, men har varit marknadsnoterat senast fjorton dagar före beskattningstidpunkten eller blir marknadsnoterat senast fjorton dagar efter beskattningstidpunkten används medianen av kursen. Medianen bör beräknas utifrån de fem noteringsdagarna närmast beskattningstidpunkten. När medianen beräknas bör man i första hand använda den lägsta betalkursen i den mån det finns någon sådan och i andra hand den senaste köpkursen för respektive dag. De fem kurserna rankas från högsta värde till lägsta värde och mittvärdet utgör medianen.

Vid byte av ett slag av värdepapper mot ett annat utgör tillbytt värdepapper den ersättning och som ska värderas. Om tillbytt värdepapper inte kan värderas enligt ovan bör ersättningen istället värderas enligt ovan utifrån kurserna för bortbytt värdepapper.

Om det kan antas att det värde man kommer fram till med denna metod inte överensstämmer med det verkliga marknadsvärdet får värdet bestämmas på annat sätt. Så kan vara fallet vid stora kursförändringar på det aktuella värdepappret eller på den valuta i vilken notering sker under perioden mellan beskattningstidpunkten och den notering som ligger till grund för värderingen. Ansökan om att ett särskilt allmänt råd ska utfärdas för det aktuella värdet kan då lämnas in till Skatteverket.

Marknadsplats

Om ett värdepapper handlas på enbart en marknadsplats används de noterade kurser som finns där. Om ett värdepapper handlas på flera marknadsplatser inom Sverige används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat. Om värdepappret handlas både inom och utanför Sverige används kurserna på den svenska marknaden. Om handel endast sker utanför Sverige och på flera utländska marknadsplatser används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat.

Om värderingen sker utifrån en utländsk notering på en marknadsplats i Europa, Afrika, Asien eller Australien används kursen det datum då beskattningstidpunkten inträder och vid en utländsk notering i Nordamerika eller Sydamerika används kursen närmast föregående börsdag.

Notering i utländsk valuta

I de fall värderingen utgår från en kurs som är satt i utländsk valuta ska den utländska valutan räknas om till svenska kronor. Detta sker utifrån den gemensamma mittkurs som NASDAQ OMX dagligen fastställer för den dag beskattningstidpunkten inträder. Denna kurs publiceras bl.a. av Riksbanken och historiska kurser kan inhämtas på internet, www.riksbank.se.

Avrundning

Vid värderingen ska en kurs med två decimaler användas. Övriga decimaler tas inte med vid beräkningarna. Skatteverket anser att avrundningen alltid ska ske nedåt och aldrig uppåt.

Även det värde man får fram för ett värdepapper avrundas på samma sätt till två decimaler.