Tilläggsköpeskilling lönebeskattas

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 6 november 2012, mål nr 2171-12.

Lönebeskattning av tilläggsköpeskilling vid aktieförsäljning.

Tilläggsköpeskilling vid aktieförsäljning, som utbetalas till nyckelpersoner vid fortsatt anställning i bolaget och beroende på verksamhetens resultat, beskattas som lön.

Inkomstskatt, 2011 års taxering m.fl.

Aktierna i A AB köptes år 2008 av C AB för en preliminär köpeskilling om ca 130 miljoner kronor. Verksamheten i A AB integrerades med C AB, i "Region S". Bland säljarna av A AB fanns både fysiska och juridiska personer. Fysikerna AA och GS ägde tillsammans med åtta andra anställda i A AB 41 procent av aktierna. Innehaven varierade mellan 3 — 5 procent. GS ägde sina aktier direkt. De övriga ägde sina aktier via egna bolag, AA genom E AB. Dessa aktieägare benämndes i överlåtelseavtalet "management sellers". Övriga aktier ägdes i huvudsak av två bolag.

I överlåtelseavtalet ingick bestämmelser om tilläggsköpeskilling:

— Management sellers, men inte övriga aktieägare, har rätt till tilläggsköpeskilling.

— Tilläggsköpeskillingen är beräknad på resultatet i Region S under åren 2009 och 2010.

— Tilläggsköpeskillingen uppgår sammanlagt till 10 miljoner kronor.

— Rätt till tilläggsköpeskilling förutsätter att var och en av de tio anställda ifråga kvarstått i sin anställning i C under två år.

— Tilläggsköpeskillingen fördelas med lika belopp på var och en av management sellers aktier i A AB.

— Om någon management seller inte har rätt till tilläggsköpeskilling fördelas den mellan de övriga.

I avtalet anges bl.a. också att nyckelpersoner anställda i A AB ska erbjudas viss resultatbaserad bonus. De tio anställda här i fråga ingår i kretsen av nyckelpersoner och har marknadsmässig lön, men de undantas från möjligheten att tjäna in den resultatbaserade bonusen.

I ansökan om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden har sökandena ansett att tilläggsköpeskillingen ska beskattas som en intäkt vid försäljning av aktier. Skatteverket har ansett att ersättningen främst är hänförlig till de anställdas fortsatta arbetsprestationer i det sålda företaget och att ersättningen därför bör tas upp som lön, och att det i förekommande fall inte är en inkomst i deras respektive bolag.

Skatterättsnämndens bedömning i förhandsbesked den 27 mars 2012, dnr 54-11/D

"Den resultatbaserade tilläggsköpeskillingen utgår endast på de aktier i [A AB] som anställda i bolaget ägt direkt eller indirekt och som förbundit sig att fortsätta sin anställning viss tid efter det att [C AB] förvärvat aktierna. Övriga överlåtna aktier i [A AB] ger alltså ingen rätt till tilläggsköpeskilling.

Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att de belopp som betalas ut som tilläggsköpeskilling får anses utgöra en betalning för tjänster som dessa anställda utför under den tidsperiod då det resultat uppstår som ligger till grund för beräkningen.

Beloppen ska därför tas upp som intäkt av tjänst av [AA] och [GS]. Det innebär också att [E AB] inte ska ta upp det belopp som ska tas upp av [AA]."

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 6 november 2012 fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked

Kommentar

HFD har inte tidigare tagit upp frågan om rätt inkomstslag för resultatbaserad tilläggsköpeskilling vid fortsatt anställning. Domen visar att sådan inkomst under vissa förutsättningar kan utgöra tjänsteinkomst, dvs. lön.

Den tilläggsersättning som har erlagts till AA:s bolag E AB bör enligt Skatteverkets uppfattning ses som ett ovillkorat aktieägartillskott från AA till E AB, vilket ökar AA:s omkostnadsbelopp för andelarna i E AB.