Hur påverkar en betalningsinställelse bedömningen av om företrädaren haft uppsåt eller varit grovt oaktsam (det subjektiva rekvisitet)?

1 Sammanfattning

Skatteverkets inställning är att en betalningsinställelse kan skydda en företrädare för en juridisk person från företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen (SFL) under vissa givna förutsättningar. Det krävs enligt Skatteverket bl.a. att betalningsinställelsen ska

• rikta sig till samtliga borgenärer,
• vara skriftlig, samt
• följas av verksamma åtgärder inom tre veckor

2 Frågeställning

Hur påverkar en betalningsinställelse bedömningen av det subjektiva rekvisitet för företrädaransvar enligt SFL?

3 Gällande rätt m.m.

Betalningsinställelse är inte reglerat i lag även om det finns lagregler och praxis som hänvisar till betalningsinställelse, bl.a. i fråga om obeståndspresumtion (2 kap. 8 § konkurslagen [1987:672]) och när det gäller stoppningsrätt (61 § köplagen [1990:931] jmf. prop. 1988/89:76 s. 177).

Betalningsinställelse har i doktrin och utredningar beskrivits som att en näringsidkare ställer in betalningar av uppkomna fordringar. Fordringar som uppkommer efter betalningsinställelse ska betalas senast på förfallodagen. Syftet med betalningsinställelsen är att avskärma gäldenären från borgenärstryck och skapa rådrum för konstruktiva åtgärder. Betalningsinställelse skyddar dock inte gäldenären från säraktioner (konkursansökan etc.) från borgenärers sida (SOU 1992:113 s. 117 och Ingrid Arnsdotter Om betalningsinställelse och offentliga ackord s. 175).

Företrädaransvaret är inte knutet till fordrans uppkomst utan till förfallodag eller lämnande av oriktig uppgift eller underlåtenhet att göra skatteavdrag. I den praxis som finns rörande betalningsinställelsens betydelse vid bedömningen av det subjektiva rekvisitet har domstolarna tagit hänsyn till just förfallodag och inte till vilken dag fordran har uppkommit.

Ett krav för att ansökan om företrädaransvar ska bifallas är att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Om en företrädare för en juridisk person senast på skattens eller avgiftens förfallodag ansöker om att den juridiska personen ska försättas i konkurs eller på annat sätt får till stånd en samlad avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn tagen till samtliga borgenärers intresse finns det inte förutsättningar för att utverka företrädaransvar (NJA 1969 s. 326). Ett dröjsmål om ca tre veckor med att påbörja verksamma åtgärder har i praxis (avseende det nu avkriminaliserade brottet mot uppbördsförordningen) ansetts vara oaktsamt men inte grovt oaktsamt (NJA 1971 not B 27).

Av praxis och statliga utredningar framgår att även betalningsinställelse som följs av en verksam åtgärd, i praktiken konkurs, företagsrekonstruktion eller ackord, med hänsyn tagen till samtliga borgenärers intresse hindrar betalningsansvar ur ett företrädaransvarsperspektiv (NJA 1971 s. 296 I, NJA 1974 s. 423, Ds A 1979 s. 49 och SOU 1996:100 s. 340). Betalningsinställelse har dock inte ansetts vara ett hinder för personligt ansvar enligt aktiebolagslagen (RH 1994:17).

För löpande förpliktelser som uppkommer efter betalningsinställelsen kan företrädaransvar utdömas (NJA 1985 s. 13).

För att en betalningsinställelse, som ett led i att vidta verksamma avvecklingsåtgärder av den juridiska personens betalningsproblematik, ska hindra betalningsansvar ur företrädaransvarsperspektiv krävs att betalningsinställelsen riktas till samtliga borgenärer (NJA 1974 s. 423).

4 Bedömning

Skatteverkets inställning är att en betalningsinställelse som följs av verksamma åtgärder för en samlad avveckling av den juridiska personens betalningsproblematik med hänsyn tagen till samtliga borgenärers intresse har betydelse för bedömningen av det subjektiva rekvisitet för företrädaransvar avseende förfallodagar som infaller tre veckor närmast efter betalningsinställelsen. Det innebär att företrädaren för den juridiska personen då får skäligt rådrum att utreda vilka olika möjligheter som står till buds för att lösa den juridiska personens betalningsproblem utan att riskera företrädaransvar enligt SFL.

För att betalningsinställelsen ska få omnämnd effekt på bedömningen av det subjektiva rekvisitet krävs att

● den riktar sig till samtliga borgenärer,

● den är skriftlig,

● den efterföljs av verksamma åtgärder inom tre veckor.

Det avgörande för företrädarens ansvarsfrihet är vad som sker efter en betalningsinställelse. Betalningsinställelsen är menad att ge företrädaren skäligt rådrum att undersöka vilka möjligheter som finns för att lösa den juridiska personens betalningssvårigheter. För ansvarsfrihet krävs enligt Skatteverkets mening att företrädaren har haft en välgrundad anledning att tro att betalningsinställelsen skulle kunna följas av en samlad och verksam åtgärd för att avveckla den juridiska personens betalningssvårigheter. En betalningsinställese är alltså som huvudregel ett hinder mot att företrädaransvar döms ut gällande förfallodagar som infaller inom tre veckor från betalningsinställelsen.

Beträffande skatter och avgifter som förfaller till betalning senare än tre veckor efter betalningsinställelsen kan, enligt Skatteverket, företrädaransvar utverkas. Detsamma gäller naturligtvis för skatter och avgifter som har förfallit till betalning före betalningsinställelsen under förutsättning att samtliga rekvisit är uppfyllda.