Skatteverkets allmänna råd om inkomstuppdelning mellan makar och avdrag för ersättning till barn vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet fr.o.m. 2005 års taxering¹

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om inkomstuppdelning mellan makar och avdrag för ersättning till barn vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet fr.o.m. 2005 års taxering.

1 Företagsledande och medhjälpande make

Enligt 60 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anses en make som företagsledande om denna make med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verksamheten. En make som inte har en sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.

Om båda eller ingen av makarna är företagsledande anses de enligt 60 kap. 10 § första meningen IL bedriva verksamheten gemensamt.

Allmänna råd

För att bedöma om makarna gemensamt bedrivit verksamheten bör man beakta bl.a. arbetsuppgifternas karaktär och omfattning samt om makarna har den utbildning som är av betydelse i förhållande till arbetsuppgifterna i verksamheten. Av betydelse kan även vara fördelningen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Makarna kan inte anses ha bedrivit verksamheten gemensamt om den ena maken svarar för näringsverksamheten, medan den andre maken svarar för kontorsbetonade göromål (t.ex. utskrift av fakturor och telefonpassning). Hur ägandet i näringsverksamheten fördelar sig mellan parterna får i regel anses sakna betydelse för bedömningen. Således kan den make som äger verksamheten anses vara medhjälpande make medan den andre maken anses som företagsledande make.

2 Huvudregel

Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make (medhjälparfallet) anses enligt 60 kap. 6 § IL näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet skall tas upp hos den företagsledande maken om annat inte framgår av 60 kap. 7-9 §§ IL.

Allmänna råd

I överskottet bör även inräknas inkomster som medhjälpande make kan ha haft av verksamheten efter avdrag för omkostnader för dessa inkomsters förvärvande. Avdrag för sådana omkostnader bör beaktas som om dessa varit den beskattade makens egna. Medhjälpande make bör däremot alltid själv beskattas för uppburen sjukpenning.

2.1 Inkomstuppdelning

Enligt 60 kap. 7 § första meningen IL får makarna fördela inkomsten, så att en del av överskottet tas upp hos den medhjälpande maken.

Allmänna råd

Det system för förlustutjämning som innebär att underskott i näringsverksamheten, med vissa undantag, får dras av vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet närmast följande beskattningsår bör inte påverka möjligheten till inkomstuppdelning. I medhjälparfallen får således inkomstuppdelning göras om årets resultat är positivt innan hänsyn tagits till tidigare års underskott.

2.2 Skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen

Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken enligt 60 kap. 8 § IL ta upp en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.

Allmänna råd

Skälig ränta på kapitalinsatser kan i allmänhet uppskattas med utgångspunkt i statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Med kapitalinsats avses i normalfallet vad som i genomsnitt av den behållna kapitalförmögenheten varit insatt under beskattningsåret i näringsverksamheten. En genomsnittsberäkning utifrån insatt kapital vid ingången respektive utgången av beskattningsåret bör godtas. Har större variationer i kapitalinsatser förekommit under beskattningsåret bör dock detta beaktas vid genomsnittsberäkningen.

3 Marknadsmässig ersättning

Enligt 60 kap. 2 § första stycket andra meningen IL får avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt 16 år inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.

Av 60 kap. 7 § IL framgår att den del av överskottet av näringsverksamheten som skall tas upp hos den medhjälpande maken inte får överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete.

Allmänna råd

Med marknadsmässig ersättning bör avses vad som normalt betalas för motsvarande arbetsprestation på orten. I de flesta fall kan ersättningen beräknas med utgångspunkt i kollektivavtal. Vid bedömning av om ersättningen är marknadsmässig bör även utbildning, branscherfarenhet o.d. beaktas.

Uppgift om vilka grunder ersättningen har beräknats efter bör lämnas i deklarationen om ersättningen överstiger 90 kronor per timme efter avsättning för egenavgifter alternativt för ersättning till barn, exklusive arbetsgivaravgifter.

4 Gemensamt bedriven verksamhet

Av 60 kap. 10 § IL framgår att om verksamheten bedrivs gemensamt skall vardera maken ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten.

Allmänna råd

Normalt bör även underskott fördelas mellan makarna.

Inkomstuppdelning bör i första hand ske med utgångspunkt i vad makarna avtalat. Jämkning bör dock ske om det med hänsyn till makarnas arbetsinsatser och övriga insatser i verksamheten är skäligt.

Om avtal saknas, bör inkomsten delas lika mellan makarna. Om uppdelningen framstår som oskälig bör den kunna jämkas.

5 Uppgifter i självdeklaration

Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet behöver enligt 3 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, LSK, de uppgifter som skall lämnas enligt 3 kap. 5 § LSK endast lämnas av en av makarna. Båda makarna skall i självdeklarationen lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för tillämpningen av 60 kap. 6–11 §§ IL.

Allmänna råd

I medhjälparfallet bör den make som är företagsledande lämna samtliga näringsuppgifter enligt 3 kap. 5 § LSK.

Vid gemensamt bedriven verksamhet bör den make som är registrerad till mervärdesskatt för verksamheten lämna samtliga uppgifter. Om denna regel inte kan tillämpas får makarna själva avgöra vem av makarna som skall lämna samtliga näringsuppgifter.

¹Beträffande 1996-2004 års taxering, se RSV S 1995:24. För ytterligare information, se Skatteverkets meddelanden SKV M 2004:12.