Är det möjligt att bevilja betalningsanstånd på grund av synnerliga skäl när den betalningsskyldige har beviljats skuldsanering?

1 Sammanfattning

En beviljad skuldsanering utgör i sig inte ett hinder mot att anstånd beviljas enligt 63 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Tidigare restföringar och skuldsaneringsgäldenärens begränsade betalningsförmåga kan dock innebära att möjligheterna att bevilja ett betalningsanstånd är begränsade.

2 Frågeställning

Hur ska Skatteverket hantera en ansökan om anstånd om den sökande har beviljats skuldsanering?

3 Gällande rätt m.m.

Om det finns synnerliga skäl ska Skatteverket bevilja anstånd med inbetalning av skatt, avgift och ränta (63 kap. 15 § SFL). Det är den skattskyldige som ska visa att det finns sådana skäl.

Syftet med bestämmelsen är att den betalningsskyldige vid tillfälliga betalningsproblem ska kunna få en kortare tids rådrum för att skaffa fram pengar för att betala skatt som inte ska ändras.

Anstånd på grund av synnerliga skäl får bara beviljas om det är till fördel för det allmänna. Om den skattskyldige inte bedöms kunna betala skulden efter anståndstiden ska anstånd inte beviljas (prop. 2010/11:165 s. 1041). Särskild restriktivitet ska iakttas om anstånd sökts av en näringsidkare eller för ett betydande belopp.

4 Bedömning

Utgör en skuldsanering ett absolut hinder mot att bevilja anstånd enligt 63 kap. 15 § SFL?

En förutsättning för att en gäldenär ska beviljas skuldsanering är att gäldenären är så skuldsatt att hon eller han inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom en överskådlig tid. I och med att en skuldsanering beviljas befrias gäldenären från betalningsansvar för de skulder som skuldsaneringen omfattar i den utsträckning som skulderna satts ner (23 § skuldsaneringslagen (2006:548)). Om det har beslutats om en betalningsplan så ska denna vara anpassad efter gäldenärens ekonomi.

Gäldenären kan därmed sägas ha löst de betalningsproblem som de tidigare skulderna medförde och eventuella nya betalningssvårigheter ska därför bedömas utifrån den betalningsförmåga som gäldenären har efter skuldsaneringsbeslutet. Detta innebär att en skuldsanering inte alltid utgör ett hinder för Skatteverket att bevilja ett anstånd enligt 63 kap. 15 § SFL.

För att anstånd ska kunna beviljas gäller samma förutsättningar som vanligt. Det ska vara fråga om enstaka tillfälliga betalningssvårigheter som uppkommit oförvållat och som kan avhjälpas genom ett kortare anstånd med betalningen.

Vilken betydelse har de restföringar som skuldsaneringsgäldenären har haft?

Tidigare restföringar påverkar möjligheten till anstånd. Har gäldenären de senaste åren varit aktuell hos Kronofogdemyndigheten talar det mot att betalningsproblemen är tillfälliga. Då bör Skatteverket inte bevilja anstånd (prop. 1996/97:100 s. 422). När restföringarna ligger längre tillbaka i tiden och betalningarna enligt planen har skötts kan betalningsproblemen vara tillfälliga trots de tidigare restförda skulderna. Då kan det finnas skäl för Skatteverket att bevilja anstånd om personen oförvållat fått betalningssvårigheter.

Betalningsförmågan är ofta avgörande

Det ligger i sakens natur att skuldsaneringsgäldenären har en pressad ekonomi och många gånger har svårt att återställa betalningsförmågan. En person som t.ex. har fullgjort betalningsplanen i fyra år kan drabbas av oförvållade tillfälliga betalningsproblem. Restföringarna ligger då så långt tillbaka i tiden att de i sig inte utgör ett hinder mot att anstånd beviljas. Men i de allra flesta fall har gäldenären inte möjlighet att på 1–2 månader (tre månader för fysiska personer som inte är näringsidkare) lösa betalningsproblemen och är därför inte hjälpt av ett så kort anstånd som är möjligt att bevilja enligt 63 kap. 15 § SFL. Anstånd kan då inte beviljas.