Vad är byggverksamhet och när föreligger en byggarbetsplats?

Personalliggare ska från och med den 1 januari 2016 föras på byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs. De nya bestämmelserna tillämpas på byggverksamhet som startar efter ikraftträdandet, det vill säga efter årsskiftet 2015–2016. Bestämmelserna tillämpas också på byggverksamhet som startat före ikraftträdandet om verksamheten kan antas pågå efter den 30 juni 2016.

Frågeställningar

En byggherre ska anmäla en byggarbetsplats till Skatteverket innan byggverksamheten startar. Byggherren ska tillhandahålla utrustning så att den eller de som bedriver byggverksamhet (entreprenörer m.fl.) kan föra personalliggare på byggarbetsplatsen. Vissa undantag från reglerna finns dock. Det är därmed viktigt för en byggherre att rätt kunna bedöma vid vilken tidpunkt sådant arbete börjar utföras som är att anse som byggverksamhet. Detta eftersom den tidpunkten är avgörande för skyldigheten att anmäla byggarbetsplatsen och tillhandhålla utrustningen. Byggherren har ofta också anledning att ta ställning till om ett planerat arbete som omfattas av definitionen på byggverksamhet ingår i ett pågående byggprojekt eller om det kommer att utföras på vad som bedöms som en ny byggarbetsplats.

De nya bestämmelserna innehåller definitioner av begreppen byggverksamhet och byggarbetsplats. Det framgår dock inte klart av lagstiftningen eller dess förarbeten vilka åtgärder som närmare bestämt ska anses utgöra sådan byggverksamhet som medför att personalliggare ska föras. Det kan vidare ofta vara tveksamt om byggverksamhet som pågår inom ett område ska anses vara knuten till en eller flera byggarbetsplatser. Lagstiftaren har inte närmare beskrivit hur den bedömningen ska göras.

Skatteverket anser att de angivna frågorna ska besvaras enligt följande. I den mån verket i något avseende inte anser det möjligt att ge ett generellt heltäckande svar anger verket i stället sin uppfattning om på vilka grunder bedömningarna ska göras.

Vilka arbeten är byggverksamhet?

Med byggverksamhet avses enligt lagens definition näringsverksamhet som avser om-, till- eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av reglerna om personalliggare i restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet. Regeringen har (se prop. 2014/15:6 s. 41 och 91) valt en vid definition för att så få som möjligt ska falla utanför kontrollsystemets tillämpningsområde och angett att Skatteverket i tveksamma fall kan söka ledning i SNI-koder (standard för svensk näringsgrensindelning). SNI-koderna ska dock inte vara något definitivt urvalsinstrument. Koderna finns att hämta på bland annat Statistiska centralbyråns webbplats (scb.se).

SNI 2007

I SNI 2007 återfinns byggverksamhet under avdelning F. Byggverksamhet är i kodningen underindelad i byggande av hus (41), anläggningsarbeten (42) och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43). Nämnda tre grenar är i standarden i sin tur underindelade i flera led. I anslutning till indelningen lämnas många exempel på åtgärder som omfattas och på sådana som inte omfattas av koderna.

Byggande av hus (41)

Denna huvudgrupp omfattar allmän byggnadsverksamhet avseende alla slags byggnader. Den omfattar nybyggnad, reparation, tillbyggnader och ombyggnader, uppförandet av ej egentillverkade monteringsfärdiga byggnader eller konstruktioner på plats och även uppförandet av byggnader av tillfälligt slag.

Anläggningsarbeten (42)

Denna huvudgrupp omfattar allmän byggverksamhet avseende anläggningsarbeten. Den omfattar nybyggnad, reparation, tillbyggnader och ombyggnader, uppförandet av ej egentillverkade monteringsfärdiga konstruktioner på plats och även byggnader av tillfälligt slag.

Här omfattas stora konstruktioner såsom motorvägar, gator, broar, tunnlar, järnvägar, flygfält, hamnar och andra vattenkonstruktioner, bevattningssystem, avloppssystem, industrianläggningar, rör- och elledningar, idrottsanläggningar och dylikt.

Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43)

Denna huvudgrupp omfattar specialiserade bygg- och anläggningsaktiviteter (specialistarbeten), det vill säga uppförandet av delar av byggnader och anläggningsarbeten eller förberedelser för detta. Verksamheterna är vanligen specialiserade i ett avseende som är gemensamt för olika konstruktioner och som kräver särskilda kunskaper eller särskild utrustning, till exempel slagpålning, grundläggning, stomarbeten, betongarbeten, murning, stenläggning, uppsättning av byggnadsställningar, takläggning och dylikt. Uppförande av stålkonstruktioner omfattas under förutsättning att delarna inte tillverkas av samma enhet. Specialiserade bygg- och anläggningsverksamheter utförs vanligen av underleverantörer, men i synnerhet när det gäller reparationsarbeten utförs arbetet oftast direkt för fastighetsägarens räkning.

Underhåll och reparation

Definitionen av byggverksamhet omfattar enligt lagbestämmelsen uttryckligen underhålls- och reparationsarbeten. Sådana arbeten syftar enligt vanligt språkbruk till att bibehålla eller återställa något till ursprungligt skick. Att till exempel reparera en liten yta nedfallen puts på en husvägg är enligt Skatteverket uppenbart en åtgärd som ska hänföras till byggverksamhet. Om sedan den person som utför arbetet ska antecknas i en personalliggare beror bland annat på om arbetet utförs på en byggarbetsplats där en byggherre har tillhandahållit utrustning så att en personalliggare kan föras.

En eller flera byggarbetsplatser

En troligen vanlig fråga blir om viss byggverksamhet ska hänföras till ett eller flera byggprojekt. Det är inte ovanligt att en byggherre ingår ramavtal med exempelvis en entreprenör. Vad avser offentlig upphandling definieras ett ramavtal som ”ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod” (2 kap. 15 § lagen [2007:1091] om offentlig upphandling). Frågan är då om all byggverksamhet som utförs enligt ramavtalet bedrivs på en och samma byggarbetsplats eller om flera byggarbetsplatser kan bli aktuella.

Regeringen skriver i lagförarbetena till bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen att frågan om det är ett eller flera byggprojekt får besvaras utifrån vad som ”vid en samlad bedömning framstår som mest sannolikt” (prop. 2014/15:6 s. 42). Det framgår dock inte vilka faktorer som ska vara avgörande i den bedömningen.

Skatteverket anser att både vad som överenskommits i ett ramavtal och innebörden i de enskilda avrop som sedan följer ska beaktas vid bedömningen av vad som utgör en byggarbetsplats. Det är alltså inte i sig så att all byggverksamhet som utförs under ett ramavtal bedrivs på en och samma byggarbetsplats. Det är å andra sidan inte heller så att en särskild byggarbetsplats alltid ska anses kopplad till endast den byggverksamhet som utförs enligt det enskilda avropet. Avropet styr alltså inte i sig omfattningen av byggarbetsplatsen även om innebörden av det har betydelse. Även andra omständigheter kan behöva beaktas.

Exempel 1

Anta att ett byggserviceavtal innebär ett åtagande för en entreprenör att åt en fastighetsägare under två års tid utföra byggservicearbeten, reparationer och underhåll av fastighetsbeståndet i ett angivet län. Om fastighetsägaren i en sådan situation avropar ett ombyggnadsarbete på en byggnad och fasadrenovering på en byggnad i en annan ort är de båda arbetena hänförliga till varsin byggarbetsplats. Två byggarbetsplatser ska alltså anmälas till Skatteverket.

Exempel 2

A äger fyra fastigheter där samtliga fönster ska bytas ut. Är det fråga om ett eller flera projekt? Blir det en eller flera byggarbetsplatser?

Ur A:s synpunkt kan saken synas utgöra ett projekt, nämligen fönsterbyte i alla fastigheter. Men om fastigheterna är belägna på olika platser eller om olika entreprenörer ska ansvara för arbetena kan A ha en annan syn på saken.

Utslagsgivande för Skatteverkets bedömningar är innebörden av olika begrepp. Vad menas med ”projekt” och hur definieras uttrycket? Bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen och dess förarbeten ger inte någon närmare vägledning i detta avseende. Eftersom uttrycket inte närmare definieras finns risk för missuppfattningar och missförstånd om uttrycket används.

Skatteverkets bedömning av vad som är att anse som en byggarbetsplats görs bland annat mot bakgrund av syftena bakom bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen – att motverka så kallat svartarbete och främja en sund konkurrens inom branschen. Skatteverket anser att behovet av effektivitet och kvalitet i verkets kontrollbesök är en viktig faktor för frågan om vad som är en byggarbetsplats. Verkets kontrollbesök på en byggarbetsplats handlar om att få en omedelbar bild av om den lagstadgade dokumentationsskyldigheten efterlevs.

Om A:s fastigheter har adresserna Storgatan 11-13-15-17 i X-stad och en entreprenör får i uppdrag att utföra fönsterbytena i fastigheterna, bör det vara fråga om en byggarbetsplats, oavsett om A ser saken som ett eller flera projekt. Bedömningen kan dock bli en annan om arbetena görs inom helt olika tidsperioder för respektive byggnad.

Om två av fastigheterna ligger i X-stad, på Storgatan 11–13, en i Y-stad och en i Z-stad anser Skatteverket med utgångspunkt i kontrollbestämmelsernas syfte att det är frågan om tre byggarbetsplatser – en i vardera staden. Skulle fastigheterna i X-stad i stället ligga i olika delar av staden bör det vara fråga om olika, alltså totalt fyra, arbetsplatser.