Områden: Punktskatter och trafikskatter (Alkoholskatt, Energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, Tobaksskatt)

Datum: 2015-10-22

Dnr: 131 527747-15/111

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att en säljare som är etablerad i Sverige och bedriver distansförsäljning till Sverige kan godkännas som representant för sin egen distansförsäljning. Ett godkännande kräver även att övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda.

2 Frågeställning

Fråga har ställts om en säljare som är etablerad i Sverige och bedriver distansförsäljning till Sverige kan godkännas som representant för sin egen distansförsäljning om övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda.

3 Gällande rätt m.m.

Om någon som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet förvärvar beskattade varor och varorna transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning (distansförsäljning) är säljaren skattskyldig. Bestämmelserna om detta finns i 16 § första stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS), 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS) och 4 kap. 9 § första stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

Vid distansförsäljning enligt 16 § LTS, 15 § LAS och 4 kap. 9 § LSE ska säljaren företrädas av en representant som är etablerad i Sverige. Representanten ska vara godkänd av Skatteverket. Sådant godkännande får ges när säljaren ställt säkerhet för skatten. Representanten ska enligt fullmakt av säljaren som ombud för denne svara för redovisningen av skatt och i övrigt företräda säljaren i frågor som gäller skatt enligt LTS, LAS respektive LSE. Underlag för kontroll av skatteredovis­ningen ska finnas tillgängligt hos representanten (16 a § första stycket LTS, 15 a § första stycket LAS, 4 kap. 9 a § första stycket LSE).

Av 9 § LTS, 8 § LAS och 4 kap. 1 § LSE följer att säljare är skattskyldig. Representanten är alltså inte skattskyldig. Det finns inte heller bestämmelser om betalningsskyldighet för representanter.

Tidigare fanns en bestämmelse om att kravet på representant inte gällde en utländsk säljare som är juridisk person och har ett fast driftställe här i landet (16 § tredje stycket LTS och 15 § tredje stycket LAS i lydelse fram till 1 januari 2003).

I samband med att bestämmelsen togs bort uttalades bl.a. följande. Filialen är till skillnad från representanten inte skyldig att svara för redovisningen av skatten och inte heller skyldig att se till att underlag för kontroll av skatteredovisningen finns tillgängligt på filialkontoret. Dessa skyldigheter har den utländske säljaren i egenskap av skattskyldig. Han är dock inte skyldig att se till att underlaget finns tillgängligt i Sverige. Det är mot den nu angivna bakgrunden svårt att se varför förekomsten av ett fast driftställe, t.ex. en filial, ska innebära att kravet på representant inte ska gälla. För att de krav som i dag ställs på en sådan representant som avses i andra stycket även ska kunna ställas på en distansförsäljares fasta driftställe i Sverige bör tredje stycket slopas. Det bör tilläggas att det naturligtvis inte finns något som hindrar att den som t.ex. ansvarar för en filial utses till representant, givetvis under förutsättning att beskattningsmyndigheten godkänner denne (jfr prop. 2002/03:10 s. 117 f.).

Den 1 januari 2010 kompletterades bestämmelserna om representant med en föreskrift om att representanten ska vara etablerad i Sverige. Det bakomliggande syftet med att utse en representant enligt de svenska bestämmelserna var att det ska finnas en person på plats i Sverige. Begreppet etablerad ska ha samma innebörd som i mervärdesskattelagen. Avseende begreppet etablerad hänvisas till prop. 2009/10:15 (jfr prop. 2009/10:40 s. 168).

I bestämmelser om mervärdesskatt är begreppet etablerad ett samlingsnamn för säte, fast etableringsställe, bosättning eller stadigvarande vistelse, d.v.s. de olika slags anknytningar till ett visst land som avgör omsättningslandet. Vidare uttalas att de mervärdesskatterättsliga begreppen bör särskiljas från de liknande begrepp som används i direkt skatt (jfr prop. 2009/10:15 s. 81 f.).

4 Bedömning

Vid distansförsäljning enligt 16 § LTS, 15 § LAS och 4 kap. 9 § LSE ska säljaren företrädas av en representant som är etablerad i Sverige. Begreppet etablerad har samma innebörd som i mervärdesskattelagen. Representanten ska vara godkänd av Skatteverket.

Avseende kravet på representant görs i bestämmelserna inget undantag för säljare med etablering i Sverige. Någon möjlighet att undanta sådana säljare från kravet att företrädas av en representant som är etablerad i Sverige finns alltså inte.

Det bakomliggande syftet med bestämmelsen om krav på representant är att det ska finnas en person på plats i Sverige. Om säljaren är etablerad i Sverige finns enligt Skatteverkets uppfattning ingen anledning att kräva att representanten ska vara någon annan person än säljaren. Skatteverket anser således att en säljare som är etablerad i Sverige kan godkännas som representant för sin egen distansförsäljning om övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda.