Meny

Multinationella koncerner med sammanlagda intäkter som uppgår till minst 7 miljarder kronor ska i en land-för-land-rapport lämna vissa uppgifter för varje land där koncernen bedriver verksamhet och andra uppgifter per företag. Rapporterna utbyts automatiskt mellan berörda skattemyndigheter och används för analys och urval. Reglerna bygger på OECD:s standard och EU-direktiv.

Regler om land-för-land-rapportering

Regler om land-för-land-rapportering finns i 33 a kap. SFL och kompletterande information finns i 7 kap. 2 a § SFF. Där anges vilka svenska företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige, vilka uppgifter de ska lämna i land-för-land-rapporten och när rapporten ska lämnas. Där regleras också skyldigheten för svenska företag att lämna underrättelser till Skatteverket om bl.a. vilket företag i koncernen som lämnar land-för-land-rapporten.

Reglerna bygger på OECD:s standard (CbCR) och EU-direktiv (DAC 4)

Inom ramen för åtgärd 13 i det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting) har kapitel V om dokumentation i OECD:s riktlinjer arbetats om. Slutrapporten ”Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting, Action 13 - 2015 Final Report” innehåller dels riktlinjer för internprissättnings­dokumentation, dels en standard för s.k. land-för-land-rapportering (Country-by-Country Reporting, CbCR).

Avsikten är att en land-för-land-rapport årligen ska lämnas in i ett land och komma övriga berörda skattemyndigheter till del genom automatiskt informationsutbyte. För att underlätta ett enhetligt införande av reglerna om land-för-land-rapportering har OECD tagit fram en modellagstiftning.

Inom EU har man infört OECD:s standard för land-för-land-rapportering i EU-rätten genom rådets direktiv (EU) 2016/881 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 4).

De svenska reglerna är anpassade för att genomföra både OECD:s standard och DAC 4 (prop. 2016/17:47 s. 1).

OECD publicerar ytterligare vägledning löpande (Guidance)

OECD publicerar frågor och svar om land-för-land-rapporteringen på sin webbplats www.oecd.org i ett dokument som heter ”Guidance on the Implementation of Country-by-Country Reporting” (Guidance). Dokumentet uppdateras löpande med nya frågor och svar. Dessa svar är förtydliganden och syftar till att rapporteringen ska ske på ett enhetligt sätt. Det går att hämta ledning ur dessa svar under förutsättning att de inte strider mot den svenska lagstiftningen eller avser situationer som inte förekommer i Sverige. Svar som omfattar ett system för gemensam koncernbeskattning är till exempel inte relevant för svenska förhållanden.

OECD publicerar också vanliga fel i land-för-land-rapporter på sin webbplats (Common errors made by MNEs in preparing Country-by-Country reports). Rapporteringsskyldiga företag bör ta del av beskrivningarna och se till att felen inte förekommer i de land-för-land-rapporter som lämnas. Om en skattemyndighet konstaterar att en inlämnad land-för-land-rapport innehåller fel (även sådana som inte beskrivs på OECD:s webbplats) bör myndigheten kräva att felen korrigeras av det rapporterande företaget (Guidance avsnitt IV fråga 5.1).

Vad får uppgifterna i land-för-land-rapporter användas till?

De uppgifter som kommer in till Skatteverket i land-för-land-rapporter får bara användas för vissa angivna ändamål (33 a kap. 13 § SFL och 7 § lagen [2017:182] om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet).

De får användas för övergripande analys av risker på internprissättningsområdet och andra risker som gäller erodering av skattebasen och flyttning av vinster. En sådan analys innefattar även en bedömning av risken för att något företag i koncernen inte följer gällande internprissättningsregler. Uppgifterna i rapporterna får även användas för ekonomisk och statistisk analys.

Uppgifterna får däremot inte ensamma ligga till grund för en resultatjustering enligt korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Det är ingenting som hindrar att uppgifterna i rapporten används av Skatteverket som urval för att starta en utredning av internprissättningen inom koncernen, eller av andra skattefrågor, och att detta leder till att resultatet justeras. Det avgörande är att ärendet blir utrett innan beslut fattas (prop. 2016/17:47 s. 64).

Informationsutbyte

Principerna i OECD:s riktlinjer och EU:s direktiv (DAC 4) är att en land-för-land-rapport ska lämnas årligen i ett av de länder där koncernen är verksam och att rapporten sedan ska utbytas automatiskt mellan övriga berörda skattemyndigheter.

OECD har tagit fram ett multilateralt avtal för automatiskt informationsutbyte av land-för-land-rapporterna som Sverige har skrivit under.

Inom EU regleras det automatiska informationsutbytet av land-för-land-rapporter genom DAC 4. Direktivet syftar till att genomföra OECD:s standard för land-för-land-rapportering inom EU.

Det finns även ett särskilt avtal med USA om utbyte av land-för-land-rapporter (SKV M 2017:13).

OECD publicerar uppgifter om vilka länder som utbyter land-för-land-rapporter med varandra på sin webbplats www.oecd.org på en sida som heter ”Country-by-Country Exchange Relationships”.

Sekretess

Det följer av 27 kap. 1 och 5 §§ OSL att uppgifterna i land-för-land-rapporterna omfattas av skattesekretess (prop. 2016/17:47 s. 63).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Lag (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet [1]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Meddelanden

  • Skatteverkets information om avtal mellan de behöriga myndigheterna i Amerikas förenta stater och Sverige gällande land-för-land-rapportering [1]

Propositioner

  • Proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-landrapportering på skatteområdet [1] [2] [3]