Områden: Bokföring & redovisning, Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Dnr: 202 195072-18/111

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 18 april 2018, dnr 78-17/D

Nytt: 2018-12-18

OBS! Förhandsbeskedet prövat genom dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018-12-04, mål nr 2674-18.

Sammanfattning

Avyttring av bitcoin ska beskattas enligt bestämmelserna om andra tillgångar än personliga tillgångar i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Referat

A har under 2017 handlat med bitcoin och vill veta vilken slags tillgång bitcoin är och hur omkostnadsbeloppet ska beräknas vid en avyttring. Frågan i ärendet är alltså hur en avyttring ska beskattas, vilket är beroende av till vilket tillgångsslag bitcoin kan anses hänförligt.

Enligt Skatterättsnämnden kan bitcoin inte anses vara en s.k. delägarrätt eller annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt enligt 48 kap. 2 § IL (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 430 och 433 och prop. 1999/2000:2 del 1 s. 508 ff. och del 2 s. 572 f). De tillgångsslag som återstår är då utländsk valuta enligt 48 kap. 4 § andra stycket IL och andra tillgångar enligt 52 kap. IL.

Det finns i svensk lagstiftning ingen definition av begreppet valuta. Allmänt torde med valuta avses ett betalningsmedel som är utgivet och garanterat av en stats centralbank eller liknande institution. Bitcoin saknar formell utgivare. Dess värde baseras inte på någon fordran på utgivaren utan bestäms utifrån marknadens tillgång och efterfrågan. Bitcoin är inte heller allmänt accepterat som betalningsmedel. Bitcoin kan mot den bakgrunden inte anses utgöra en valuta i inkomstskattelagens mening.

En avyttring av bitcoin ska därför beskattas enligt bestämmelserna i 52 kap. IL. För personliga tillgångar gäller enligt 2 § att som omkostnadsbelopp får räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen. Med personliga tillgångar avses tillgångar som till övervägande del har används av den skattskyldige eller dennes familj för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Det är den faktiska användningen som är avgörande. Om inslaget av kapitalplacering dominerar anses tillgången inte vara personlig (prop. 1989/90:110 del 1 s. 474 f.).

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kan bitcoin inte anses utgöra en sådan personlig tillgång som avses i 2 §. Omkostnadsbeloppet ska därför enligt 3 § beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden som anges i 48 kap. 7 § IL.

Skatteverkets kommentar

Förhandsbeskedet motsvarar Skatteverkets uppfattning som anges i ställningstagandet 2014-04-23 ”Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital” (dnr 131 212709-14/111).

Skatteverket anser att det är av väsentlig betydelse för rättstillämpningen att också Högsta förvaltningsdomstolen prövar frågan om vilken slags tillgång som bitcoin är vid inkomstbeskattningen. Skatteverket har därför överklagat förhandsbeskedet och yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och därmed fastställer förhandsbeskedet.

Referenser

52 kap. 2-3 §§ IL

48 kap. 2 och 4 §§ IL