HFD, mål nr 1158-17; skattelättnader för utländska nyckelpersoner enligt beloppsregeln medges inte eftersom ersättningen inte överstiger ersättningsnivån under de tre första åren av anställningen

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 2 maj 2018, mål nr 1158-17

Sammanfattning

Ersättning för arbete i Sverige överstiger inte två prisbasbelopp per månad under de tre första åren av anställningen. Villkoren för skattelättnader är därmed inte uppfyllda.

Referat

Målet gäller en ansökan om skattelättnader för utländska nyckelpersoner som grundar sig på beloppsregeln (11 kap. 22 § tredje stycket inkomstskattelagen [1999:1229], IL). Enligt beloppsregeln behöver Forskarskattenämnden inte göra en prövning av arbetstagarens kvalifikationer om lön och annan ersättning per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Skattelättnader kan bara medges under de tre första åren av en tidsbegränsad vistelse i Sverige.

Frågan i målet är om förutsättningarna för att beviljas skattelättnad eller så kallad expertskatt är uppfyllda när ersättningen överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden men inte för tiden därefter.

Av ansökan om skattelättnader framgår att A kommer att vara anställd i Sverige under en period om högst fem år. Ersättningen för arbetet överstiger den angivna ersättningsnivån om två prisbasbelopp per månad under de två första åren av anställningsperioden men inte för tiden därefter. Forskarskattenämnden avslog därför ansökan. Kammarrätten däremot biföll ansökan. Skatteverket överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen och yrkade att Forskarskattenämndens beslut skulle fastställas.

Det framgår inte klart av lagtexten om kravet på en viss ersättningsnivå gäller för hela anställningsperioden som avses i en ansökan. Det kan därför finnas utrymme för olika tolkningar av innebörden. Det ursprungliga förslaget till bestämmelsen var formulerat annorlunda. Enligt förslaget skulle villkoren för expertskatt anses uppfyllda om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige under hela anställningen översteg två prisbasbelopp per månad (Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012, Fi 2011/1395 s. 64). Budgetpropositionens lagförslag saknade dock orden ”under hela anställningen”.

HFD framhåller i sin bedömning att det klart framgår att ändringen i förhållande till promemorians förslag gjordes för att förtydliga vilket års prisbasbelopp som ska tillämpas för att bestämma ersättningsnivån. Det finns dock inget som tyder på att avsikten dessutom varit att ge uttryck för en annan uppfattning i frågan om under vilken tid denna nivå skulle uppnås (prop. 2011/12:1 s. 242 ff. och 516).

HFD säger vidare i sin bedömning att detta talar för att bestämmelsen i 11 kap. 22 § tredje stycket IL bör tolkas så att lön och annan ersättning för arbete i Sverige ska överstiga två prisbasbelopp per månad under hela anställningstiden, dock längst den tid om tre år som skattelättnaderna kan beviljas för. HFD anser att en sådan tolkning är väl förenlig med lagtextens ordalydelse. Eftersom A:s ersättning för arbete i Sverige inte överstiger två prisbasbelopp per månad under de tre första åren av anställningen uppfyller A inte kraven för att beviljas skattelättnader.

Skatteverkets kommentar

HFD:s bedömning överensstämmer med det synsätt Skatteverket tidigare gett uttryck för.