Områden: Inkomstskatt (Tjänst)

Dnr: 202 282789-18/111

Dnr 202 282789-18/111

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 30 maj 2018 i mål nr 6736-17

Sammanfattning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser i ett överklagat förhandsbesked att en stadigvarande vistelse inte kan anses föreligga och att personerna därför är begränsat skattskyldiga i Sverige. Vistelserna i Sverige skulle årligen ske regelbundet under tre sammanhängande sommarmånader samt oregelbundet under ytterligare cirka 30 dagar under resterande del av året.

Referat

Domen, ett överklagat förhandsbesked, gäller två makar som efter en utflyttning till Portugal ansökte om förhandsbesked. De ville ha besked om de kunde vistas i Sverige under de tre sommarmånaderna samt under ytterligare trettio dagar oregelbundet under resterande del av året utan att en stadigvarande vistelse och därmed obegränsad skattskyldighet i Sverige skulle anses föreligga.

Skatterättsnämnden fann att en stadigvarande vistelse i Sverige under nämnda förhållandet inte kunde anses föreligga.

HFD anger i skälen för avgörandet att begreppet stadigvarande vistelse inte är närmare definierat i inkomstskattelagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (prop. 2004/05:19 s. 30). Det krävs att den skatt-skyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige för att det ska vara fråga om en stadigvarande vistelse (RÅ 81 Aa 4). Tillfälliga avbrott i vistelsen har inte tillmätts någon betydelse (RÅ 1997 ref. 25). Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen i Sverige understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen, av om den ska anses vara stadigvarande, göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands (jfr RÅ 2008 ref. 16, RÅ 2008 ref. 56 och RÅ 2008 not. 166).

Av ansökningen framgår att makarna efter flytten till Portugal avser att årligen vistas i Sverige under juni till augusti och därutöver göra kortare besök hos släkt och vänner här. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan enbart det förhållandet att makarna regelbundet kommer att tillbringa tre sammanhängande sommarmånader här inte medföra att de ska anses stadigvarande vistas här.

Makarna har uppskattat att de förutom sommarmånaderna kommer att göra kortare besök i Sverige om sammanlagt cirka 30 dagar per år. Besöken uppges inte följa någon särskild ordning. Även med beaktande av dessa besök är enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening vistelsen här inte av sådan omfattning att den ska anses stadigvarande. Makarna ska därmed inte på grund av stadigvarande vistelse anses obegränsat skattskyldiga i Sverige.

Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas i den del det har överklagats.

Skatteverkets kommentar

Av HFD:s dom framgår att en årlig vistelse i Sverige omfattandes en period av tre sammanhängande sommarmånader samt ytterligare cirka 30 dagar oregelbundet under resterande del av året inte medför att vistelsen ska anses som stadigvarande.

Skatteverkets ställningstagande Vad är tillfälligt avbrott i en stadigvarande vistelse, dnr 130 92654-05/111, är i överensstämmelse med domen.