HFD, mål nr 5905-17, Ändring av identitetsuppgifter

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 4 mars 2019, mål nr 5905-17

Sammanfattning

Stabiliteten när det gäller registrerade identitetsuppgifter är av så central betydelse att beviskravet för att ändra sådana uppgifter måste vara högt. För att få bifall till en begäran om ändring av registrerade identitetsuppgifter måste den enskilde presentera bevisning som innebär att det klart framgår att de nya uppgifterna är riktiga. Vid bevisvärderingen ska beaktas om den enskilde på ett tillfredsställande sätt kan förklara varför de tidigare uppgifterna lämnats, samt i vilka avseenden eventuella handlingar och annan bevisning som åberopats till stöd för dem är felaktiga.

Skatteverkets tolkning är att det av bevisningen klart ska framgå att den nya uppgiften är riktig, men att det även krävs att det av ärendet framgår att den tidigare uppgiften är felaktig för att uppgiften ska kunna ändras.

Referat

AA hade begärt ändring av sina identitetsuppgifter i folkbokföringen (födelsetid, namn och födelseort) då han menade att uppgifterna var felaktiga. Skatteverket avslog begäran med motiveringen att det inte var klarlagt att registrerade uppgifter är felaktiga och att de nya är riktiga. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog AA:s överklagande. AA överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). AA anförde i HFD att han kom till Sverige som ensamkommande flykting och hade med sig falska handlingar som han fått av en människosmugglare. AA menade att han tidigare inte vågat berätta sanningen men nu vill leva i sin riktiga identitet. Till stöd för sin talan hänvisade AA till ett flertal handlingar från Irak, bl.a. ett irakiskt hemlandspass i serie A.

Huvudfrågan i målet är vilket beviskrav som gäller för att ändra identitetsuppgifter i folkbokföringen när de registrerade uppgifterna påstås vara felaktiga. HFD anför att en enskild som begär att få registrerade uppgifter ändrade bör ha bevisbördan för att dessa är oriktiga och att de uppgifter som den enskilde i stället vill ha registrerade är riktiga. HFD konstaterar vidare att det i förvaltningsprocessen inte finns något beviskrav som gäller för alla situationer, utan att beviskravet varierar med hänsyn till sakens beskaffenhet (HFD 2013 ref. 61). Därefter anför HFD att stabiliteten när det gäller registrerade identitetsuppgifter är av så central betydelse att beviskravet för att ändra sådana uppgifter måste vara högt. Avvägningen mot intresset av att registrerade uppgifter är korrekta medför dock att beviskravet inte bör sättas så högt att det blir orimligt svårt att ändra en felaktig uppgift till en riktig. Detta leder enligt HFD till slutsatsen att den enskilde, för att få bifall till en begäran om ändring av registrerade identitetsuppgifter, måste presentera bevisning som innebär att det klart framgår att de nya uppgifterna är riktiga. Vid bevisvärderingen ska beaktas om den enskilde på ett tillfredsställande sätt kan förklara varför de tidigare uppgifterna har lämnats samt i vilka avseenden eventuella handlingar och annan bevisning som har åberopats till stöd för dem är felaktiga.

HFD fann vid en samlad bedömning av bevisningen och de förklaringar som AA lämnat att det inte klart framgår att de uppgifter som han nu önskar få registrerade är riktiga. De registrerade uppgifterna ska därför kvarstå i folkbokföringen. AA:s överklagande avslogs.

Skatteverkets kommentar

Skatteverkets tolkning är att det av bevisningen klart ska framgå att den nya uppgiften är riktig, men att det även krävs att det av ärendet framgår att den tidigare uppgiften är felaktig för att uppgiften ska kunna ändras. Skatteverket ska därför bedöma om sökanden på ett övertygande sätt kan förklara varför den registrerade uppgiften är felaktig och på vilket sätt handlingar som innehåller denna uppgift är felaktiga.